Instagram

Jag finns även på instagram...under namnet hemmahosfrug

torsdag 2 januari 2014

Sovjetisk barnomsorg

Jag läser lite om förskolans historia och råkar på en artikel från 60-talet. Artikeln handlar om barnomsorg i Sovjetunionen och artikelförfattaren är lyrisk över hur välordnat och bra allt är i 60-talets Sovjet. Ju mer jag läser desto mer slås jag av hur likt det sovjetiska systemet är det nuvarande svenska. Man känner igen synsätt och idéer.

Hela artikeln kan ni läsa här: http://www.lararnashistoria.se/sites/default/files/wSFL_0029.pdf
Jag kunde inte låta bli att plocka ut det jag tycker liknar eller är identiskt med vårt svenska system. Inom parentes kommenterar jag vilka likheter som finns.

- Verksamhetens imponerande omfång.
(Gäller definitivt Sverige - 2011 gick 83,2% av alla barn mellan 1 och 5 år i förskolan.)

- Verksamhetens barncentrerande prägel. Den socialpedagogiska och den utvecklingspsykologiska aspekten är en självklar grund.
(Här handlar det också om att tränas till att bli social - att lära sig att vara i en grupp, att bli solidarisk och att lära av varandra i gruppen. Man poängterar också att man tar hänsyn till barnens olika åldrar och personligheter - målen är fasta men det är inte utsagt när eller hur de ska uppfyllas.)

- Verksamheten är integrerad i skolväsendet.
(Sedan 2010 utgör förskolan en egen skolform med egen läroplan. Förskolan är också sedan länge underställd utbildningsdepartementet och inte socialdepartementet.)

- Den ryska omsorgsformen inbegriper bara den dyraste formen - heldagsvistelse och i viss utsträckning dygnsvistelse.
(Här är dagis också dyrt - det handlar om hela arbetsdagar och helgis och nattis finns och ska byggas ut.)

-När man bygger nya områden ska en viss service finnas - förskolor och skolor.
(Här finns det också förskolor "överallt".)

- Verksamheten pågår från 7 på morgonen till 7 på kvällen.
(Här kör vi 6-6.)

- Barnen indelas i åldersgrupper. 4 mån - 1år, 1-3 år och 3-4 år eller 4-7 år.
(Ganska likt förutom att bäbisar under året inte går på förskola längre. Men kanske är det på gång igen  - i Borås erbjuder man förskola från 6 månaders ålder.)

- Utbildningen till pedagog är 3 år på fackgymnasium. Det pedagogiska innehållet i utbildningen dominerar. Man kan kvalificera sig för studier vid högskolan i förskolepedagogik. Då får man högre lön.
(På den tiden var nog gymnasieutbildning "fint". Nu är det ju högskola som gäller. För att bli förskollärare krävs idag 3,5 års utbildning på högskola. Utbildningslängden är likadan för tidigare- och senarelärare så man ser att yrkena är likställda med varandra. Man kan fundera lite på de olika arbetsvillkoren - kanske är det något som kommer att ändra sig i framtiden? Man vill öppna upp för forskarutbildning för förskollärare också så att kompetensen på förskolorna ytterligare kan höjas.)

- Barnen ska i förskolan förberedas för skolan. Man kan väva in undervisning i läsning och räkning.
(Förskolan är första steget på det livslånga lärandet och förskolan har sin egen läroplan där barnen ska utveckla sina färdigheter inom språk, matematik och naturkunskap.)

- I sexårsverksamheten får barnen träna sig på att sitta i bänkar. Det ska vara en mjuk övergång till skolan.
(6-årsverksamheten är ett övergångsår mellan förskolan och skolan och är numera integrerad i skolorna.)

- Man vill eliminera olikheter i fråga om intellektuell stimulans i hemmen genom förskolan.
(Det vill man här också. Man poängterar att förskolan är viktig för de barn som har en "sämre" hemmiljö och då är det viktigt att alla barn får samma utgångspunkt, samma möjligheter.)

-Syftet med sovjetiska förskolor är både utvecklingssocialt men också för att frigöra mödrarna till yrkesarbete.
(Känns igen!)

- Skolmyndigheterna ansvarar också för barnkrubborna för att säkerställa en lugn och obruten pedagogisk fostran.
(Jepp!)

- Fritidsverksamhet för skolbarn erbjuds också för att få bort kringdrivande nyckelbarn. Lärarna arbetar frivilligt med denna verksamhet och även specialutbildad personal finns. Hobbyverksamhet, lekaktivitet samt organiserad läxläsning sker. Verksamheten har sociala och pedagogiska syften.
(Fritidshem finns ju här också men specialutbildad personal. Har också hört talas om skolor där lärarna får rycka in och hjälpa till. Fritidshemmen ska komplettera skolan och det finns pedagogiska mål. Det finns även idéer om att läxläsning ska erbjudas inom fritidshemsverksamheten.)

- Genomgående för både förskolan och fritidsverksamheten är att det pedagogiska, dvs barnens behov av utvecklingsstimulans och skydd mot temporär brist på fasta punkter i tillvaron samt kompensation för svagheter i hemförhållandena tillmäts den störta betydelsen. Som en konsekvens av detta ligger ansvaret hos de lokala skolmyndigheterna.
(Jodå, det pedagogiska är viktigt - att barnen ska utvecklas så bra som möjligt och att svagheter i hemmen kompenseras.)

Man får väl fråga sig om det är en slump att tankesätten liknar varandra så mycket. Eller har vi kanske inspirerats av Sovjet och sen har tiden gått och det har fallit i glömska var idéerna kommit ifrån? Lite lustigt är det i alla fall...

1 kommentar:

  1. Bra! Tack! Känner igen arvet från Sovjet och DDR. Numera går 95 % i förskola och Baylan vill få in de resterande 5 %. De skall fostras till Sociala demokrater.
    I Finland är majoriteten av barnen hemma tills de börjar skolan vilket är det bästa och naturligaste alternativet - vilket också Pisa-rapporterna gång på gång bekräftar.

    SvaraRadera