Hundar och dagis

Jag läser om hundar och hunddagis. Det handlar om vad man ska tänka på när man ska sätta sin hund i hunddagis. Det står lite allt möjligt. Att man ska vara noga när man väljer och ta reda på vilken ideologi dagispersonalen har. Att man ska ta reda på vilken utbildning de har. Om det är harmoniskt på dagiset. Och lite mer. Man råder hundägaren att ensamhetsträna hunden även om den ska gå på dagis. För hunden kan tycka att det är jobbigt att vara ifrån sin ägare även om det finns andra människor hos den. Så den kanske måste klara av att vara ensam, fast på dagis.

Ett råd upprepas både först och sist. Det är det viktigaste rådet.

Köp inte hund om det enda alternativet till dagpassning är hunddagis! En del hundar fungerar inte på dagis och en del trivs inte heller.

och

Ha alltid ett alternativ om det visar sig att hunddagis inte fungerar!

När det gäller människobarn kan man också få råd om hur man skolar in. Råden är liknande. Man ska besöka olika förskolor för att få en känsla av hur stämningen är. Man ska också ta det lugnt med inskolningen. Det kan ta längre tid än man trott.

Men här finns inga reservplaner. Här är det separation som gäller. Vid avskeden ska man vara tydlig och inte smyga iväg. Och det är bra att ha korta dagar i början. Inte mer än 6 timmar om dagen.

Man kan också läsa att det är viktigt att föräldern är positiv och pratar väl om förskolan. Det smittar av sig på barnet. Jag antar att det här gäller riktigt små barn också. 1-åringarna, 2-åringarna och 3-åringarna. Men har de verkligen intellektuell kapacitet att begripa det här? Att förskolan är något roligt eftersom föräldern tydligen tycker att det är toppen? Det här rådet ger man inte till hundägare. Men hundar är också mottagliga för röstlägen och läser lätt av sin ägares humör och önskningar.

Nyckeln till en bra inskolning är att vara konsekvent och visar trygghet.

Man skriver att barn är olika. Vissa är inskolade efter ett par dagar. Andra barn tar det längre tid för och föräldern rekommenderas att ta ledigt en tredje vecka från jobbet ifall inskolningen tar längre tid än väntat.

Det jobbiga verkar vara avskedet. Här ges en del råd. Föräldrainstinkten är ofta att stanna längre och trösta. Men experter menar att det är bättre med ett kort avsked. Man ska säga "hej då" med ett leende och sedan lämna över barnet till personalen och visa att förskolan är en trygg miljö. För vissa barn kommer en reaktion ett tag efter inskolningen när de inser att de ska vara på förskolan varje dag. De kan sakna sina föräldrar väldigt mycket under dagarna. Och de kan bli mycket trötta av den stora omställning det är att vara på förskolan hela dagarna.

Jag blir beklämd. Så långt har det alltså gått att man tycker att en hund kräver mer hänsyn och omtanke än ett människobarn. En hund kräver en reservplan men ett människobarn kräver tydlighet och ett glatt leende. Vad än barnet känner så ska det lösas med att föräldern har rätt attityd. Då lär sig barnet acceptera sakernas tillstånd. Trots att de kan sakna sina föräldrar väldigt mycket under dagarna. Här finns inga reservplaner.