...så tänker jag efter förra veckans artiklar om de där undersökningarna som visade att svenska studenters skrivförmåga har stora och svåra brister. Jaha. Det bidde liksom inget mer. En liten suck. Och så tystnad. Radiotystnad. Mediatystnad. Tystnad från de som bestämmer. Är det ingen som har någon åsikt? Ingen som är förskräckt? Chockad? Arg? Ledsen? Ingen som vill ta itu med detta hemska? Ingen som har några förslag? Ingen som bryr sig?
Nä, ingen bryr sig. För vad är det att bry sig om? Liksom. Livet rullar på som vanligt. Barna skickas till skolan som vanligt. Där pågår undervisningen som vanligt. Jag fick på ett utvecklingssamtal för sonen i åk 3 redan på att man inte detta år fokuserar på stavning av svenska ord. Det gjorde man ju förra terminen. Nu var det fokus på engelsk stavning. Som om stavning är något man prickar av. Vi har lärt oss stava till ordet "kiosk". Jepp, då var det gjort då. Check.
Det får bli som det kan alltså. Precis som vanligt med andra ord. Man får hoppas att det går bra i slutändan. Och gör det inte det så får det väl gå ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar