Instagram

Jag finns även på instagram...under namnet hemmahosfrug

torsdag 22 augusti 2013

Tyskland och barnomsorg

Tittar på nyheterna på tv. Det handlar om Tyskland och den nya lag som trädde i kraft den 1 augusti. Den som ger alla barn från 1 år rätt till en förskoleplats.  Man berättar att det är svårt att få fram platser. Det är svårt med lokaler och att få tag i utbildad personal. Sedan följer några reflektioner om barnomsorg och Tyskland. Reportern får frågan om varför Tyskland som är en så stark ekonomi har en så omodern och konservativ syn på barnomsorg. Reportern förklarar att det beror på Nazityskland där man hade åsikten att staten skulle fostra och forma barnen och att efter kriget blev folk misstänksamma mot detta. De ville själva fostra sina barn. Det blev viktigt att värna om familjen. Det har också att göra med en misstänksamhet mot DDR och det system man hade där med förvärvsarbetande kvinnor och barn på förskola. Reportern tar också upp att skattesystemet i Tyskland, sambeskattningen, gynnar att mamman är hemma och tar hand om barnen.

Jag känner mig lite förvirrad. Det som sägs är så underligt. Jag funderar över:

1. Tyskland är en stark ekonomi men ändå går inte alls så många barn där på förskola som i t ex Sverige. Hur kan det komma sig att det går så bra för Tyskland då? De måste ju ha haft stora kostnader eftersom de hjälpte till att få gamla DDR  på fötter efter att muren föll. Jag får inte ihop det riktigt. Vi har ju fått lära oss att det är så viktigt för tillväxten att alla kommer i arbete.

2. Man pratar om modernt och omodernt. Det är modernt med förskola och omodernt att mammor tar hand om sina barn. Men vem definierar modernt och omodernt i det här fallet? Det har ju varit modernt i drygt 40 år nu med förskola. Är det inte dags med ett nytt mode nu då? Kanske kan det bli modernt att ta hand om sina små barn igen!? Vem ska bestämma? Hur byter man mode?

3. Reportern pratar om Nazityskland och det kommunistiska systemet i DDR. De ville att samhället skulle fostra och forma barnen. I DDR hade man sina barn på dagis. Vi har tydligen också den synen på barn. Att barn måste fostras någon annanstans än i hemmet. Det pratas om social utveckling. Om att kompensera barn från hem som inte fungerar bra. Det pratas om att bryta det sociala arvet. SSU vill ha obligatorisk förskola från 3 år men talar inte om vad och hur dessa små barn ska lära sig. Flera partier pratar om obligatorium från lägre åldrar och att göra förskolan allmän från 3 år eller 2 år. Vi har alltså detta tankesätt i oss - att barn ska fostras på förskola. Jag funderar över om det där tankesättet som har sina rötter i två så obehagliga system verkligen är så bra. Jag funderar över varför intervjuaren inte reagerade på när reportern berättade om att man i Tyskland hittills har känt en motvilja mot den kultur som fanns i Nazityskland och i DDR.

4. Jag reagerade på att reportern pratade om sambeskattning och att det gör att mammorna hellre är hemma. Det var konstigt att han inte nämnde att man får använda sig av frivillig särbeskattning i Tyskland. Det gör ju att människor får frihet att välja själv. Om jag vill jobba skattar vi var och en för sig inom familjen. Men vill jag vara hemma så kan jag få ekonomiska förutsättningar för det i och med att vi tillsammans skattar för en lön. Det låter väl rätt så bra? Eller? Valfrihet är väl aldrig fel!?

4 kommentarer:

  1. Det jag tycker är intressant är att Tyskland, trots detta, har ett lika hårt hemskolningsförbud som Sverige nu också har infört.
    Förbudet mot hemskolning infördes ju också under Hitlers tid som ett led i att alla skulle stöpas i samma mall av staten...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det där är riktigt intressant! Att vi är de enda länderna i Europa (mig veterligt) som har förbud mot hemskolning! Den bakomliggande idéen är väl att det inte är själva kunskaperna som är det viktigaste utan platsen där lärandet ska ske - det finns andra motiv än kunskaper bakom utbildningen.

      Radera
  2. <3
    gillar läsa din blogg å dina reflektioner och visa tankar.
    Jag kunde inte låta bli att rynka pannan åt frizon från sina föräldrar.
    man får visst inte vara tighta i dagens samhälle..
    å vilja vara med varandra..
    kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Roligt att du gillart! Tycker också det där med frizon var lite konstigt - det är väl klart att barn inte vill vara klistrade på sina föräldrar hela tiden och med åldern så ändrar sig ju saker och ting. Stora barn vill ju leva sina liv även om man som förälder är viktig ändå. Men jag vill att barnen ska få ta avstamp från mig - inte tvärtom - man behöver inte skynda på separationerna utan ta dem allteftersom de dyker upp av sig själv! Kram!

      Radera