lördag 2 september 2017

Cissi Wallin....

....skriver i Metro att hon skaffade barn utan att vilja vara tillsammans med honom nonstop. Hon berättar att hon älskar att jobba, vara kreativ och dricka kaffe utan att bli störd. hon älskar att känna hur hela hennes väsen får stimulans. Och då kan hon inte vara hemma med barn mer än två dagar i streck. Hon är som vilken pappa som helst. Och det vill hon vara utan att behöva känna skam och skuld. Och det är det som är problemet tydligen. Att hon skammas av andra mammor för att hon lämnar sin 2-åring på dagis. Och det räcker inte med att mammor är emot henne. Hela samhället är emot henne. Samhället tycker att en mamma ska uppoffra sig själv. Utan att klaga. Hon ska ha ansvar för föräldraledighet, vabb och hela projektet Familjen AB.

Fast Cissi Wallin har löst det hela. Så egentligen är hon nöjd. Antar jag. För några månader sedan slutade Cissi att ha ångest över hur misslyckat hennes naturliga moderskap var. Hon förstod och insåg att det moderna samhället inte längre är sådant beskaffat att ett "naturligt" moderskap är naturligt. Inte ens på stenåldern satt mammorna hemma i grottan och bakade cup cakes och maratonammade. De som hade lust gick ut som vilken karl som helst och fällde en mammut eller något får man förmoda. Sen är det ju så att småbarnsåren numera är ganska kämpiga. Och är det kämpigt måste man hjälpas åt. Och det är där papporna kommer in. De får aldrig höra att "varför har du skaffat barn om du inte vill vara med dem non stop."

Ja, det är så resonemanget går. Och jag ba...asså vad vill detta säga? Vad är nytt? Är det inte exakt så här tongångarna går bland politiker och media. Cissi är alltså helt godkänd. Hon gör rätt. Hon tänker rätt. Det är väl inget konstigt att lämna barn på dagis från det att de har fyllt 1 år? Man har väl till och med rätt att ha barnen på dagis på heltid oavsett vad man som förälder har för sig om man bor i Stockholm har jag för mig. Och staten vill ju väldigt gärna att mammor slutar upp med de där dumheterna att känna modersinstinkter. Det är ju det fulaste man kan ha. Det sägs om och om igen att det är dumt att mammor är hemma ens en aning mer än papporna. Det är dåligt för deras karriärer, deras löneutveckling, deras självförtroende, deras ekonomi, deras pensioner. Det är dåligt. Punkt. Och det är dåligt av mammor att roffa åt sig av pappans dagar. Agnes Wold som tydligen är någon slags sakkunnig åt den utredning staten beställt för att modernisera föräldraförsäkringen säger att det är dags att skamma mammor som tar för sig av föräldradagarna. Det sägs ständigt att det är tråkigt att vara hemma hos barn. Det är inte stimulerande nog. Förskolan framställs som det enda tänkbara alternativet när det gäller att fostra barn. Förskolan is da shit...det är bara där barnen lär sig socialt samspel, utvecklar empati, lär sig matte, utvecklar sitt språk, blir friska, utvecklar psykiskt välmående. Föräldrar har icke något att komma med.

Ja, så Cissi är sent ute. Hon har redan vunnit. Hon vann för länge sedan. Nu gäller det bara att skamma på...för de som blir skammade är ju vi som vill vara hemma med våra barn. Vi som har modersinstinkter. Det är fult att ha. Riktigt fult. Då försöker man bara spela märkvärdig och få en guldstjärna av någon. Man vill ha en gloria. Man är så sunkig och inåtvänd och borde upprätta ett altare på något skötbord (om man har något) och onanera framför det. Man gör ingen nytta. Man går runt och lallar därhemma. Samtidigt är det vidrigt jobbigt att vara hemma och ta hand om barn. Barnen är jobbiga och de smular och kladdar. Och ställer frågor.

Ja, det är tråkigt. Och jobbigt. Och då är det toppen att det finns en förskola som kan ta emot alla barn som är så trista och mindblowing att ta hand om. Och det är ju ännu mer tur att förskolan inte kostar så mycket. Så att man har råd. Och har råd har man...tror man...man tror man är fri...men i själva verket är man med och betalar kalaset. Alla är med. Alla skattebetalare. Och alla vi i landet betalar skatt...från varje liten bäbis till varje gamling...för alla som konsumerar är med och bidrar. Mer än 100 000 kr per barn och år kostar en förskoleplats. Detta är alltså pengar de som använder förskola bjuds på. Och detta är alltså pengar som de som inte använder förskola inte får med av. Trots att de är med och betalar.

Så, vem är det som är förtryckt? Var finns patriarkatet? Vilket strukturellt förtryck utsätts vem för? De frågorna borde vara lätta att besvara. Men de är inte intressanta i sammanhanget. Det är roligare att inbilla sig att man gör något slags uppror mot någon överordnad patriarkal struktur. I själva verket är man med och stärker strukturen, cementerar förtrycket, indoktrinerar unga mammor...går statens, den nya patriarkens, ärenden.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar