måndag 5 oktober 2015

Mer tid för kunskap

Förskoleklassen ska bli obligatorisk. En utredning beskriver de två alternativen som finns.

1. Förskoleklassen förblir en egen skolform men blir obligatorisk.

2. Förskoleklassen blir klass 1 och blir alltså också obligatorisk.

I båda fallen kvarstår förskoleklassens syfte, uppdrag och innehåll. Lärare och förskollärare ska i fortsättningen också få undervisa i obligatorisk förskoleklass respektive sexårsklass. Hur det än blir så inträder skolplikten vid sex års ålder.

Redan i dag går nästan precis alla 6-åringar i förskoleklassen. Endast 1,8 procent av sexåringarna är inte inskrivna i någon verksamhet alls. Det är ca 2000 barn det är fråga om. Sedan finns det några sexåringar som i nuläget går i förskola eller pedagogisk omsorg. Totalt sett kommer ca 4 200 nya elever börja i förskoleklassen år 2018.
 Kostnaden för en förskoleklassplats ca 50 400 kr/år. Kostnaden för ett barn i förskolan är 140 260 kr/år och för ett barn i pedagogisk omsorg 120 550 kr/år. Det finns alltså lite pengar att tjäna just här! Om man får bort 6-åringarna från förskolan så blir det en aning billigare. Det är lustigt att läsa utredningen. Man vill gärna få in de där 2100 barnen som inte är inskrivna i verksamheten. Så gärna att man vill göra förskoleklassen obligatorisk. Men ändå är man lite glad över att just de barnen inte belastar skolan så väldigt mycket. Man räknar med att de barnen inte kommer att behöva fritidshemsplatser. Så det blir inte så värst mycket dyrare att putta in de här barnen i verksamheten.

Varför ska man då göra sexårsverksamheten obligatorisk?

Jo, all forskning visar att barn som tidigt vistas i stimulerande lärmiljöer, där det erbjuds tillfällen till interaktion och lek med kamrater och med kunniga och intresserade vuxna, får bättre möjligheter att utvecklas och lära sig än barn som inte har tillgång till dessa miljöer.  Ett bekymmer är dock att "undervisningen" i förskoleklassen ser olika ut på olika skolor. På vissa skolor är det mer studieförberedande än på andra. Så tydligare styrning krävs från lagstiftaren, alltså styrdokument.

Men innehållet ska alltså inte ändras.

Det är märkligt. På många sätt.

1. Det är mycket få barn som inte går i förskoleklassen. De sjuknande skolresultaten kan alltså inte bero på att barn inte går i förskoleklassen.
2. Då kan det alltså bero på att förskoleklassens innehåll inte bidrar till att höja skolresultaten.
3. Eller att förskoleklassen faktiskt egentligen inte spelar någon roll alls vad gäller framtida skolresultat.
4. Ändå vill man göra förskoleklassen obligatorisk utan att förändra innehållet.

Det allra allvarligaste och märkligaste är dock att man vill göra en lekverksamhet obligatorisk. Det finns ingenting som tyder på att barn som går i förskoleklass lyckas bättre i skolan än de som inte går. Man kan inte ens göra några sådana studier eftersom det bara är 2100 barn som inte går i förskoleklassen. Det enda man kan peka på är den där floskeln om att barn som tidigt vistas i stimulerande lärmiljöer lyckas bättre. Hur det går till och vad som är en stimulerande lärmiljö förklaras aldrig. Man vill alltså göra lek obligatorisk. Då har man tagit ett steg på en annan väg. Plötsligt är det själva leken som står i centrum. Den som ska göra barnen bättre rustade för framtiden. Om leken i förskoleklassen är så viktig att den måste vara obligatorisk - vad är det som säger att annan lek i andra "skolformer" inte också ska göras obligatorisk. Allt är redan förberett. Förskoleverksamheten ingår redan i skolsystemet. Det är bara att vänta lite och så ta nästa steg när alla är mogna för det. Och så ett till. Och så står vi där till slut med en obligatorisk förskola från? ja, ssu har ju varit inne på obligatorisk förskola från 2 år. Folkpartiet från 5 år. Vi får se. Ingen kommer att märka något. Ingen kommer att bry sig. Man jobbar bakvägen. Först förändra verkligheten och sedan lagarna. Alla barn går ju redan i förskoleklassen. Alla barn går ju redan i förskolan. Spelar roll om det finns en lag om ett obligatorium eller inte.

2 kommentarer:

  1. Ja tänka sig.....jag vet inte vad jag ska säga...jag saknar ord...men försöker i alla fall. Varför ska alla barn in i stora barngrupper för att lära sig...ja allt möjligt som det visst är så superviktigt med. Detta allt viktigt kan de "lära sig" utan att vara i jättebarngrupper i flera timmar.
    Det lättaste för mig är att berätta om min egen son som är 6år och har börjat förskoleklass. Han trivs jättebra i skolan och har kommit in i gruppen. Jag har varit å prata med deras fröken och hon berömde min pojke å sa att han är så duktig på att tex klä på sig alla kläder, överdragsbyxor mm och att han håller reda på sina saker å ting, lyssnar på henne, räcker upp handen ( fastän han har svårt med talet ), pratar han inför gruppen. Han är omtyckt å leker med alla. Ja jag kände mig stolt när hon överöste mig med beröm över honom. Han är ett tryggt barn! Å tänka sig; han har varit hemma med mig ända tills han börjat förskoleklass. Inte en dag på dagis! Hur kan han kunna så mycket samt umgås så bra med andra barn när han "bara" varit hemma med mig? Alla de som påpekat till mig att det kommer bli tufft för han när han börjar skolan pga att han bara varit hemma kan slänga sig i väggen. Så fel de hade! Å trodde! I början när jag följde honom dit ( ja nu går han själv till skolan ), var det flera barn som "tjorvade" med sina föräldrar å ej ville stanna kvar på skolan, de grät å höll fast i sina föräldrar. En mamma sa till mig att så gjorde han på dagis också ibland. Jag kunde inte låta bli att tänka tanken att han kändes som ett otryggt skoltrött dagisbarn! Hemska tanke!
    Många av barnen i klassen har varit fem år på institution, inte undra på att de vill hem! Det som är lite intressant är att min son dras till andra hemmabarn i klassen. Ja det finns faktiskt några till som ej gått på dagis. De kanske känner igen lugnet å tryggheten i varandra som de naturligt fått av att vara hemma i en stressfri miljö med sina föräldrar. Ja det var lite tankar från mig till dig.
    Du har en jätte intressant blogg! Fortsätt skriv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej och tack för respons! Roligt att du vill läsa! Härligt att höra om din son! Känner igen mycket av det du skriver! Mina barn har också sökt sig till andra hemmabarn - det är lustigt hur de verkar känna av det där...

      Radera