Det rör på sig.

Ibland hajar man till! I Sverige har vi ju våra statssanningar, vår statsreligion. Det finns ju lite allt möjligt i den där religionen men en tes är ju att:

Utan förskola går det åt skogen. På alla plan. Och det svänger lite på vilket sätt men den senaste varianten är ju att barn som går i förskola presterar bättre i skolan än barn som inte gått i förskola. I någon undersökning kom man fram att barn som gått i förskola presterar bättre i PISA än barn som itne gått i förskola. Detta forskningsrön blev till en sanning i svensk politik- och mediakultur och i alla (nästan) artiklar som rör skola och skolresultat poppar den här sanningen upp. Man kunde ju kanske tycka att Sverige i sig borde vara ett bevis för att den här forskningssanningen är osann. För om det vore sant skulle ju vi ha världens bästa skolresultat. Och det har vi ju inte. Tvärtom. Skolresultaten har dalat fastän att antalet barn i förskolan har ökat.

Men i alla fall. Sanningen är som den är. Är den väl fastslagen så är den. Och såna här statssanningar har en tendens att sippra ut och marinera folks hjärnor och så blir sanningen alltmer sann ju längre tid som går. Och just den här sanningen verkar i kombination med det faktum att förskolan numera är en del av skolväsendet och att förskollärarna är lärare. De jobbar enligt en läroplan och undervisar numera de små barnen. Och jag tycker mig se att förskollärare i gemen faktiskt anser att de är något slags riktiga lärare som har ett lika viktigt jobb vad gäller undervisning som de vanliga, gammeldags. riktiga lärarna. Och jag tycker mig märka att föräldrar på något sätt tror att förskolan gör något annat, något särskilt, något mer...än vad en förälder någonsin kan göra. I förskolan lär sig barnen både det ena och det andra som föräldrar verkligen inte kan lära ut. I förskolan kan barnen lära sig färger och matte och att bli empatiska och lösa konflikter. Så ja, jag tycker att det verkar som om statens och medias fastslagna sannning på riktigt har kommit att bli en folklig sanning.

Och därför hajade jag till häromdagen. Någon startade en tråd på en förskolesajt på facebooken. Någon ställde en försåtlig fråga: "Funderar lite på det här med undervisning i förskolan. Tror ni att ett barn som aldrig gått i förskola kan klara sig i skolan och upp i universitetsstudier med toppresultat?"

Svaret borde ju ha varit "nej". Det är omöjligt. Något enstaka barn kanske kunde klara det men på det stora hela borde det vara omöjligt. Sanningen går emot detta påstående helt enkelt. Det är inte sant för det kan inte vara sant eftersom sanning säger att det inte är sant. Men svaren kom snabbt...ramlade in ett efter ett annat. Och svaren var att "Självklart". "Absolut". "Jag har inte gått i förskola, jag har klarat skola och högskola". "Mitt barn har inte gått i förskola och hon är jätteduktig i skolan." "Klart de kan, tidigare generationer gick inte i förskola, det gick bra ändå." osv osv.

Jag häpnade. Vågade inte gå ifrån tråden. Jag tänkte att jag måste se hur det slutar. Snart måste väl ändå admin låsa den. Detta är ju outrageous! Otroligt! En hoper förskollärare matar ut den ena kommentaren efter den andra som fullständigt går emot den fastlagda sanningen. Hur kan de få fortsätta? Men det fick de! De fick fortsätta väldigt länge tills en något förvirrad admin ingrep och till slut konstaterade att frågan rörde sig om någon slags propaganda. Det var en sk halmgubbe. Någon gör ett orimligt påstående (som att man kan klara av skola och högskola utan att ha gått i förskola) och dessutom utan källa. Folk får reagera. Och sedan njuter frågeställaren av de starka reaktionerna. I och för sig var väl inte frågan orimlig utan tvärtom högst rimlig. Politikerna påstår att förskola är av nöden för fortsatt skolgång. Förskolans slogan har varit "det första steget på det livslånga lärandet" och det heter att alla barn måste få tillgång till undervisning på förskolan enligt den eminenta läroplanen...underförstått annars...Det blev heller inga starka reaktioner utan helt otippat en ening lugn tråd där alla - ALLA -. tyckte att det väl var självklart att barn klarar av skolan och högskolan utan förskola i ryggen. Det sunda förnuftet säger ju liksom det om man funderar...det gick ju bra fram till våra dagar liksom.

Det rör på dig i förskolesverige tror jag. Och det känns bra.