Fasaskogen

Långhelg och det finns tid för både extra arbete och förströelser! Vi arbetar i trädgården och bygger altan så mycket vi orkar. Men igår var det så vackert väder att vi gav oss ut på vandring. Vi åkte till en skog nära oss. Skogen har ett underbart namn...Fasaskogen! Det sägs att skogen fick sitt namn av bruksägaren på Ölsboda Herrgård som ligger i närheten. Man vet ju inte riktigt varför skogen fick namnet Fasaskogen men kanske var det de många stenblocken som gjorde att skogen kunde kännas full av fasor och onda väsen? Eller så var det kanske skogshuggarnas strapatser och vedermödor när de skulle få ut allt timmer ur skogen som gav upphov till namnet. Några påstår också att ståtrövare gömde sig i den djupa otillgängliga skogen. Stora delar av skogen är i alla fall opåverkad av modernt skogsbruk och har tydliga drag av urskogens olikåldrade trädbestånd. Det finns många lavar, mossor, svampar och insekter som är beroende av död och förmultnande ved.  

 Alldeles i början av vandringsområdet finns resterna av Rönningshyttan eller som den hette förr...Ölmefors- eller Ölsdalshyttan eller Holmhyttan. Den byggdes 1671 och brukades ännu 1684 men ödelades i början av 1700-talet. Man kan inte se mycket av den idag men det finns rester av en dammvall, en masugn och slagghögar. 

Vi gav oss ut hela familjen, mormor och morfar och en flickvän och inledde med medhavda mackor och kaffe och sen bestämde vi oss för att gå runt Gällberget, en tur på 3 km...vi kom nog lite fel...eller så var det kartan som var rätt otydlig...eller så berodde det på att alla markeringarna för lederna var i orange...men det blev att vi gick 5 km istället! Det spelade ingen roll för det var en härlig och fin promenad längs ett forsande och porlande vattendrag och genom vacker gammal skog och med enorma klippblock som låg utkastade här och var! Vandringen gick först uppåt...upp på Gällberget där vi drack mer kaffe och åt bullar och chokladrutor! 

En förstenad valfisk med vidöppet gap?

Uppe på Gällberget där berget var i dagen och där det var härligt varmt och skönt! 

På slutet kom vi ut på en väg...och då tröttnade två av barnen på vårt långsamma tempo och bestämde sig för att springa de 2 km som var kvar av slingan! 

En härlig tur ute i vacker natur fick vi tillsammans!