torsdag 28 februari 2019

Snabbhetspremien...

...infördes 1986 som något slags skydd för mammor som fick barn tätt. De skulle inte behöva lida ekonomiskt. Men kvinnor är ju smarta. Och vill de något försöker de få till det. Vi är som spårhundar som ständigt vädrar efter nåt som kan vara till nytta för oss själva och våra barn. Snabbhetspremien var en sån där godbit. Ett kryphål i det strängt reglerade ramverket som styr över vår reproduktion och våra möjligheter att ta hand om vår avkomma. Kryphålet upptäcktes snabbt och vips...började kvinnor skaffa barn med ca 2 års mellanrum. En hel befolkning anpassade sig efter regelverket. Snabbhetspremien gjorde att vi kunde dra ut på hemmavaron...skaffade man två barn kunde man bli hemma i lite drygt 4 år om man snålade med dagarna. Och om man inte kunde det kunde man ju gå tillbaka på deltid och ändå få samma föräldrapenning som med första barnet. Skaffade man tre barn tätt kunde man dra ut på heltidsmammaskapet i kanske hela 7 år. Så var det för mig när vi fick vårt tredje barn tätt...jag var inte ensam...många mammor på öppna förskolan nappade på det här generösa erbjudandet och anpassade sig...tre barn tätt! En hit!

Politiker är inte så smarta. Ibland är de riktigt korkade. De fattade tydligen inte att mammor vill vara hemma och ta hand om sina små. Och att de kommer ta varje chans som erbjuds. Men till slut trillar polletten ner. Det har den gjort nu. De senaste åren har det hörts röster lite då och då och från lite varstans att man borde göra något åt det här ofoget.

En sosse - Azadeh Rojhan Gustafsson - har motionerat om det här ofoget och vill försöka få stopp på det. Han låtsas vara en sån där hyvens kille som värnar om oss kvinnor. Men alla fattar väl egentligen vad det är frågan om. Det handlar om att stävja den osunda lusten mammor har att ta hand om sin avkomma.

Azadeh menar att det blir synd om kvinnorna som utsätts för den här snabbhetspremien eftersom de kommer att få en minskad inkomst på sikt eftersom de får ett minskat arbetskraftsdeltagande och en minskad arbetserfarenhet. Han vill alltså ändra på reglerna så att kvinnorna börjar föda barn med glesare mellanrum. Och det är ju jättefint att man inte ska behöva skynda på som en liten kanin med att skaffa barn. Fast det är ju det där med ekonomin förstås. Var och en som har haft om ett litet småbarn, särskilt om man är mamma och råkar älska sitt barn och känner en knäpp anknytning till den lilla ungen som gör att man till varje pris vill vara tillsammans med den och ta hand om den och bry sig om den förstår att det är jobbigt att vänta barn, föda barn, amma barn, ta hand om bäbis, gå ut och jobba och lämna över till pappan med allt vad det innebär i separationsångest både för mor och barn, jobba heltid, bli med barn så småningom  och göra om hela manövern. För att få en dräglig ersättning.

Men Azadeh är snäll. Han har fått höra av forskare att barn som fått syskon tätt blir sämre i skolan. Och det är ju dumt. Hur det blir med barnen när mammorna är ännu mer utslitna än vad de redan är vet ju ingen. Men det är väl bra med lite nytt forskningsunderlag på sikt. Så forskarna har nåt att göra. Nåt nytt att mäta.

Och Azadeh tänker även på de stackars kvinnornas kroppar. De hinner inte återhämta sig ordentligt och de riskerar förlossningsskador pga av det. Och det är ju synd om avelsdjuren drabbas av skador. Det blir störningar i produktionen och ökade kostnader. Då förstår man att det är bättre om mammorna föder barn, jobbar heltid och föder ytterligare ett barn till inom en mer rimlig tid.

Det hela landar förstås i jämställdheten. Om kvinnorna inte får tillfälle att vara hemma så länge med barnen ökar jämställdheten. Amen.

4 kommentarer:

  1. Allt det här pratet om att man "förlorar pengar" på att vara hemma med barn får mig att tänka på en stor artikel i DN (för kanske ett år sedan): om vad man får för pension om man jobbat 100%, 75% eller inte alls i livet. Man räknade på en inkomst på ca 28 000/månad. Och hör och häpna: Den som jobbat 75% HELA LIVET skulle bara ha ca 500 kronor lägre i månaden som pensionär än den som jobbat heltid. Och den som inte jobbat alls skulle med bostadsbidraget komma upp nästan i samma summa som den som jobbat 75%.
    Med det i åtanke, kan det ju inte spela någon som helst roll om man väljer att vara hemma med barn något eller några år längre än vad normen förespråkar.
    Är "löneutvecklingen" verkligen så viktig? När jag skrev boken hade jag drygt 30 000 i månaden. De som hade förstelärartjänst (och jobbat heltid fler år än jag) hade kanske 10 000 mer. Men vad spelar det för roll? Dels får en med 40 000 betala mer skatt än en med 30 000. Och sen åker de på en resa och så vips är de lika "fattiga" som jag. Anett och Per-Anders i min bok har inte mer pengar över än min man och mig i slutet av månaden.
    Nej, numera, sedan mamma dog alltför ung, tänker jag hela tiden på vad livet är kort! Mamma sa att det kändes som om livet varat "ett ögonblick". Vad spelade det för roll, när hon såg tillbaka, om hon haft 28 000, 33 000 eller 40 000 i månadslön? Eller hur många kronor och ören hon sen fick i pension? När hon ändå inte fick leva för att hinna uppleva pensionen?
    Vi måste förstå att allt det här pratet om "hur viktig löneutvecklingen är" kanske inte i första hand är till för att gagna oss kvinnor,utan för att gagna systemet, dvs kapitalismen. För vem tjänar på att jag jobbar mer och tjänar mer? Jo, ägarna till shoppinggalleriorna, resebyråerna, hotellen, möbelaffärerna, dsv alla jag som jag sen skänker mina pengar.
    Att sitta hemma (som jag gör i boken), inte shoppa,utan vara nöjd och frisk (och inte behöva ett enda gym,spa, yogakurs eller "avkopplande" semesterresa - det är en livsfarlig inställning - för kapitalismen! Därför blir boken farlig. För om många fler gör som jag faller systemet.
    Och då får vi ha ett annat system.
    Vilket system vill vi medborgare ha?
    Och vi behöver inte gå tillbaka till något gammalt, dåligt system; vi kan skapa ett helt nytt! Det har bl a Malmaeus med flera forskare forskat fram: 4 möjliga scenarier.
    (Apropå min bok, Ditte, så får du gärna lägga den till din litterturlista här till höger.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det så..att det i det långa loppet inte spelar någon roll om man hade några tusenlappar mer eller mindre!

      Jag lägger gärna till din bok i min lista...måste bara läsa den först...det är kö på biblan! Ser dock fram emot att läsa den!

      Radera
    2. Vill du att jag ska be förlaget skicka ett recensionsex till dig gratis? Mot att du recenserar den här på bloggen? I så fall får du skicka mig din adress på mail. Du kan givetvis också kontakta förlaget själv utan min inblandning. Säg till i så fall så ska jag ge dig den rätta kontaktpersonen.

      Radera
    3. Det gör jag jättegärna! Ska bli spännande att läsa!

      Radera