Förskola är verkligen da shit! Förskolan löser allt. Den slutgiltiga lösningen skulle man kunna säga. Det funderas och funderas på det där med förskolan i Stockholm...på Rosenbad. Politikerna tänker så det knakar. Ett vet de...det måste bli mer...mer förskola. Det är det enda sättet att få ordning på saker och ting...
Det har kommit en mängd förslag under året...en grupp sossar vill ha obligatorisk förskola från 2 år. Kärngänget i sossarna nöjer sig med obligatorisk förskola för alla från 5 års ålder. Liberalerna vill ha obligatorisk språkförskola för nyanlända barn från att de är 3 år. Och detta nappar Moderaterna på...detta meddelade Ulf Kristersson i sitt jultal. Centern tycker att det här är ett intressant förslag.
Vad är det då förskolan ska få ordning med? Varför är det så viktigt att få in alla barn...eller åtminstone alla nyanlända barn?
Enligt moderaterna är svaren på ovanstående frågor enkla:
- de nyanlända barnen skulle lära sig svenska.
- de nyanlända barnen skulle komma in i samhället.
- de nyanlända barnens mammor skulle komma in på arbetsmarknaden.
- de nyanlända barnen skulle komma in i Astrid Lindgrens och Gunilla Bergströms världar. Alltså...de barnen skulle få gemensamma referensramar med alla andra barn.
- förskollärare skulle få möjlighet att ta hand om kompetensutveckling som rör språkutveckling för nyanlända elever i förskolan.
- svenska språkets roll i förskolan skulle stärkas.
- fler utbildningsplatser skulle inrättas på förskollärarutbildningen.
- man skulle få fatt i 2500 barn som slunkit undan. 17 000 barn har man redan fått in i fållan. Alltså...nyanlända barn.
Ja, vad säger man? Ordet som kommer upp i mitt huvud är "hopp".
För det är väl så att man får hoppas...
Man får hoppas på att barnen verkligen lär sig svenska i språkförskolan. Man får hoppas att små barn lär sig svenska genom att undervisas i stora barngrupper av ett fåtal pedagoger. Man får hoppas att förskolan verkligen är samhället. Man får hoppas att barnen får höra Astrid Lindgrensagor och Alfonsböcker. Man får hoppas att personalen i förskolorna där de nyanlända barnen, de 19 500 stycken, är duktiga på svenska och i de pedagogiska metoder som behövs för att lära de små barnen ett nytt språk. Man får hoppas att fler människor har lust att bli förskollärare och att de som är det har lust att fortsätta jobba i förskolan och att de orkar utan att bli sjukskrivna och att man om de blir sjukskrivna får tag i vikarier som också är duktiga på svenska och besitter önskvärda pedagogiska kunskaper för att undervisa småbarn i svenska. Man får hoppas att förskola är det allra bästa sättet att lära små barn ett nytt språk. Man får hoppas att nyanlända barn tål att separeras från sina mammor. Man får hoppas att de nyanlända mammorna får ett jobb och att det i så fall är ett sånt jobb som bidrar till samhället och inte bara innebär en kostnad som dessutom blir ännu högre av det faktum att de nyanlända mammornas barn också behöver få förskoleplatser som också innebär höga kostnader för landet.
Det är mycket man får hoppas. Man får leva på hoppet helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar