Skogen...

Ett par dagar denna vecka har vi varit ute i skogen. Vi har åkt till en skog som genomfars av gamla grusvägar...som leder till torp och torpställen från förr. Vissa står kvar...andra är borta...bara namnen kvar på kartan. Vi har promenerat, plockat blåbär, ätit lunch...andats skogsluft. 

Jag älskar de här vägarna...smala och grusbelagda...som slingrar sig fram genom skogarna...tänker på hur länge de har funnits här...att de som kommit innan mig har färdats här...tänker på att mamma berättar om människor hon känt bott just här eller där. 

Just den här skogen är så vacker...träden står så fint och undervegetationen är torr och liksom välstädad. 

Det är så mycket blåbär i år! Och även om det är sent går det att plocka dem fortfarande. Några liter fick vi med oss hem. 

En av dagarna passade det att den yngste sonen följde med. Han njöt av skogen och spanade länge på fåglar i trädkronorna. 

Äggsmörgås och kaffe är perfekt lunch i skogen.

Här låg ett torp inte för så länge sen. Man ser det tydligt...äppelträd finns kvar, någon brädhög, en annan växtlighet...

...och en jordkällare finns kvar. 

Ett vackert välrustat torp mitt i skogen...här bodde folk min gammelmormor kände...som hälsade på i hennes torpstuga för en kopp kaffe emellanåt...min mamma minns honon..

En liten sjö låg precis intill...

Och min mammas mosters torp...nu rustas det. Det är roligt att husen tas om hand...att allt går vidare..

Överallt här i skogarna, längs vägarna finns rester...mer eller mindre synliga...som minner om en annan tid. Det är fint tycker jag.