torsdag 10 maj 2012

Trädgårdsarbete, eftermiddagste och lite gnäll!

När jag gick och hämtade 8-åringen från skolan stötte vi på de här skogsviolerna. Visst blir man glad! (även om det ligger en gammal cigarettfimp bredvid, ser jag nu!)


Fast glädjen kan försvinna fort! Lite senare stötte vi på en stor hög med trädgårdsavfall som låg bredvid gångbanan! Jag bor i ett naturskönt område och glädjer mig varje dag åt att kunna få ta del av skog, blommor, lämningar från istiden i form av flyttblock, slätslipade berghällar... Det är svårt att förstå att vissa inte bara tycker att det är helt ok att förstöra den vackra miljön utan också kan tänka sig att förstöra miljön för sig själva - de bor ju här de också och måste se vad de ställer till med när de har ärende utanför sin egen tomt!


Rätt deperimerande! Eller hur?


Fastän det var mulet och regnet hängde i luften var vi ute och grejade i trädgården när vi kom hem. Växterna har verkligen kommit igång nu och jag glädjer mig åt allt nytt som tittar fram! Särskilt glad är jag just nu åt bergeniorna som blommar för fullt! Det är så lustiga växter - rätt fula om man ska vara helt ärlig men ändå är det något som är väldigt tilltalande med dem, deras blanka vintergröna blad med kanter som stöter i rosarött, blommorna i en underbar rosa färg...


Sniglarna är inte så skojiga däremot. Och regnet hade lockat fram mängder av dem. Många av dem hade valt att börja kalasa på riddarsporrarna. Barnen var i alla fall snälla nog att leta reda på så många som möjligt. De samlade dem i en hink och sedan cyklade de iväg och dumpade dem på ett gärde! Hoppas de inte hittar tillbaka! Tyvärr är vi för ömhjärtade för att ta kål på dem!


När de stora barnen kom hem från skolan var det dags för fika. Vi var lite ruggiga efter trädgårdsarbetet så det fick bli te.


Jag har ärvt så underbara teattiraljer av min farmor och farfar. Den här tekannan kommer från Ryssland och jag älskar den! Visst är den ljuvlig?


Tekopparna har jag också fått av farmor och farfar. De är lika vackra de, tycker jag!


2 kommentarer:

  1. Hej! Vilken fin blogg du har! Underbar tekanna och kopparna var hur fina som helst! Det finns en keramiker utanför Nora som helst drejar tekannor. Den här skulle hon se! :-) Trist med nedskräpning. Vi läste nyligen en bok om sniglar och andra kräldjur. Om jag förstod det rätt så var det bara den spanska skogsnigeln (mördarsnigeln) som var lite av en kannibal men framförallt en allätare. De andra sniglarna var ok...men det kan ju inte stämma om de mumsade på dina blommor. Ha det gott! /Leila

    SvaraRadera
  2. Hej! Roligt att du tittade in!Frågade min man om att svetsa ihop växtstöd och han sa att armeringsjärnen är lätt att svetsa ihop men att få dit plåt- eller järndetaljerna skulle vara lite värre - kanske är lika bra att köpa dem i stället! Just nu har jag bara såna där fula,gröna, vanliga stöd.Intressant det där med sniglarna - måste nog läsa på lite. När vi flyttade in hit för 8 år sedan var trädgården helt igenvuxen och det fanns hur många sniglar som helst pga fukten under alla växter.Vi har fortfarande massor av sniglar och jag är helt säker på att de äter växterna. Särskilt riddarsporrarna är de förtjusta i och om man inte plockar bort dem blir det bara stjälkarna kvar! Ha det bra! Birgitta

    SvaraRadera