Det är inte så värst bevänt med skolresultaten i den del av landet jag bor. Eleverna presterar under rikssnittet och pojkarna ligger långt under och det ser ut att vara en nedåtgående kurva. Jag har varit bekymrad i många år över hur det går till i skolans värld och har framfört en hel del synpunkter. Men ingen har varit intresserad direkt. Snarare har jag mötts av ilska och försvarsinställning. Fast jag hade liksom lite rätt då antar jag eftersom skolledningar och skolchefen och kommunen äntligen har reagerat och försöker göra något åt det. Fast jag småskrattar lite för mig själv. Det är så erbarmligt svårt för rektorer och chefer att förstå vad det är som har gått fel. Den senaste teorin är nu att det är föräldrarnas attityder som speglar av sig på barnen och att eftersom föräldrarna är så ointresserade så blir barnen det också. Och så går det dåligt. Så nu måste vi vara positiva! Jag läser i lokaltidningen. Där rapporterar man om hur man jobbar i grannkommunen, som det har gått ännu sämre för. Där ska de satsa på lärande och utveckling i förskolan. Jag tänker - skit i det ni! Låt barn vara barn. Man behöver inte undervisa småungar i något särskilt. Det räcker om de får vara med vuxna och leka på sitt eget sätt i fred. Men det kanske är svårt i förskolan. Vuxenkontakten blir det väl inte så värst bevänt med och lära sig leka i fred och utveckla sin egen fantasi kanske också är lite svårt i stora barngrupper. Så då kan man ju låtsas i stället - att om man sitter i ringar och rimmar och lyssnar på bokstavsljud så blir barnen så småningom ena riktiga hävertar i skolan. Det där med att pojkarna presterar sämre får man lösa med lite genusperspektiv. Mer manliga förebilder i förskolan och så måste papporna sitta och läsa i böcker så pojkarna ser hur naturligt det är att läsa böcker. Tja, de kanske kan bli duktiga på att läsa deckare men bra i skolan tror jag inte man blir av att se folk läsa böcker. Och så är det där med hemmens inställning till skolan. Och det är ju inte lärarnas fel att den är så dålig. Så nu måste föräldrar, syskon och fotbollstränare och andra visa hur viktig skolan är! Och så måste barnen förstås komma till skolan! Sen kommer barnen prestera bättre!
Jaha, säger jag! Kanske skulle man börja
- undervisa lite mer
- köra lite mindre med självstudier
- ge regelbundna och rutinartade läxor
- förhöra läxorna på något sätt
- ha regelbundna och lagom långa prov som har förberetts genom undervisning, successiva läxor som bearbetats i skolan. Ännu bättre blir det om proven lämnas tillbaka till eleverna, gås igenom av läraren och skickas hem för påseende till hemmen (något som överhuvudtaget inte förekommer. Proven är som statshemligheter - ingen får se dem!).
Men det blir nog lite för svårt tror jag! Det blir nog för jobbigt för lärarna. Bättre att jobba lite genus och attityder! Sen kan vi alltid hoppas på att det går vägen. Jag har inget större hopp tyvärr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar