måndag 26 februari 2018

Sluta flumma med barns rättigheter

Det skrivs om förskolan emellanåt. Nyss var det någon som skrev om att det är dags att sluta flumma med barns rättigheter. Det handlade om hur dåligt det har blivit i förskolan. Om att barngrupperna är för stora, lokalerna för trånga, sjukskrivningarna för många. Och om hur mycket bättre allt var förr, på 80-talet...när barngrupperna var små. Jag tänker i mitt stilla sinne...varför stanna på 80-talet? Varför inte gå längre tillbaka? Till den tiden när barn inte gick i förskola alls? Den tiden har också funnits. Det var inte så länge sen om man tänker efter. Den fanns när jag var barn. Och jag är inte direkt utgammal. Än. Men i alla fall. Skribenten landar i 80-talet. Antagligen därför att hon var barn då och minns sin barndom i det där skimret som barndomen väl oftast har. Fast sen släpper hon i och för sig minnena och skriver om de konsekvenser som uppstår när barnomsorgen har kommit att bli som den blivit. Och det är inga roliga saker som forskningen visar...destruktiva lekar, barn som inte blir sedda, stärkande av traditionella könsmönster, konflikter och mobbing. För de yngre barnen (fast är inte ALLA barn på dagis egentligen yngre?) blir det värre...barnen kan bli så stressade att deras framtida inlärningsförmåga kan påverkas. Så kan vi inte ha det i alla fall. Det är fel. Vi måste återinföra normer för storlekar på barngrupper, personaltäthet och storlek på lokaler. Om inte staten kan garantera en godtagbar nivå ska föräldrarna kunna få ersättning för att stanna hemma med sina barn. Skribenten påpekar att detta inte är svårt. Det är bara dyrt. Men det är det värt. För barn har rätt till trygghet, kvinnor till en bra arbetsmiljö och föräldrar har rätt att inte ha ångest på dagarna för att de oroar sig för sina barns säkerhet. "Sluta flumma med barns rättigheter" blir slutorden.

Ja, visst ska man sluta flumma med barns rättigheter. Fast vilka rättigheter bör barn ha? Hur ska de kunna värna om dem? Innebär barnens rättigheter att de borde få bestämma? Hur går det till? Det är svårt. Skribenten vet vad hon menar. Hon vill ha ett samhälle där barn hör hemma på dagis. Till varje pris. Det är dyrt men det är det värt. För barn hör hemma på dagis. Det är där tryggheten finns. Jag tycker att det är tragiskt. Det är tragiskt att ha så lite fantasi. Det är så svårt att föreställa sig något annat än det vi redan har...fast med bättre kvalitet. Barn är barn. Deras rättigheter måste garanteras av någon som har makt. Vem ska ha den makten? Staten? Eller de som fött barnen? De som på pappret är ansvariga för barnen? Föräldrarna. Först när föräldrar görs ansvariga för sina egna barn på riktigt kan det bli fråga om att sluta flumma med barnens rättigheter. Tror jag. Om inte föräldrarna har rätt att värna om sina barns trygghet, avgöra vad som är bäst för barnen och för familjen...då kan nog ingen annan göra det på riktigt heller. Om man i grunden trampar på föräldrars, mammors drift och önskan att ta hand om sina egna barn...då trampar man på hela kitet tror jag. Och det är inte flum. Det är ondska.






4 kommentarer:

  1. Det är så skrämmande att man inte har tillit nog
    Att ingen tror på föräldrars förmågor
    Man gör människor till marionettdockor till slut
    Jag vägrar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med dig! Och jag vägrar också! Men det är så svår när verkligeheten runtomkring är så...främmande

      Radera
  2. Hej!
    Det skrämmande här i sammanhanget är att ingen reagerar utan villigt lämnar över ungarna till statens vård, och sen låter de hjärntvättas. Ja, jag går så långt att kalla det hjärntvättning för det kan inte liknas vid något annat.

    Men ni har väl hört det senast att nu vill man korta ner föräldraledigheten till 8 månader, var på Aktuellt i går kväll. Att denna föräldraförsäkringen vi har nu gynnar bara medelklassen, ja just det har jag inte sagt det innan att medelklassen ska bort och vi ska ha tillbaka "herrskap och tjänstefolk".
    Sveriges välfärd ska raseras och det är därför vi har tagit emot alla som ville hit här för det är ett bra sätt att skapa splittring och olika grupperingar.

    Har sagt det tidigare och det är ibland jobbigt att "få" rätt men familjen kommer att bli allt viktigare med hjälp av allt från barnen till gamlingarna, alltså från vaggan till graven lär vi få hjälpas åt.

    Hälsningar från skåne

    SvaraRadera
    Svar
    1. HÅller med...hjärntvätt är vad det är. Som du skriver på slutet...familjen blir allt viktigare...paradoxalt eftersom familjen motarbetas stenhårt...kanske kommer något gott ur det till slut...folk kanske börjar tänka.

      Radera