Men så är det inte för alla har jag förstått. Varje år den här tiden läser man artiklar i tidningarna om att sommarlovet är ett problem. Det är inte alltid roligt. Sommarlovet är en tuff tid helt enkelt.
I en artikel kan man läsa att var fjärde barn i Sverige tillbringar minst en vecka av skollovet med en annan vuxen än sina föräldrar och att 10 % av barn i åldrarna 5 till 16 år har spenderat minst en vecka av skollovet på egen hand.
Barn i Sverige har skollov i 16 veckor varav 10 veckor är sommarlov. Samtidigt har föräldrar i regen 5 veckors semester. 22 % av de föräldrar som svarade på Majblommans sommarlovsundersökning tyckte att sommarlovsplaneringen var problematisk. Det är en svår ekvation att få ihop ett tryggt och meningsfullt sommarlov för många föräldrar. Majblommans organisation säger att det är svårt men inte omöjligt...inte om KOMMUNERNA tar sitt ansvar och följer skollagen fullt ut. Organisationen Majblomman säger att vår samhällsstruktur bygger på att de allra flesta föräldrar arbetar. Detta ger skatteintäkter till kommunerna och därför är det rimligt att kommunerna underlättar för föräldrarna.
Men så är det inte. Kommunerna tar inte sitt ansvar. Det är bara 15 % av kommunerna som erbjuder fritids som vanligt under hela sommarlovet. 84 % av fritidsen säger att de håller öppet men att vissa enheter stängs. Och då drabbas ju barnen. Och de som drabbas hårdast är de barn som har det tuffast i sin vardag. Det är de som har ensamstående föräldrar, dålig ekonomi och ont om tid som får ta smällen. Dessa föräldrar får svårt att KOMPENSERA för kommunal verksamhet som till vardags betyder STABILITET OCH STIMULANS för barnen.
I en annan artikel kan man läsa att barnen tycker att allt är kul med lov. Så har barnen svarat i Majblommans undersökning om sommarlovet. Så barnen tycker att det är kul med lov. Fast det är dåligt att allt kostar och att föräldrarna måste jobba. Så tycker barnen. Majblomman berättar att en liten grupp barn kommer att sakna vardagen rejält. För dessa barn är skolans KOMPENSATORISKA funktion med kompetenta vuxna, omsorg och lagad mat varje dag livsviktig.
Majblomman säger att det inte är rimligt att allt ansvar för barnens sommarlov läggs på föräldrarna. Målsättningen är ju att alla föräldrar ska jobba heltid och då kan ju inte föräldrarna ta ansvar för barnen. Då måste kommunerna träda in. Det är de som ska ta ansvar. Och skollagen säger att fritids ska hålla öppet även på skollov till och med 13 års ålder. Men det funkar inte så i verkligheten som sagt. Barnen kan få gå på en annan enhet, färdas till okända ställen och träffa okända nya människor och detta är förstås jobbigt. Och barnfamiljer som har försörjningsstöd får inte extra påslag för ökade matkostnader när skolorna är stängda. Under sommarloven måste ju alla föräldrar ge sina barn mer mat än under terminerna. Det kostar.
Majblomman vill alltså att kommunerna ska växla upp sin fritidsverksamhet under loven. Och det räcker inte att bara hålla öppet som vanligt. De måste erbjuda relevant verksamhet som attraherar barn till och med 13 år. Många lite äldre barn tycker nämligen att det är trist på fritids och då är de hellre ensamma hemma. Fritids måste bli en extra omhuldad institution under de veckor då barn i utsatthet har det tuffast.
Ja, tänk hur det blir...hur jämställdhet, arbetslinje och självförverkligande verkar. Man kan liksom aldrig få allt. Eller det kan man ju kanske...om bara kommunerna hostar upp, växlar upp...intar mammarollen och tar hand om barnen. Majblomman har ju rätt. I vårt samhälle säger normen att båda föräldrarna ska arbeta heltid. Och staten har lovat att ta hand om barnen. Men sen hade de visst inte lust, eller pengar, nog för det. Så blir det. Staten är en dålig mamma. Men vi kan fortsätta ropa. Alltid se att problemen med utsatta barn, ensamma barn...är kommunens, statens, att lösa. Skruva spiralen hårdare. Aldrig tänka tvärtom. Aldrig tänka att det är synd att föräldrar inte har tid och möjlighet att ta hand om sina barn, små och stora. Aldrig tänka att det är lite konstigt att folk ska skaffa barn, försörja barn de ändå inte riktigt har tid med. Aldrig tänka att det är helgalet att vissa föräldrar är beroende av skolmaten för att deras barn ska få i sig tillräckligt med mat.
Jag vet inte...det kanske bara är jag...jag saknar bemannade hem. Som barnen säger...lov är alltid kul. Det enda som är tråkigt med det är att föräldrarna måste jobba. Barnen ropar inte efter roliga fritidshem. Barnen ropar efter föräldrar.
Men hemma här ser vi fram mot sommarlovet! Alla barnens 10 veckor är jag hemma hos dem. Det är lite trist att inte pappan är hemma alla de veckorna också så vi längtar förstås efter att hans semester också ska komma! Men det går bra ändå. Jag är ju här! Och barnen har någon hos sig. Vi behöver ingen attraktiv och relevant verksamhet. Vårt gemensamma sommarlov känns attraktivt och relevant...bara för att det råkar vara lov och sommar och att vi har varandra. Vi behöver ingen kommun som tar hand om oss. Vi behöver ingen verksamhet. Inga institutioner. Det räcker om det finns en mamma hemma i huset. Eller en pappa. Men sån är inte normen. Och normen...den är helig. Den ifrågasätter vi inte. Den står fast. Vi får ropa på kommunen istället. Alla barns nya mamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar