tisdag 13 november 2012

Fritids 3

Jag har nu läst igenom kommunals rapport om fritidshemmen, "Har någon sett Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara." http://www.kommunal.se/PageFiles/136700/Rapport%20Har%20n%C3%A5gon%20sett%20Matilda.pdf Intressant läsning som berättar om hur läget är på fritidshemmen och hur kommunal tycker att de ska förbättras.
Lite fakta om fritidshemmen som kan vara intressanta:
·    Fritidshemmen har dubbel uppgift: 1. bidra till goda uppväxtvillkor genom att stödja och stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och 2. Möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete eller studier.
·    Det finns ca 4300 fritidshem.
·    Knappt 397 000 barn är inskrivna.
·    Total kostnad för fritidshemmen var 2010 12,4 miljarder kronor. Kostnaden för varje barn var 33 400 kr/år. Föräldrarna betalar 17 % av kostnaderna för fritidshemmen.
·    Kommunen får erbjuda öppen fritidsverksamhet istället för fritidshem från det år eleven fyller 10 år. Kostnaden för öppna fritidshem var 2010 210 miljoner kronor.
·    De allra flesta av de yngre barnen går på fritidshem. Mellan 6 och 9 år går 83 % av barnen på fritids. För barn mellan 10 och 12 är det betydligt färre, 17 %.
·    Det genomsnittsliga antalet barn per grupp är 39.

Rapporten går igenom verksamheten och lyfter fram de brister som finns samt vilka konsekvenser som uppstår.

Konsekvenser för barnen:  
    ·         Säkerhetsrisker
    ·         Konflikter, hög ljudnivå, trängsel
    ·         Mobbing, trakasserier och våld
    ·         Fler ”måsten”
    ·         Förvaring i stället för utvecklande verksamhet
Konsekvenserna för personalen blir:
·         Frustration över att inte kunna göra ett bra jobb.
·         Stress , konflikter och hög ljudnivå.
·         Barnskötarna blir allt i allo i skolan.
·         Brist på planeringstid och omställningstid.
·         Barnskötares kunskap och erfarenhet värderas inte.
För föräldrarna blir konsekvenserna:
·         Oro.
·         Dålig insyn i hur barnen har det på fritids.
·         Hämtstress och aktivitetsstress
Konsekvenserna för samhället blir:
·         Minskat arbetskraftsutbud.
·         Ökade skillnader mellan barns livschanser.
·         Försämrad måluppfyllelse i skolan.

Kommunal ger förslag på hur man kan förbättra verksamheten och vilka effekter detta skulle få. Man
konstaterar att besparingar på fritidshemmen är en missad chans att göra sociala investeringar i våra
barn. Om försämringarna leder till att föräldrarna går ner i arbetstid minskar arbetskraftsutbudet
och barnfamiljernas ekonomi försämras. Skolans förmåga att hjälpa de barn som har sämre
förutsättningar försämras. Risken för att dessa barn misslyckas i skolan ökar och det kan i sin tur leda till
arbetslöshet och ibland kriminalitet.
Förslag:
  • Minskade barngrupper och högre personaltäthet
  • Stärk barnskötarnas roll inom skola och fritidshem.
  • Ge barnskötarna planeringstid och omställningstid mellan skola och fritidshem
  • Ampassa lokalerna
  • Tillsätt utredning som ska föreslå åtgärder för barns säkerhet
  • Alla barn ska ha rätt till fritidshemsplats, även barn som har föräldrar som är föräldralediga, är arbetslösa eller får försörjningsstöd
Förbättringarna kommer att leda till:
·    Ökad måluppfyllelse i skolan. Barn som blir sedda som individer och som någon personalen har höga förväntningar på  klarar sig bättre i skolan. Forskare uppmärksammar att personalens förmåga att skapa starka sociala band till elever är avgörande för inlärning.  På fritids får barnen lära sig social kompetens och demokratisk träning. 
  • Fritids kan motverka mobbing, trakasserier och våld. Lärarna klagar på att de får ta större ansvar   för sociala frågor. Men i skoldebatten har glömts bort att barnskötarna är experter på  konfliktlösning och att skapa sammanhållning i grupper. Det måste därför finnas fler anställda på skolan som arbetar långsiktigt och integrerat med de sociala målen. 
  • Kompensera för barns olika behov och uppväxtvillkor. En grundtanke i den svenska välfärdsmodellen är att utjämna livschanser mellan barn med olika förutsättningar. Det är avgörande för att skapa ett jämlikt samhälle och för att hela samhället ska vara väl rustat för att klara kraven från ett kunskapssamhälle. Barn till högutbildade föräldrar med goda inkomster klarar sig i genomsnitt bättre än barn till lågutbildade föräldrar med låga inkomster. Tidiga satsningar på barn, i förskola och tidig skolgång, skapar positiva spiraler där lärande föder lärande och kan kompenserar de barn som inte får stimulans hemifrån.
  • Fritidshemmen kan stärka möjligheten att kombinera förvärvsarbete och studier med ansvar för  förskolbarn.
  • Pressen minskar på föräldrarna att organisera fritidsaktiveter till sina barn och hämta och lämna dem på olika ställen.
Rapportförfattaren kommer fram till att ”Besparingarna på fritidshemmen är en missad chans att göra sociala investeringar i våra barn. Dessa besparingar kan stå samhället dyrt. Om försämringarna i fritidshemmen leder till att föräldrar går ner i arbetstid minskar arbetskraftsutbudet, och barnfamiljernas ekonomi försämras. Försämringar i fritidshemmens verksamhet försämrar skolans förmåga att hjälpa de barn som har sämre förutsättningar. Risken ökar att dessa barn misslyckas i skolan, vilket kan leda till arbetslöshet och ibland även kriminalitet.
 
Det finns flera olika tankelinjer som löper genom rapporten och som jag tror löper genom hela vårt samhälle:
·    Arbetslinjen. Målet är att alla vuxna människor ska arbeta så mycket som möjligt. Om de gör det måste barnen tas om hand av någon annan än föräldrarna. Man glömmer att arbetslösheten är stor och att jobben uppenbarligen inte räcker till oss alla. Fast det är klart – man kan börja i andra ändan. Om alla barn ska tas omhand på heltid och dessutom inte ha längre lov än en normal industriarbetare – då uppstår ju en hel del fler arbeten! Och om man dessutom ska höja kvaliteten inom fritidshemmen genom att anställa mer personal och göra barngrupperna mindre – då uppstår ännu fler arbeten! Här har man alltså löst arbetslöshetsproblemet lite smidigt! Sedan verkar det finnas en dold agenda vad gäller lärarnas arbetsuppgifter som kan hjälpa till att lösa personalproblemet. Man säger att fritidshemspersonalen redan nu är integrerad i skolverksamheten men att lärarna inte är integrerade i fritidshemsverksamheten trots att de är kvar i skolan efter skolans slut. Eftersom fritids ska fungera som ett komplement till skolan där eleverna ska lära sig saker och öka måluppfyllelelsen i skolresultaten kanske idén finns att lärarna ska vara med och ta hand om barnen på fritidstiden också!?

·    Barnen fostras på ett bättre sätt tillsammans med professionell personal och tillsammans med andra barn. Barnen lär sig att bli demokratiska om de hanteras av personal som är experter på konflikter och dessutom på att manipulera barnen till att leka rätt. (Finns exempel i rapporten som visar att barn som får leka helt fritt kan utveckla felaktiga lekar som befäster traditionella könsroller. Om däremot personalen är med och styr kan barnens beteende omärkligt korrigeras) Barnen kommer på så sätt att bli socialt kompetenta och bli helt jämställda eftersom lekar som befäster traditionella könsroller kommer att förhindras av personalen.

·    Kunskapslinjen. Barnen lär sig mycket mer om de går på fritids. De har nytta av dessa lärdomar i skolan och alla barn kommer att prestera bättre i skolan.

·    Frihetslinjen. Föräldrarna kommer att må mycket bättre om de slipper ta hand om sina barn. De kommer att kunna arbeta mer. De kommer att kunna bli mer jämställda och komma längre i sina karriärer. De slipper också stressen att hämta tidigt eller försöka se till så att deras barn ska få vara lediga länge på loven. Föräldrarna kommer också att slippa ordna fritidsaktiviteter för sina barn. De slipper skjutsa dem hit och dit.
Den här tanken att barnen ska fostras till bättre, mer demokratiska individer fascinerar mig. Föräldrarna är ansvariga för sina barn. Det är FÖRÄLDRARNAS barn. Ändå har socialdemokratiska politiker dragit upp riktilinjerna för hur barnen ska fostras. Dagens politiker har helt anammat detta synsätt även om andra faktorer vävs in i det hela - kunskapslinjen och arbetslinjen. De ska fostras i grupp för att få vi-känsla och bli demokratiska. Staten bestämmer genom ekonomiska styrmedel att vi föräldrar i princip måste böja oss och lämna våra barn till dessa fostrande inrättningar. Men om jag som förälder är ansvarig – har jag då inte också rätten att bestämma över vilka värderingar jag vill att mitt barn ska få? Om jag har den rätten borde väl också den ekonomiska möjligheten att ta hand om mitt eget barn för att kunna ge barnet den fostran jag anser är bäst för barnet? Jag tror att politikerna är den här tanken på spåren och då gäller det att se till att barnomsorgen får en annan inriktning - den utbildande inriktningen. Om man kallar verksamheten för en slags skola redan från 1 år har du kommit åt problemet med föräldrarnas rätt till sina barn. Ingen förälder kan väl ta sig rätten att hindra sitt barn från att få utbildning?
Det finns en enorm övertro på att samhället ska kunna sköta allting. Man tror att utbildad personal ska kunna ta hela ansvaret för barnen från det de är mycket små. De kan fostra dem till demokratiska och empatiska människor.  De kan se till att de lär sig massor från 1 års ålder. De kan se till att de får fritidsaktiviteter – en meningsfull fritid kallar de det. Samhället kan också befria föräldrarna från barnen så att de kan arbeta mycket, göra karriär och inte känna sig pressade. Ibland undrar jag vad det är tänkt att föräldrarna ska ha barnen till och vad barnen ska ha sina föräldrar till.  
Det enda man kan hoppas på är att verkligheten till slut kommer ifatt ideologin!

http://hemmahosfrug.blogspot.se/2012/10/fritids-2.html
http://hemmahosfrug.blogspot.se/2012/10/fritids.html

1 kommentar:

  1. Ja jag känner det känns rätt bra att killarna får komma hem direkt efter skolan . Tycker de är alldeles för stora grupper. Sen har vi tur för de har ofta nån kompis de kan ringa om de vill. Kraaam svintoflickan

    SvaraRadera