Instagram

Jag finns även på instagram...under namnet hemmahosfrug

tisdag 10 september 2019

Hela mänskligheten i fara...

...nej, det är inte om miljön jag ska skriva...trots att glaciärerna smälter och temperaturen i fjällvärlden har ökat med 2 grader under de senaste åren. Jag ska skriva om en annan överhängande fara. Det är barnen. I tidningen Förskolläraren kan man läsa om förskollärarkrisen. Det är en sån skriande brist på dem. De räcker inte till. De som finns får jobba ensamma med barnskötare som kollegor. I Stockholms är det nästan katastrof...särskilt i Solna och Vallentuna där endast 19 % har förskollärarlegitimation. En förskollärare uttalar sig. Hon säger att det går bra men att hon saknar de djupa pedagogiska samtalen. Men allra värst är det för barnen. Hon säger att:

"Vi måste erbjuda barnen välutbildad personal, det har de rätt till. Gör vi inte det så hämmar det på lång sikt hela människans utveckling." De outbildade förstår inte att varje situation kan användas till lärande. De hämmar barnen genom att servera allt åt det och försöka skydda det från allt. De påverkar språkutvecklingen negativt.

Ja...vad säger man? Det är svårt att formulera sig...jag har svårt att formulera mig. Jag tänker att å ena sidan...visst, om nu barn ska vara på förskola...så måste de som jobbar där vara medvetna om hur de pratar med barnen, hur de interagerar med dem, hur de bemöter dem...om barn i grupp bara får gå och dra tillsammans...uppstår förmodligen brister i barnens utvecklingsmöjligheter. Men å andra sidan...hur gick det till då...förr, när människobarn inte fostrades i offentligt förvar utan i hemmen...hur var det då? Blev vi fullvärdiga människor...eller förkrympta och hämmade...med dåligt språk och bortskämda av våra outbildade morsor? Nä. Det blev vi ju inte. Mänskligheten har ju dragit sig fram i årtusenden innan förskolan sattes i system. I många länder funkar det än. Hur gick det till? Man får backa. Om barn INTE fostras på institution händer allrasom oftast allt det där de universitetsutbildade förskollärarna har lärt sig teorierna om...alldeles av sig självt. En mamma som tar hand om ett eller några stycken barn gör det där som barn mår bra av...bär, ser i ögonen, kramar, skojar, avleder, peppar, lockar, avleder, sjunger, jobbar tillsammans...ja, är tillsammans...tacklar situationer som uppstår tillsammans...och allt leder till att barnet utvecklas. Naturen har väl tänkt ut det så. Men om vi bryter allt som har med naturlighet att göra...om vi tar barnen från modern när barnet är helt och hållet outvecklat...då måste vi börja tänka, medvetandegöra oss, fostra enligt en läroplan. Frågan är väl om det är det ultimata sättet att fostra barn. Blir utkomsten bättre än med den gamla naturmetoden? Tveksamt. Men nu har vi det som vi har det.

Vi är inordnade i ett tankesystem som vi inte kan ta oss ur. Och i det systemet är det bara så att barn fostras i offentlig verksamhet från 1 års ålder. Och då måste statens fostrarinnor vara kompetenta nog. Om icke...kan hela mänskligheten vara i fara. Och det är den väl. I fara alltså,. För i förskolans värld är det kris. Det FINNS inte akademiker nog i verksamheten. Och barngrupperna ÄR för stora. Fakta. Och INGEN politiker har pengar nog att ändra på den saken. Så då är alltså mänskligheten på riktigt i fara. Och det tycker jag är bra. För jag hoppas på att det finns vanligt folk beredda i kulisserna...mammor och pappor.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar