Sjukskrivningar

Det har forskats igen. Nu har man forskat om Sjukfrånvaro vid psykiatriska diagnoser. Det låter allvarligt...psykiatriska diagnoser...men det verkar som om man faktiskt menar stress...folk som blir utmattade av stress och därför blir sjukskrivna. Det finns då olika typer av stress...kortare stressreaktioner, sk akuta...och så utmattningssyndrom som resulterar i långvariga sjukskrivningar. 

Rapporten är lång men slutsatserna blir:

- kvinnor har en betydande överrisk för sjukfrånvaro i psykiatrisk diagnos. Särskilt stor risk har kvinnor att drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa...41 % större risk än för männen. 

- psykiatriska diagnoser dominerar bland yngre människor. Risken är som störst i åldrarna 25-39 år för både kvinnor och män. 

- om man har barn i förskole- och lågstadieåldern ökar risken för stressrelaterad psykisk ohälsa.

- om man är frånskild ökar risken för psykiatrisk diagnos.

- kvinnor och män som har många barn har större risk att bli sjukskrivna i för stressrelaterad ohälsa. 

- stressrelaterad psykisk ohälsa i form av utmattningssyndrom är vanligare bland individer med barn mellan 3-8 år. 

- det finns en tendens till högra sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser i pendlingskommuner samt i storstadsområdena. 

Vad beror detta då på?

- bristande balans mellan familjeliv och arbete har betydelse. Det har tidigare studier visat nämligen.

- kvinnor tar oftare ett större ansvar för barn och familj.

- dubbelarbetande män reagerar likadant som kvinnor på hög belastning.

Vad gör man åt det hela?

- ökad jämställdhet i både arbets- och familjeliv skulle minska könsskillnaderna i sjukfrånvaron och den stressrelaterade psykiska ohälsan.

- samhället kan arbeta hälsoförebyggande genom att skapa förutsättningar för goda uppväxt- och livsvillkor för barn och unga oavsett socioekonomisk bakgrund, tex genom utbildningssystemet.

- livsstil och levnadsvanor har stor betydelse för hälsa och sjukfrånvaro...tex alkoholkonsumtion, rökning, motion och matvanor. Individen kan alltså ta eget ansvar för att leva bättre och därmed bli friskare och inte bli sjukskriven i stress. 

- arbetsgivarna ska också ta ansvar för att stötta individernas hälsa. 

- vissa jobb är tyngre än andra...vård, skola, omsorg och offentlig förvaltning är riskbranscher. När det gäller psykiatriska diagnoser är det värst i offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg. Sjukfrånvaron är hög för personalen i förskolan. 

- sjukfrånvaron är högre bland dem med kortare utbildning men även bland högutbildade finns riskyrken. 

- man måste göra arbetsmiljöerna bättre. Man måste arbeta förebyggande. 

Jaha. Ja. Detta blev man väldigt mycket klokare av. Man forskar och undersöker. Man funderar och gnuggar geniknölarna. Men ingen fattar nåt. Är det så verkligen så svårt att förstå hur det hänger ihop? Är de dumma i huvudet eller låtsas de bara? 

Vad är det som är så svårt med att fatta? Man kan inte jobba hur mycket som helst. Ingen människa klarar det. Och faktum är att hem och barn är ett arbete. Småbarnsföräldrar, och föräldrar överhuvud taget har alltså hand om mer än 2 arbeten. Och pendlar man blir det värre. Har man ett krävande jobb blir det värre. Är man frånskild blir det värre. Har man många barn blir det värre. Hur svårt kan detta vara att fatta!? Och så lösningen...blir de inte lite trötta på sig själva ibland? Jämställdhet my ass...inte 17 hjälper det väl om karln dammsuger lite mer, packar gympaväskorna hälften av gångerna och köper hälften av presenterna och så vidare? Om själva mängden jobb är för stor för två personer är den ju det. Liksom. 

Men det är inget man vill låtsas om. För ska det gå så ska det. För så är det bestämt. Och då måste det gå. Vare sig det går eller inte.