onsdag 22 januari 2014

Det hårda landet

Ibland blir jag så ledsen. Jag läste om en ensamstående mamma som går på socialbidrag. Hon är tvungen att ta ut 7 föräldradagar i veckan för sitt lilla barn. Hon får inte spara några dagar för att få behålla sitt socialbidrag. Dagarna går och snart måste hon lämna sitt barn på förskolan fastän att hon inte vill. Om hon inte lämnar barnet får hon inte socialbidrag. Det är så konstigt. Socialbidraget kostar samhället pengar. Förskoleplatsen kostar samhället pengar och eftersom mamman inte har någon inkomst bidrar hon ju inte med några skattepengar som är med och bekostar förskolan. Trots att det måste bli dyrt för samhället så tycker samhället att det är bättre att hon lämnar bort barnet jämfört med om hon tar hand om det själv. Trots att det alltså blir billigare för samhället och trots att det är vad mamman egentligen vill.

Jag tänker så mycket på det här. Jag tänker att jag lever i ett hårt samhälle. Ett obönhörligt samhälle utan minsta medkänsla. Mammans lust, drift, längtan efter att vara tillsammans med det lilla barnet är inte något värt. Mamman har inget val. Hon måste lyda.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar