måndag 30 september 2019

Nedmontering...

Det där med historieundervisningen upprör därute i Sverige. Många har uttalat sig. Senast läste jag en artikel av Peter Englund. Han skriver att man sedan länge ägnat sig åt något slags utsvältning. Man har skurit ner på timantalet utan att man förändrat målen särskilt mycket. Detta har lett fram till vad man kallar "stoffträngsel" och sen har man fått banta bort saker förstås eftersom man inte har tid. Englund påpekar att det hela påminner om hur delar av den offentliga sektorn har behandlats: "man stryper anslagen och då fungerar verksamheten sämre och sämre, varefter man till slut kan gå in och lägga ned eller privatisera. Man skapar själv grunden för de missförhållanden som ens egen radikala agenda ska åtgärda." Ja, så verkar det vara. Och då blir det här nya förslaget bara en papperstiger. Det man föreslår har liksom redan hänt. Bara det att ingen riktigt fattat det. Så egentligen spelar inte något någon roll. Och detta är ju inget unikt för just historieämnet. Det har pågått och pågår inom i stort sett varenda ämne.

Inom svenskundervisningen till exempel. Trots att svenska finns på schemat många timmar i veckan på alla stadier i grundskolan blir det inte mycket gjort. Grammatiken till exempel...vart tog den vägen? När jag gick i skolan på 70- och 80-talen var den redan kraftigt bortbantad. Nu är den väl i stort sett borta. Man lallar lite med substantiv, adjektiv och verb. Har man tur får man möta de andra ordklasserna en gång på högstadiet. Satsdelarna...ja, vad är det för nåt? Litteraturundervisningen...vad hände med den? Puts väck! Englund använder sig av några metaforer hämtade ur antikens litteratur och menar att de kommer att vara obegripliga om några år...när den nya bantade historieundervisningen fått verka. Tyvärr...Englund har missat att det redan har hänt...för antikens litteratur behandlas inte mer. Inte någonstans, på något stadium...inte ens på gymnasiet (ok, jag är partisk...jag vet bara om hur det står till i min skolkommun...men jag tror att det ser ungefär likadant ut överallt) kommer antikens litteratur behandlas. Och inte nog med det...ingen annan epok kommer heller att behandlas i någon nämnvärd grad. Det finns mer att skriva om vad gäller svenskundervisningen...ordkunskap, textbehandling, språkhistoria, stavning...

Moderna språk tilldelas också en hel del timmar...det hjälper inte...nedmonteringen är ett faktum där också. Eftersom barnen inte kan grammatik blir det förmodligen svårt att undervisa på ett effektivt sätt...och lärarna verkar välja att undvika alla svårigheter som kan uppstå pga grammatikkunskapsbristerna. Jag har inblick i hur en hel del lärare väljer att handskas med tyskan. Man handskas inte alls med det. Man harvar sig fram...samma fåra om och om igen. Eller rättare sagt...man står och stampar på samma fläck år efter år. Det blir inget. När högstadiet är slut...och eleverna ska ha 4 års studier i moderna språk bakom sig har man knappt rört sig framåt alls. Man har lärt sig att böja svaga verb i presens, man har lärt sig perfekt, man har lärt sig de prepositioner som styr ackusativ, dativ och både och...men aldrig gått igenom satsdelarna ackusativobjekt eller dativobjekt. Man har lärt sig de personliga pronomina i nominativ...kanske nosat på dem i ackusativ. Man har ev mött de possessiva pronomina. Och det var det hela. Glosläxor har man ibland. Översättning...aldrig.

Engelskan...ja där har man tur...eleverna kan ju redan engelska eftersom de spelar datorspel och glor på film. Så där behöver man inte undervisa så mycket. Och det är ju skönt. Fast det finns ju en del klurigheter förstås. Men tränar man aldrig översättning behöver man ju aldrig upptäcka det. För i engelskan verkar man ha utarbetat en ny metod för undervisning...man låter eleverna skriva. Och då får ju alla lägga sig på den nivå där de är, som de behärskar. Och så kan läraren bedöma den nivån. Läraren behöver inte ta reda på om eleverna behärskar genitiv, adverb, uncountables, se till att alla starka verb sitter, hur de modala hjälpverben behärskas...osv osv. Eleverna får på egen hand driva sin egen utveckling. Om de kan.

Det finns mer att säga om den nedmontering som skett och sker i svensk skola. Mycket mer. Men det spelar ingen roll. Agendan är satt utan att någon, kanske inte ens de som satt den, fattar vilken den är, och varför den finns. Saken är klar i alla fall...nedmonteringen har redan skett. Vi har bara inte fattat det på allvar. Den förändrade kursplanen för historia sätter bara fingret på det som redan har hänt på bred front i skolsverige.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar