fredag 1 september 2017

Det är fredag....

...eftermiddag och helgen är snart här! Det är skönt! Veckan har varit bra! För mig och N har den varit riktigt bra...vi har gjort allt möjligt trevligt! För skolbarnen rullar dagarna vidare. Jag ser att de blir trötta av långa dagar och för dem är det förstås extra skönt med två lediga dagar. 11-åringen har varit hemma tre dagar. Han har varit sjuk. Ont hals och öron. Men idag är han bättre. Han känner sig nästan frisk och orkar leka med lillebror och har även orkat göra lite skolarbete.

Det känns skönt att få någon ledig dag hemma när jag kan få en chans att jobba med skolsaker. Det är lite lustigt att säga det men...det är skönt att barnen kan få en ledig dag ibland så de hinner ikapp med skolarbetet. Men så är det. Vi har räknat matte. Man hinner mycket hemma...på en halvtimme hinner man med ett par sidor. I skolan brukar det bli tre, fyra, fem tal räknade på en lektion. Jag vet inte varför det är så...kanske är min son extra långsam. Eller så beror det på att stora delar av lektionerna pratas bort...det är mycket ljud...det är svårt att koncentrera sig. I alla fall känns det skönt att det händer lite. Och så har vi gjort engelska. De har fått ett alldeles orimligt stort arbete att göra i engelskan. De ska jobba i 3-4 veckor med att söka fakta om ett nordamerikanskt djur. Barnen ska läsa själva på sina surfplattor...googla fram engelska artiklar. Samla fakta. Göra en mind map. Skriva ner fakta. Göra en power point. Förbereda en muntlig presentation. I 12- 16 lektioner ska de sitta och jobba med det här hemma. Det känns som ett avancerat sätt att slösa bort en väldig massa tid och få ut väldigt lite utav det. Och om det går till så som det gjort förut kommer läraren inte ens att ge någon feedback på elevernas språk, försäkra sig om att eleverna lär sig nya ord, utvecklar sin grammatik. Dumt. Det hade nog varit väldigt mycket smartare att utnyttja det faktum att barnen är i skolan, i en klass, tillsammans med en lärare som kan engelska och som kan föra vidare sina kunskaper. Man hade kunnat tänkt sig att man läste en text, fick lyssna på texten, fick läsa själv, fick högläsa, gick igenom glosor, fick läxa på det, uppmärksammade viktiga fraser, fick läxa på det, tog ut lämpligt antal starka verb, fick läxa på det, jobbade med vissa specifika grammatiska moment, pratade om texten, översatte den. När man hade läst lämpligt antal texter...kanske fem stycken, på fem veckor kunde man tänka sig att ha ett litet prov där eleverna fick visa vad de lärt sig och där läraren fick information om vad som funkat och vad som måste jobbas mer med. Ja, så där som man jobbade förr alltså. På den gamla onda tiden. Men nu ser det inte ut så. Nu är det nytt. Det är fräscht och digitalt och roligt...och eleverna är helt utlämnade åt sin egen förmåga. Och det går inte jag med på. Så vi valde ut ett par texter om ett djur. Jag högläste och översatte. Vi tog ut ord som var bra att kunna. Vi skrev ner dem i en gloslista. Sonen fick göra en mindmap under min ledning. Han fick sortera upp de rubriker han valt i en logisk ordning....medan vi diskuterade vad som var bäst att göra. Sedan ska han få skriva ett stycke om varje rubrik. Jag tänker hjälpa honom att hitta fakta och sortera den och så tänker jag korrigera hans språk och förklara varför det ska vara på ena eller andra sättet. Ja, och sen hann vi träna lite på omskrivning med did också...vi tog översättningsmeningar från en gammal lärobok...det känns skönt...att det en gång fanns böcker man jobbade i och som hade en struktur och innehåll som främjar inlärning på riktigt. Och jag är glad att jag äger sådana böcker. Jag är dock ledsen över att jag förfogar över så lite tid tillsammans med barnen.

6-åringen fortsätter i sin skola. Han räknar ett par sidor i 1:ans mattebok (Favorit) varje dag. Den är löjlig tycker han så vi hoppar över en del av det allra löjligaste. Den är ungefär som en pysselbok och nivån är låg. "Tror de att jag är en bäbis." suckar han emellanåt?". Och så läser han ur en gammal läsebok. Det går framåt och går lättare för varje dag. Han skriver bokstäver...vi gör på gammeldags manér...en bokstav i taget...O, S, M, R...i den gamla ordningen så att det går fort att kunna skriva ord. Och han skriver en hel del. Än så länge föredrar han stora bokstäver men i takt med att han lär sig skriva de små så faller nog det på plats det också. Sen har han sina egna idéer...viker pappersflygplan, klistrar och klipper olika konstruktioner, bygger lego, tittar i olika böcker, står på händer, hoppar längdhopp...Det är en fröjd att vara tillsammans med honom. Få dela hans liv på heltid ett tag till.

Sen har vi förstås hunnit med en massa jobb. Det gör man ju när man är hemma. Det vanliga slipper jag aldrig undan, vill det inte heller...städa, tvätta, vika, diska, torka, plocka...Jag har gjort det så många år nu att det går av sig självt. Och sen har jag klippt vår höga thujahäck. Sidorna klippte jag i somras och den här veckan tog jag överdelen. Den blev fin. Och så har jag tagit upp potatis, plockat in bönor i takt med att de blir stora nog, rensat landet och rabatterna, kanthuggit runt äppelträden, klippt gräset, beställt fotografier, sorterat och ordnat bland semesterkorten på datorn...

En bra vecka har det varit. Och nu är det helg!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar