Måndag igen!

Måndag kväll...lovet är slut och allt är som det brukar. Ett par barn sitter och pluggar. Tre är på karate. En spelar lite tv-spel. Snart ska jag läsa några sagor för honom. Sen ska maten på bordet och så blir det lite tv tillsammans och så sängen...

Lovet var mysigt. Inget särskilt direkt men vila och mys. Flera skogspromenader, en tur till storstan för lite shopping, lite bakning och en del pyssel. Vi gjorde monster av toa-rullar och ritade några monsterteckningar och så provade jag och 9-åringen att tova. Det var roligt men pilligt! Vi tänkte göra ett par katter men de såg mer ut som små möss! Men vad gör väl det!

 

Vi åkte och tände ljus för de som inte längre är med oss. Det är så fint och vackert på kyrkogårdarna på hösten...lugnt och stilla och fuktigt och dimmigt och mörkret som sänker sig så snabbt...och alla ljusen. Det är fint. Fint att minnas och tänka på det som varit...

Någon jag känner ytligt på FB lade in en länk till Predikaren. Den har jag läst lite i de senaste dagarna. Inget är nytt under solen...

 

3Vad får människan ut

av all sin möda under solen?

4Släkte går och släkte kommer,

jorden är evigt densamma.

5Solen går upp och solen går ner,

så skyndar den tillbaka

till platsen för sin uppgång.

6Vinden blåser åt söder,

så slår den om mot norr,

ständigt slår vinden om,

slår om och vänder igen.

7Alla floder flyter mot havet,

men havet blir aldrig fullt.

Dit floderna har vandrat

vandrar de alltid på nytt.

8Inga ord räcker till,

ingen kan utsäga allt.

Ögat blir aldrig mätt på att se,

örat får aldrig nog av att höra.

9Vad som har varit kommer att vara,

vad som har skett skall ske igen.

Det finns ingenting nytt under solen.

10Säger man om något: ”Det här är nytt!”

så har det ändå funnits före oss,

alltsedan urminnes tid.

11Ingen minns de släkten som gått,

och framtida släkten skall glömmas

av dem som följer efter.