Mat

Jag lyssnar på ett radioprogram om skolmat. Det pratas om att vi är unika i Sverige, vi som har "gratis" skolmat. Det är ett fåtal länder i världen som har det. Det talas om att skolmaten är väldigt bra i Sverige, näringsberäknad och god men att många elever inte gillar den. Varför? Jo, det är en fråga om personlig utveckling. Elevernas egen utveckling speglas i deras inställning till skolmat. Dagisbarnen älskar sin skolmat och så fortsätter de att göra ända upp till åk 5-6. Sen hatar de skolmaten fram till åk 9. Det handlar om att man i den åldern inte gillar överheten och att lyda. Och sen på gymnasiet gillar man skolmaten igen. Sen pratar man om det där med att vi är så ovanliga...varför har vi egentligen gratis skolmat? Jo, det är en kombination av folkhemsidén och det faktum att man i Sverige gärna misstror familjer. Man har ansett och anser att familjerna inte klarar av att ge sina barn mat lika bra som proffsen i den offentliga verksamheten.

Nåväl...det är som det är. Dyrt är det med skolmat. 2 miljoner måltider lagas varje vardag till offentliga måltider. Allt betalat av skattebetalarna. Mycket slängs. Hela 28 ton mat slängs av skolbarnen varje dag. Och svindlande 34 ton slängs innan det ens hamnat på tallriken. Varje dag. När det gäller äldrevården vet man inte riktigt men man antar att svinnet är ännu större där. Så det får vara hur det vill...även om barnen de allra flesta år av sitt skolliv påstås gilla skolmaten så äter de inte upp.

I morse råkar jag läsa en liten text av en förskollärare som handlar om just det här och jag blir full i skratt. Förskolläraren skriver om den pedagogiska måltiden. På den aktuella förskolan ska inte längre all personal få äta mat tillsammans med barnen utan att betala för den. Pedagogen berättar att maten ofta lämnar mycket att önska och det säger alla på arbetsplatsen. Pedagogen går ännu längre och säger att den aldrig skulle betala för restaurangmat av den kvaliteten. Hon får svar av en annan pedagog som skriver att de får mat från en högstadieskola och att den maten, trots att den lär vara näringsberäknad, lämnar mycket att önska. En tredje fyller på med att hon inte heller skulle betala för tex en redning på vitt mjöl, mjölk, vatten, oregano och till det makaroner. Kanske är rösterna inte alls representativa...men märkligt är det ändå att vuxna människor kan ha så negativ syn på mat som enligt uppgift är toppenbra, som bara obstinata tonåringar inte kan fördra. Men om man tänker på mängden mat som slängs kanske det ligger något i det rösterna säger. Kan man välja bort maten, som en vuxen som hellre avstår än att betala för något som inte håller måttet, eller som kan skrapa av maten och slänga den, ja, då gör man det. Det spelar ingen roll vad man säger, hur man förklarar...det är som det är ändå. Jag tycker ändå lite synd om de där små...de små barnen vars kroppar till stor del byggs av skolmat, som sitter där och äter mat en vuxen helst inte skulle äta, och aldrig skulle betala för.

Men i Sverige ligger vägen alltid fast. Om vi har bestämt att skolmat är bra. Ja, då är den bra. Hur det än ser ut i verkligheten.