Instagram

Jag finns även på instagram...under namnet hemmahosfrug

måndag 24 mars 2014

Ordklasser för 13-åringar

Barnet som går i 6:an har snart prov på ordklasserna. Det är första gången på mellanstadiet som eleverna får läsa om ordklasserna. Det är andra gången totalt sett de gör det. De läste om substantiv, adjektiv och verb i lågstadiet. Nu ska de läsa om alla nio ordklasserna. Jag tycker att det är märkligt. Det är konstigt att eleverna inte får träna på ordklasserna lite mer kontinuerligt. Det blir så svårt att komma ihåg så mycket nytt på en gång. Hellre lite i taget och oftare. Kanske tycker lärarna att ordklasserna är onödiga att lära sig. Kanske vill man bara stöka över det så det blir gjort. För det står ju ändå i läroplanen i svenska att eleverna ska få arbeta med ordklasserna.  
 
 
Vi tänkte börja i god tid innan provet så vi läser lite varje dag för att det ska hinna sjunka in och kanske fastna lite bättre. Jag tog fram läroböcker som är gjorda för klass 7 - Ess i Svenska. De köpte jag för några år sedan när jag insåg att högstadielärarna inte gör nästan något av vad som står i läroplanen och därför ville jag försöka fylla i några luckor tillsammans med mina barn.
 
Boken är riktigt bra. Den innehåller massor av bra fakta och många bra övningar - det handlar om litteratur, språkhistoria, språkriktighet, ordkunskap, skrivövningar, muntlig framställning. Och så innehåller boken ett avsnitt med ordklasserna. Avsnittet är bra. Det är lättläst och övningarna är genomtänkta och bra. Vi gör en ordklass i taget och barnet lär sig lätt och fort även om det är många svåra ord att komma ihåg och som är lätta att blanda i hop.
 
 
 Sen plockar jag fram mina gamla böcker. En av dem heter Övningar i satsanalys och interpunktion och är från realskolans första år. Eleverna är alltså också 13 år och kommer från den allmänna folkskolan. De har alltså bakgrundskunskaper som de delar med alla andra skolbarn, har inte läst något som är mer avancerat än någon annan. Det är roligt att jämföra. Man förstår att eleverna kunde så mycket mer. De förutsätts kunna alla de grammatiska orden och kunna göra flera saker på en gång. Inte bara leta ut substantiv i en text utan också på samma gång ange genus, numerus, deklination, form och kasus. De ska också sortera orden efter sin betydelse. I de nya böckerna gör man en sak i taget. Texterna i den nya boken är luftigt skriven med mycket mindre information på varje sida och övningarna signalerar "rolighet". Det ska se roligt och lite barnsligt ut. Förväntningarna är helt annorlunda jämfört med i den gamla boken.
Frågan är vad som är "rätt"? Var det får hårt förr? De barn som inte läste vidare på realskola var inte tvungna att göra detta men de hade bakgrundskunskaperna för att kunna göra det. Är det för hårt? Jag har studerat läroböckerna som kom innan och vet att man gick mycket långsamt fram. Man lärde sig lite i taget. Man började nästan från början och lade bara till en liten del i taget. Man fortsatte däremot att öva hela tiden. Nu gör man ingenting under lång tid och sen plötsligt kommer det en alldeles för stor uppgift. Bakgrundskunskaperna finns inte. De som har hjälp hemma och de som har lätt för sig kommer att klara det. De som får kämpa mer eller inte har lätt för sig kommer inte att klara det. Chansen att alla lär sig tror jag var större förr.

Man kan ju också fråga sig om det är nödvändigt. Varför ska man lära sig grammatik? Svenska kan vi ju prata ändå. Vad ska det vara bra för? Många lärare verkar inte heller tycka att det är någon särskild nytta med det. Jag tycker att det är viktigt. Jag tycker det av flera anledningar. Det är mycket bra hjärnträning. Man lär sig tänka abstrakt och se mönster. Man blir medveten om språket utifrån. Inte bara som någon som talar ett språk utan som en som kan se hur språket är uppbyggt. Man kan jämföra med andra språk. Man blir medveten om vad som är korrekt och vad som inte stämmer. Man får enorma fördelar när man läser andra språk. Man har orden som beskriver språket. Precis som en snickare behöver veta vad alla verktyg och tekniker heter, behöver någon som arbetar med språk ha orden för att kunna prata om språket.
 

2 kommentarer:

  1. kan du hjälpa mig med fråga 10 , 11,12,13

    SvaraRadera
  2. Det kan jag väl! Det var länge sen jag skrev detta inlägg och jag gjorde det inte för att folk skulle analysera satser utan för att peka på skillnaderna i modersmålsundervisning förr och nu. Det vore också roligt att få en liten fingervisning om vem du är, varför du undrar?

    Men jag kan hjälpa till:
    10. Lammkött - utrum, oräknebart - och därför böjs det inte efter någon deklination, obestämd form, nominativ
    mat - neutrum, oräknebart, obestämd form sing, nominativ

    11. Läroverkets - utrum, 6e deklinationen, bestämd form sing, genitiv
    skytteförening - neutrum, 2a dekl, obest form sing, nominativ
    antal - utrum, 6e dekl, obest form sing, ackusativ
    medlemmar - neutrum, 2a dekl, obest form plur, ackusativ

    12. fader - maskulinum, 3e dekl, obest form sing, ackusativ
    moder - femininum, 2a deklinationen, obest form sing, ackusativ

    13 gossen - maskulinum, 2a dekl, best form plur, nominativ
    huvud - utrum, 5e deklinationen, obest form sing, ackusativ

    Nu har jag skrivit kasus ackusativ...egenligen har vi ju numera bara två kasus i svenskan: nominativ och genitiv. Jag tycker ändå att det är bra att använda sig av ackusativ eftersom det gör det mycket enklare att jobba med tyska om man redan vet hur man identifierar ackusativobjekt.

    SvaraRadera