Söndag kväll...

...och helgen är snart slut! Det har varit en seg vecka...tre sjuka barn...vara inomhus hela dagarna...folk som legat under filtar i soffan...tv:n på stup i kvarten...Helgen också av det segare slaget...men ändå med trevliga inslag...

I går kväll lagade vi mat tillsammans...en av sönerna fixade en tiramisu på nästan helt egen hand. Det var trevligt att ha honom i köket när jag stökade med annat. Och tiramisun blev god! 

Och så tittade vi på melodifestivalen efter maten och åt den där efterrätten och lite annat smått och gott. Ingen av oss gillar mellot men Edward Blom skulle ju vara med och honom ville de tre yngsta se! De stora (utom den äldste som var på fest) satt också med ett tag och tittade och passade på att gosa med minstingen lite också. Han var inte så värst imponerad av musiken och tyckte att hans pianospelande var bättre...och med jämna mellanrum var han tvungen att spela någon liten låt för att öka på stämningen lite! 

Idag var det så fint väder! Himlen var blå och solen sken fint och snön glittrade så vackert...enstaka flingor singlade ner som små gnistrande paljetter! Det friska barnet och jag och maken tog en liten promenad genom skogen och till pulkabacken. Härligt att komma ut efter flera dagars innesittande! 

På vägen tillbaka blev vi dock sorgsna...för mitt på stigen låg en liten fågel...så perfekt och vacker att vi trodde att den var levande först...men nej, den var helt stelfrusen. N blev så ledsen och ville ta med den hem för att begrava den (inte så lätt med frusen mark men vi ordnade det)...och försiktigt bar han den hem i sina kupade händer. Det var en så söt fågel..en vi aldrig sett förut..ljusgrå med strimmiga vingar och rött fram på pannan...efter lite letande i våra fågelböcker kom vi fram till att det måste vara en snösiska. 

När vi kom hem fortsatte maken med byggjobbandet. Tidigare på dagen hade han fått hjälp av tre stora söner att sätta fast gipsplattor i taket på vår utbyggnad i sovrummet och sen var det lite småfix kvar...N var med och pratade och räckte sin pappa skruvar och klättrade på stegen och hade det trevligt. 

Ja, sen har vi ägnat oss åt trist jobb...skola...sånt man måste. 13-åringen har pluggat på kemi...han har prov på tisdag...vi har förhört och prickat av i listor..atomer, molekyler, kemiska föreningar, grundämnen...roligt att läsa och lära men trist med den där plattan...

Det blir en bra och skenbar ordning. Det är text och frågor och extraartiklar. Bra. men ändå...det ska skrivas här och där och lärarna har sagt att de bedömer barnens arbeten på plattorna. Sonen är noga med att svara på allt... och plattan rättar ju en hel del själv. Men inte allt. Det ska resoneras och redogöras och reflekteras...och ingen reaktion från lärare. Läser någon? Bryr sig någon?

På plattan finns allt barnen behöver (utom tyska - där har de böcker...som de inte direkt jobbar i men ändå) men det händer inte så värst mycket. I svenska är det stiltje...bara en bråkdel av vad som finns på plattan för åk 7 är gjort. I engelskan...ingenting...ett helt kapitel med grammatikövningar (som passar väldigt dåligt att göra på en platta tycker jag men ändå...de finns ändå där.) som inte ens är påbörjat. Mängder med ordövningar...som inte görs. Hur tänker lärarna? I matten räknar barnen på. De har hunnit två kapitel i läroboken som finns på plattan...det finns sex totalt...antar att tre borde ha varit gjorda vid jul...men. Barnen räknar och rättar själva i facit. Undrar hur läraren vet om barnen hänger med? Jaja, vi försöker så gott vi kan. Jag lät sonen göra lite grammatik på plattan...klicka och fylla i små rutor...låg nivå men ändå...bra att repetera lite...och kanske ser läraren att han gjort något? Vem vet. Man får se. 

Nu är det i alla fall söndag och ute glimmar snön i den svarta natten! I morgon är en annan dag...måndag igen...vardag igen!