torsdag 4 oktober 2012

Små tankar om att lära barn att läsa!

Jag funderar på läsinlärning. Jag är utbildad ämneslärare och tidigarelärare men jag har inte arbetat på väldigt länge. På lågstadiet har jag aldrig arbetat och intressant nog fick vi inte lära oss hur man lär ut läsning på lärarutbildningen heller. Det var gott om teorier - den fonologiska cirkeln och lite annat jag nog har förträngt. Det var också en del prat om pedagogik. Man ska inte använda böcker utan barnet måste vara kreativt. Man kan t ex skriva bokstäver med lim och hälla på färgad sand och då blir det lätt att känna bokstaven med handen. Pinnar och kottar skulle gärna användas. Att hoppa och skutta och gymnastisera fram läsningen pratades det också om. Konkreta råd om hur man faktiskt gör för att hjälpa barnen knäcka läskoden fick vi däremot aldrig.

Hur som helst - jag har ingenting att komma med så det jag säger är inte särskilt mycket att bry sig om - bara spekulationer. Fast jag har lyckats lära mina fem äldsta barn att läsa i alla fall. Jag har ändrat mina metoder lite för varje gång men i stort sett håller jag mig till samma modell. Jag går efter den här boken:



Ni ser att boken är välanvänd! Den börjar med att gå igenom 4 bokstäver: O, S, M och R. Smart eftersom man av dessa kan bilda en hel del ord! Mor, mos, ror, ros, mos... Otroligt uppmuntrande att kunna läsa och skriva så mycket på en gång!! Ramsorna uppskattas av barnen och bilderna av Ingrid Vang Nyman är fina!


Varje bokstav presenteras med en liten vers. De är lite småroliga (ibland väldigt föråldrade och vid något tillfälle lätt fördomsfulla - men man får ta det med en nypa salt) Mina barn har gillat verserna och jag tror att det är "bra" att de är skrivna på rim och har en viss rytm. Sedan får man ljuda bokstäverna. Det finns bilder och de kan man använda för att lyssna var i ordet de här första 4 bokstäverna finns - först, slutet eller i mitten.


Sedan kommer det ord att läsa. Först är det bara lösryckta ord - både med stora och små bokstäver. Rätt snart tar man bort orden med stora bokstäver och kör bara med små. Relativt fort kommer det små texter. De är korta och samma ord upprepas flera gånger i samma text, t ex en, ett, mor, far, mat... Det är bra eftersom ordbilden går in i hjärnan fort och ansträngningen att läsa blir mycket mindre.


I slutet av boken blir texterna längre och liknar mer "riktiga" berättelser och sagor. Den här om häxan har alla mina barn gillat skarpt! Den är inte så märkvärdig men tydligen är det något som fascinerar. Många av texterna är lite underfundiga och jag tror att de tränar upp förmågan att "läsa mellan raderna". Vad är det för läxa häxan får? Vad kan man dra för lärdom av detta?



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar