Läskunnighet!

Jag läser på lärarnyheter http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/09/07/femte-europe-har-svart-lasa. Det står illa till med läskunnigheten i Europa. Bulgarien ligger sämst till och Finland bäst. Sverige är ett av få länder som tappat i läskunnighet mellan 2006 och 2009 tydligen. Pojkar läser sämre än flickor. En expertgrupp har tillsatts inom EU för att komma till rätta med problemen.

Expertgruppen har kommit fram till att:

• ungdomar bör läsa mer varierad litteratur.
• på låg- och mellanstadiet bör det finnas lärare som är specialiserade på läsundervisning.
• barn med svårigheter bör få individuellt stöd.
• barn som deltagit i förskoleverksamhet är mer läskunniga än barn som inte gjort det.

Så mycket om de europeiska förhållandena. I Sverige då? Hur ska man lösa problemen här? Jo, Jan Björklund har några idéer. Han menar att den nya läroplanen i förskolan ska hjälpa till. De små barnen ska få börja med enkel matte och läsning redan i förskolan. Det här låter problematiskt på flera sätt.

1. Vad händer med de (få) barn som inte går i förskolan? Det här uttalandet måste ses som en fingervisning om vad som komma skall! Obligatorisk förskola. Från vilken ålder är bara frågan. 3 år? Eller kanske redan vid 1 år?

2. Den reviderade läroplanen (om nu inte en ännu nyare är på gång alltså) kommer inte med några konkreta riktlinjer för vad barnen ska lära sig, när eller hur. Den är skriven i allmänna ordalag. Ska det bli en riktig skola? Med starttid, sluttid, lektionsindelning? Hur många timmar ska barnen "studera"? Delas barnen in i klasser efter ålder? 1-åringar för sig, 2- åringar för sig osv? Kan de gå hem efter avslutad skoldag eller ska de gå på fritids efteråt? Vem ska utbilda barnen? Förskolepedagogerna? Är de utbildade för att lära ut matematik och läsning?Eller är det förskollärarlyftet som givit pedagogerna en ny kompetens?

 Det här ska barnen lära sig när det gäller svenska:

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, Det här låter ganska luddigt för mig. Vilken förälder som helst kan uppfylla dessa mål. Alla barn är nyfikna och har lust att leka och lära sig saker. Chansen till att dessa färdigheter utvecklas optimalt bedömer jag som större i ett riktigt hem än i en konstruerad dagismiljö.
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Alla barn som är tillsammans med vuxna lär sig att förstå innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt at förstå sin omvärld. Chansen bedömer jag som större att dessa färdigheter utvecklas när barnet har en tät samvaro med en eller flera vuxna. Om barnet är i en stor barngrupp kommer barnet inte att höra tillräckligt mycket vuxenspråk. Det kommer mest att höra andra barns outvecklade språk. Om man tänker sig att detta ska ske i en undervisningssituation kommer tiden att begränsas till den aktuella lektionen. Pedagogen ska tillgodose alla barnens behov och måste anpassa sig efter majoriteten. Det enskilda barnet kommer att få begränsa sina frågor och sina påståenden. Det kommer inte att få svar på alla funderingar. Det kommer inte att få respons på alla frågor det mycket lilla barnet ställer med gester, läten och tonfall. Om barnet har en tät samvaro med en vuxen kommer barnet att få höra mycket vuxenprat, få svar på sina frågor och få feedback på sina funderingar. Den vuxne kan anpassa sig efter barnets behov och intressen.
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, Alla barn som får tillfälle att prata mycket och får respons på det som sägs kommer att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd. Viljan till kommunikation tror jag är inbyggd i människan. Det är ett behov alla delar och barnet kommer att sträva efter kommunikation med sin förälder utan att behöva undervisas. En normal förälder ingår i dialog med sitt barn.
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, Barn brukar vara intresserade av skriftspråk och symboler. De flesta föräldrar läser och sjunger för sina barn. I en stor barngrupp måste den vuxne anpassa sig efter majoriteten eller vara "envåldshärskare". Om barnet har en tät samvaro med en vuxen kan barnet styra mer. Det kan sitta i den vuxnes knä och kroppskontaken ökar koncentrationen. Barn som är tillsammans med en förälder i sitt eget hem kommer att komma i kontakt med naturliga kommunikativa situationer. De ser vuxna läsa tidningar och böcker, de får ta del av telefonsamtal, de är med när handlingslistor skrivs samt är med när varorna handlas i affären... Symboler är förresten något som barn förstår ganska snart. De förstår att leksaksbilen inte är en riktig bil men de leker med den som om det vore en bil. Samma sak med nallen. Barnet vet att det inte är en levande varelse men kan ändå föreställa sig att nallen ska bäddas ner eller pussas på.

Ingenting sägs om exakt vad som ska läras in. Är det bokstäver? Finns det en lista på böcker som är särskilt önskvärda? Ska barnen lära sig ljuda? När? Vid vilken ålder ska bokstäverna vara inlärda? Vid vilken ålder ska barnen lära sig ljuda? Ska omdömen ges? Tas det hänsyn till att barnen är födda på olika tider på året? En 1-åring är mer outvecklad än en 1,5-åring och kan inte förväntas lära sig samma saker.


Det här ska barnen lära sig när det gäller matematik:

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, Det här lär sig "alla" barn bara genom att finnas till och vara tillsammans med en vuxen. Små barn plockar med saker, lägger i lådor, tar ut ur lådor, trär ringar på pinnar osv. Större barn älskar att räkna saker. De flesta föräldrar vet att man kan lugna ner ett barn som inte vill klä på sig genom att räkna tårna eller fingrarna. Man delar upp saker, man mäter när man bakar, man pratar om var saker finns, vart man ska gå, när man ska äta, gå och lägga sig, om vi ska dela på vindruvorna, vems tur det är först och sedan etc.
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, Det här lär man sig när man bakar, lagar mat, häller med vatten när man badar, använder hammar och spik när man snickrar...
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp Det här lär man sig när man pratar om "mer", "mindre", "en till", "plus", "minus", "ta bort", "lägg till", "in", "ut", "vi delar lika"... Man pratar om vem som har fått något, någon fick mer, någon mindre, vi måste köpa en till, vi måste skala en potatis till, vi lagade för mycket mat...
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, När man pratar i helt vanliga, vardagliga situationer med sitt barn kommer det att bli samtal om mängder, rymder etc.

Jag kan inte låta bli att tycka att läroplanen är luddig och diffus. Ingenting anges exakt. Det finns inga konkreta mål utan det känns vardagligt. Allt som finns angivet kan utföras hemma av en vanlig förälder. Och jag tror verkligen att de flesta föräldrar utan att ens fundera över det kommer att bidra till att deras barn utvecklas både vad gäller språk och matematik.

Om barnen ska gå i skolan från 1 års ålder borde läroplanen detaljformuleras. Som förälder vet jag vad jag kan ge mina barn men jag är osäker på vad en förskolepedagog kan åstadkomma med mitt barn i en grupp med andra barn. De olika förskolorna måste också tala om hur de gör för att uppfylla målen och på något sätt visa upp resultat.

4. De barn som går i förskolan är bättre i läskunnighet än de som varit hemma. Detta kan inte gälla Sverige. "Alla" barn går på förskola redan. De barn som är 15 år har också gått i förskola när de var små. Varför har de inte högre läskunnighet? För att kunna jämföra Sverige med övriga europeiska länder måste man få reda på hur förskolan är utformad i de olika länderna. När börjar barnen? Vid vilken ålder? Hur många timmar går de? Hur stora är barngrupperna? Vad lär man ut och hur?

Jag tror att politikerna är inne på helt fel spår. Jag tror att barn skulle ha mer krafter att lära sig om de inte redan var institutionaliserade när de börjar i skolan. För dagens barn är inte skolmiljön något nytt och spännande. Barnen har redan varit i verksamheten i 6 år när de börjar i 1:an. Jag inbillar mig att de är så vana vid främmande vuxna att de inte har någon särskild respekt för dem eller nyfikenhet på dem. Pedagogerna är ettt "naturligt" inslag i deras värld men de är ändå inte föräldrar. Vad är de då?

Att lära sig läsa och räkna är inte särskilt komplicerat. Det är vad som kommer efter att man lärt sig basfärdigheterna som betyder något när det gäller att utveckla läsförståelse och matematiskt tänkande.

Frågan är om politikerna verkligen själva tror på att skolproblemen kan lösas genom att små barn får undervisning. Eller handlar det om att man gärna vill göra förskolan obligatorisk? Tankar på Orwells "nyspråk" kommer för mig. Vi kan låtsas att allt blir bra bara de små barnen sitter i ringar tillsammans med andra små barn och  pedagoger och lär sig rim och ramsor och räkna fruktbitar hela dagarna. Hoppas att det blir bra också!