fredag 30 november 2012

S-kvinnorna idag!

Efter min genomläsning av S-kvinnornas ”Familjen i framtiden” blir jag lite nyfiken på vad S-kvinnorna tycker nu. De står tydligen fortfarande bakom ”Familjen i framtiden”. I alla fall finns den att läsa på en av deras lokala hemsidor. Jag googlar runt lite och hamnar på Lena Sommestads blogg. Hon är ordförande i S-kvinnorna.
Jag har läst igenom Sommestads blogginlägg och även några tidningsartiklar hon skrivit.
Det mål S-kvinnorna har är:
  • Individualiserad föräldraförsäkring
Anledningarna till det är:
  • En reformerad föräldraförsäkring främjar en bättre löneutveckling för kvinnor, en starkare ställning på arbetsmarknaden och i slutändan en bättre pension.
  • För att komma till rätta med det faktum att arbetsmarknaden är starkt könssegregerad.
  • För att komma till rätta med problemet att kvinnor har lägre löner, oftare arbetar deltid.
  • För att komma till rätta med det faktum att kvinnor tar hand om den mesta delen av det obetalda hushållsarbetet.
  • För att ändra på det faktum att barnen är kvinnors ansvar och förmån.
  • För att komma tillrätta med barnfattigdomen. Om mammorna arbetar mer blir inte barnen så fattiga.
Hur och varför?:
 Om kvinnorna är hemma länge kommer de att fortsätta att ta huvudansvaret för hem och familj med vabdagar, deltidsarbete och så vidare. Arbetsgivarna kommer inte att räkna med kvinnorna på samma sätt som de räknar med män. Sommestad säger att alla individer inte behöver göra likadant men skillnaderna mellan gruppen kvinnor och gruppen män måste minska. Därför måste man dela på föräldraförsäkringen.
Min tolkning är att om papporna är hemma längre tid med sina barn kommer de att ta mer ansvar hemma. De kommer att vabba mer och bli sjukskrivna mer.
Och om man ser det från kvinnornas synvinkel kommer de att bli piggare om de är hemma kortare tid med sina barn. De kommer att slippa hushållsarbete och få mer krafter över för att fokusera på sina arbeten. De kommer att höja sina löner och därför kommer de inte ha lika stor anledning att vabba (om de inte längre tjänar sämre än sina män alltså). De kommer att höja sina pensioner.
Papporna tjänar på att vara föräldralediga med sina barn. De får en bättre kontakt med dem och det är bra om det blir en separation mellan mamman och pappan.
Gemensamt ansvarstagande skapar trygghet för barnen. Med gemensamt ansvar menas till att börja med individualiserad föräldraförsäkring. Då lär sig både mamman och pappan att ta ansvar.
Min slutsats:
Det jämställda samhället ska uppnås genom att förmå mammorna att sluta känna önskan att ta hand om sina barn. Dit kan vi komma om vi tvingar mammorna och papporna att välja rätt. Jo, det är fråga om tvång om pengarna inte räcker till.
Det gemensamma ansvaret för barnen utvecklar föräldrarna under barnets första levnadsår. Sedan befinner sig barnet utanför hemmet största delen av dagen, tillsammans med andra vuxna. Hur ansvaret tas då är oklart. Är ansvaret kanske tredelat då? För att kunna ta ansvar krävs det tid. Man måste sätta sig in i det man ska ta ansvar för. Det är svårt för flera personer att ta ansvar för exakt samma saker. Människan har en tendens att dela upp uppgifter mellan sig – med ord eller i tyst överenskommelse. Om ingen känner att den har ansvar faller saker mellan stolarna. Med det resonemang Sommestad anför fungerar det så att om män och kvinnor delar på föräldraledigheten rakt av kommer män och kvinnor att ta lika stort ansvar. Jag tror inte att det funkar så alls. Det kommer alltid att finnas en som känner mer ansvar för olika saker i hemmet. Det Sommestad missar är att människan har förmåga till kommunikation. Vi kan prata om saker som ska göras och saker man är missnöjd med.
Förresten har en ny definition på jämställdhet lanserats. Äkta jämställdhet är ekonomisk självständighet för kvinnor och mäns nära kontakt med sina barn.
När vi kommer dit då? Till det äkta jämställda samhället. Vad har vi uppnått? Har vi skapat äkta jämlikhet? Eller har vi bara förmått folk att genom ekonomiska styrmedel sätta sig över sina önskningar och sin innersta vilja. Som tur är har människan en tendens att vara formbar. De flesta anpassar sig. I processen formas en ny människa. Vi får se hur det blir.



3 kommentarer:

  1. Jag får verkligen ont i magen av att läsa det här. Tycker att din slutsats var klockren, visst anpassar vi oss men vilket pris får vi betala för det?

    SvaraRadera
  2. Det är verkligen sorgligt att jämställdhet inte är frivilligt..
    det vore mer jämställt om min man skulle vara hemma fast att jag VILL vara hemma....skulle han vara hemma som tjänar mer skulle vi dessutom inte kunnat haft barnen hemma lika länge...men vem bryr sig om det förutom vi. visst öka kvinnors lön, det har jag inget emot;) men detta att få känna sig värdefull i det man gör..snyft... DU skriver jättebra !!!!! kramkram å ha en trevlig helg.

    SvaraRadera
  3. Läskigt. Jag är för familjernas valfrihet och tror att familjerna har förmågan att bestämma vad som är bäst för deras familj!

    SvaraRadera