Årets semesterresa....

...gick till Rügen i Tyskland! Vi åkte dit hela familjen samt mina föräldrar och campade i två veckor. Campingplatsen hette Dat Stranddörp och låg i Lobbe. Vi hade en rolig semestervistelse även om vädret inte var det allra bästa. Men vi fick en bra blandning i alla fall - riktigt stekande sol några dagar eller delar av dagar, mulet ibland, regn i bland, blåst ibland...Och det svängde fort. En regnig morgon kunde snabbt slå över till en riktigt fin dag...eller tvärt om. 

Vi åkte från Trelleborg och eftersom färjan gick vid lunchtid så fick vi övernatta i Skåne. Vi hittade ett vandrarhem i Höllviksstrand. Ett jättebra övernattningsställe! Havet låg precis i närheten också och det var härligt för barnen att få sig ett kvällsdopp efter den långa bilresan! Sen åt vi kvällsmat och spelade volleyboll på vandrarhemsområdet!

Tidigt nästa morgon var det dags att ge sig upp för att hinna till färjan. Fort i med lite frukost och sedan städa upp efter oss och så iväg! Det är alltid lite spännande att stå på en färja och se ut över havet, vänta på att motorerna ska börja mullra och att båten ska börja röra sig bort från land...hemlandet och mot främmande destination! 

Vi gjorde lite av varje. 

Badade och solade så mycket vi kunde. Vi höll oss till campingens strand för den var riktigt fin. Det fanns ingen anledning att leta efter någon bättre. Sanden var finkornig och vit och det var alldeles lagom långgrunt. Inte så mycket att man tröttnar på att traska fram men ändå så mycket att det var barnvänligt. Det fanns dock inte så mycket mer än sanden att greja med.Efter våra frankrikeresor har vi vant oss vid snäckor och krabbor och anemoner och tång...men här var det bara maneter...många maneter...som tur var helt vanliga och inte den brännande sorten. 

Vi flög drake när det blåste! Roligt att försöka få upp drakarna och sen se dem däruppe i skyn! 

Vi åt god mat på några restauranger, från gatukök och vid tältet!

Kebab - Döner och Dürüm - provade vi ett par gånger - jättegott! 

Goda hamburgare från campingens restaurang! 

Fischbrötchen var en annan höjdare! Gatukök med såna här fanns överallt. Billigt var det också! Det fanns många olika varianter - med matjes (det provade vi inte - kändes inte så jätelockande), lax, makrill, ål, hälleflundra, böckling....och så sallad och remoulad till det! Jättegott! 

Jättegoda fiskrätter på marknaden inne i Thiessow! Marknaden hålls på tisdagar och torsdagar kom vi på andra semesterveckan! Det var så mysigt där och maten var så god att vi åkte dit båda dagarna! Fischbrötchen med backfish - en slags jättefiskpinne fast med hel fisk inuti var gott! Och fish and chips var riktigt smarrigt - friterad klyftpotatis, två goda såser, sallad och frukt till den knapriga fisken! 

Och så lagade vi en hel del mat vid tältet! Det är både mysigt och enkelt! Vi håller oss till rätt enkla maträtter - carbonara, arrabbiata, grillad korv och små stekta potatisar, grillad fläskkotlett, grillade kycklingbröst...grönsaker 

Vi sightseeade en del också! 

Vi åkte till Prora. Där finns ett 4,5 km långt 5-våningshus. Här försökte Hitler förverkliga sina storvulna planer! 20 000 tyska arbetare skulle här få en 10 dagars semester vid havet åt gången! Mat skulle ingå och alla råvaror skulle komma från just Rügen. 5000 arbetare, också alla från Rügen, skulle ta hand om servicen! Alla rum skulle ha havsutsikt och stora festlokaler skulle finnas så alla kunde få roa sig! Det blev aldrig färdigt, andra världskriget kom emellan. Under kriget fungerade delar av det som fältsjukhus. Sedan tog Röda armén över. De försökte färdigställa en del. Och försökte spränga bort andra delar men betongfundamenten var för starka. Nu pågår byggnationerna för fullt. Det renoveras och byggs. Det ska bli hotell, restauranger, lägenheter. Det var roligt att gå omkring och titta...titta på exempel på hur lägenheterna ska bli, fundera på hur vansinnig Hitler måste ha varit, förundras över det enorma, den enorma idén...

Sen åkte vi in till Sellin som låg alldeles i närheten av vår camping. Det är en gammal badort från slutet av 1800-talet. Ja, orten är förstås äldre, den finns omnämnd redan på 1200-talet och tillhörde så småningom det svenska Pommern. Men på 1800-talet började badortsverksamheten. Här finns stora tjusiga villor och hotell längs huvudgatan och en fin brygga nere vid havet. 

Och så åkte vi till Stralsund en dag! Staden har ca 60 000 invånare och anlades på 1200-talet. 1278 blev staden hansastad. 1648 tillföll staden Sverige och var svensk till 1815 när området kom att tillfalla Preussen. Det finns många minnen från svensktiden i staden. Det är också en riktigt fin stad med så många vackra gamla hus och kyrkor.

Gustav II Adolf i en nisch! 

Och så åkte vi till Greifswald som ligger lite längre in på fastlandet, ca 1,5 timme från vår camping. Greifswald är också en hansastad och har också varit i svenskägo! Här finns ett universitet som under svensktiden alltså var Sveriges äldsta universitet. Här studerade många svenskar under 1700- och 1800-talet. 

Staden var riktigt fin. Samma ståtliga hus som i Stralsund. Men här är östtiden mer närvarande. Under DDR-tiden fanns inte pengar för att underhålla de gamla husen och mycket fick förfalla. Mycket revs tyvärr ner. Men något som var bra var att man inte hade pengar att fullständigt skövla det gamla utan det fick stå kvar. Nu pågår renoverings arbete överallt. Så nu kan man se en mix av nyrenoverat, slitet, nya östaktiga (eller svenskaktiga? för vi har ju trots att vi sluppit krig och umbäranden också förstört vårt gamla och smockat upp våra klossar till hus i stadskärnorna), grafitti och skadegörelse, omsorgsfullt planterade rosor...Det var spännande och intressant. Svenskminnena är närvarande här också. Ulrika Eleonora och hennes make Fredrik finns avbildade och omnämnda i kyrkan St Nicolai...Gustaf II Adolf finns här förstås...

Kyrkan var så vacker. Stor och ståtlig och underbar orgelmusik gladde oss när vi gick runt och tittade. Allt var övermålat i vitt. Under finns takmålningar som målades över på 1700-talet tyvärr. Men nu är man igång med att ta fram det gamla. I vissa sidokapell var de helt framtagna och i andra var arbetet i gång. 

Runt staden finns resterna av den gamla stadsmuren. 

Vi gick längs shoppingstråket, Lange Strass! En mysig gågata med bra affärer och vackra hus. Det ena var finare än det andra! Det här turkosa blev min favorit! Bredvid fanns ett hus som inte renoverats ännu! Grått och slitet och tomt än så länge! 

En bit utanför centrum kan det se ut så här! 

Det finns så många vackra byar på Rügen! De flesta småvägar är kantade av stora gamla träd..man färdas i alléer! Det är vackert. Vi tittade på fina hus och trädgårdar genom bilrutan och stannade till ordentligt i en by som heter Gross Zicker! Den var värd ett stopp och en promenad! Det var en njutning att gå längs huvudgatan och beundra både hus och trädgårdar! 

Vi parkerade vid kyrkan, från 1300-talet. Den var så liten och söt! 

En turistattraktion vi inte provade var ångtåget Rasender Roland! Det kör runt på halvön Mönchgut där vår camping låg. Det hade nog varit en fin tur....att färdas fram i det pustande och stånkande gamla tåget...men det blev inte av. Däremot såg vi det många gånger varje dag! Och vår minsting blev lika glad varje gång! "Där är han....den rasande Roland!" 

Vi gick ofta en liten kvällspromenad...längs havet, eller längs vägen genom samhället. En kväll hörde vi musik och det visade sig att det frivilliga brandförsvaret i grannbyn hade anordnat en fest på parkeringsplatsen vid vår camping! Så vi hamnade där...lyssnade på härlig livemusik, dansade lite, drack öl...Roligt! Folk hade roligt! Gamla och unga och barn roade sig tillsammans! 

En lite halvkall dag besökte vi Karls Erlebnisdorf - en jättestor kombinerad affär, restaurang, café, lekland...allt i lantlig stil. Det var gratis att komma in och de flesta lekgrejer var också gratis! Men sen kunde man shoppa loss ordentligt om man vill! Prylar i massor...det mesta i jordgubbstema - jordgubbsmarmelad, jordgubbsvin, jordgubbsporslin, jordgubbstextil...och massa annat också...bröd och sylt och godis och klockor och lampor...fina saker. Och så mat, all möjlig mat, schnitzel, mackor...och jordgubbsbakelser...Och så lekgrejer...rutschkanor, sandlådor med elektriska grävmaskiner, klättertorn, getter att klappa! Vi hade det roligt och köpte lite jordgubbssylt och några ljuslyktor till bra pris...Men det var mycket folk, och då menar jag mycket...så inne i affären gällde det att ha starka nerver för att klara av trängseln och alla ljud! 

Kaffekannor i massor - Guinness världsrekord! 

Så blev det dags att ge sig hemåt till slut, efter 14 härliga dagar tillsammans! Vi har fått vara tillsammans allihopa, pratat mer än vanligt, lekt mer än vanligt, skrattat och hjälpts åt...Och upplevt mycket tillsammans lärt oss nya saker, smakat ny mat...och vilat oss en hel del, promenerat och läst...kort sagt...haft det väldigt bra! 

En sista tur ner på stranden för att lagra färg och känsla..

Några sista brödbitar fick våra söta små gråsparvar som vant sig vid att komma och få med av våra frukost och lunchmackor! 

Ihop med tälten och in med allt i bakluckor och takboxar och så fixa matsäck inför den 5 timmar långa båtresan! På vägen dit var vi inte förberedda efter ordning! Vi tänkte köpa mat på båten men den var både riktigt dyr och såg inte alls särskilt god ut så nu bredde vi smaskiga mackor och kokade kaffe och hade fixat lite läsk till barnen, tomater och gurka och lite majonnäs...och lite böcker och ritblock och kortspel...för att få en riktigt trevlig båtresa! 

Och till slut kom vi hem igen! Bilen hade vi fått parkera allra längst fram i färjan så när bogporten öppnades kunde vi se Trelleborg närma sig! Spännande! 

Så var årets semesterresa slut! Men sommarlovet fortsätter några veckor till! Havet har vi lämnat bakom oss men vi har våra kära insjöar att njuta av så länge sommaren varar! 

Pensioner!

Jag läser om pensioner. Tydligen är det så att fattigpensionärerna har blivit fler i Sverige. 1990 fanns det ca 75 000 st fattigpensionärer. Nu finns det 225 000 st. Sen är det tydligen så att det inte lönar sig så bra att förvärvsarbeta. Inte för alla i alla fall. I många fall skiljer det bara lite mellan att ha förvärvsarbetat många, många år och att inte ha gjort något alls. I artikeln jag läste kallas det att vara en "kronblom" och att ha legat på sofflocket hela livet. Man får ju sin garantipension i alla fall. Fast den är väl väldigt låg antar jag. Under EU:s fattigdomsgräns. Grejen är väl den att de som förvärvsarbetat inte får så mycket mer då. Många av dem hamnar också under EU:s fattigdomsgräns. Det är mycket tokigt i det här.

1. Varför ökar antalet fattigpensionärer? För om jag fattat det rätt så förvärvsarbetar kvinnor i högre grad nu än tidigare. Då borde väl pensionerna öka?
2. Varför får några pensioner ligga under EU:s fattigdomsgräns? Ska det verkligen vara på det sättet?
3. Varför säger man att den som inte förvärvsarbetat har legat på sofflocket och varit en Kronblom? Vet man det? Jag har inte förvärvsarbetat i många år. Snarare i väldigt få år för min ålder. Men har jag legat på sofflocket? Nej, det har jag inte. Inte alls. Tvärtom. Och jag kommer att få en sån där fattigpension. Garantipension och lite, lite till. Under EU:s fattigdomsgräns.

Tja, vad vill jag säga med det här? Ingen aning. Mer än att det är knepigt alltsammans. Vi har högst sysselsättningsgrad i EU och våra kvinnor har också högst sysselsättningsgrad i EU. Vi borde ha högst pensioner. Men det har vi inte. Jag tänker att vi har väldigt många förvärvsarbeten här i landet som är skattefinansierade. Först finansieras själva jobbet genom skattepengar. Och sen finansieras väl också sjukskrivningarna för dessa människor (förskollärare tex som är Sveriges mest sjukskrivna yrkesgrupp) och så finansieras vabbet som dessa kvinnor tar ut för sina barns räkning också genom skattepengar och så finansieras deras pensioner också genom skattepengar. Kanske har detta något med saken att göra? Fast vad vet jag? Jag bara gissar.

Och så tänker jag att jag på något sätt ändå valt rätt. Även om vi avstår från en h-vetes massa pengar i form av en utebliven lön så kommer jag ju ändå att få min garantipension och lite, lite till. Kanske bara lite mindre än om jag hade hattat fram och tillbaka mellan graviditeter och jobb och deltid...Det känns som det förmodligen ändå är värt det. Jag har fått oceaner av tid i utbyte...tid att sköta om min familj, mig själv, vårt hus, vår trädgård...Det känns rätt bra ändå.

Ringdans!

Det är kris i förskolan. Och det är tydligen särskild kris i Stockholm. Där är nästan 60 % av personalen outbildad. Eller i alla fall är de inte förskollärare. Så outbildade eller barnskötare. Och barngrupperna är stora. Fast föräldrarna är mycket nöjda visar brukarundersökningarna. Och det är inte konstigt säger Lotta Edholm för förskolan i Stockholm är jättejättebra. Den är i världsklass. Fast föräldrarna är inte bara nöjda. De är oroliga också. Vissa säger att det bara är en tidsfråga innan det händer en olycka. Det är för många barn i grupperna och för lite personal. Och så är det ju det pedagogiska. Föräldrarna märker också att läroplanen inte följs. Så vissa föräldrar har börjat undervisa sina barn hemma. Undrar vad de gör då? Sitter med läroplanen och bockar av? De lär sina småbarn om alla människors lika värde, får lust att lära och utvecklar sin egen identitet, utvecklar sin förmåga att hantera konflikter och att fungera i grupp (vilken grupp-jag menar hemma alltså?), lär sig förstå och tillämpa innebörden i begrepp (den här saken är fyrkantig, Kalle, titta noga nu så du förstår vad detta innebär?), utvecklar ett nyanserat ordförråd, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och antal, lär sig enkla kemiska processer (vi häller lite socker i teet, ser du Kalle...nu smälter sockret!)...Det är fascinerande alltsammans. Och väldigt förvirrande.

Det är fascinerande hur allt går i ring! Förut var hemmafruarna överbelastade och hann inte med sina ungar. Då fick vi förskolan så att det skulle bli kvalitet på barnens fostran. Förr var det hemmiljön som var torftig. Nu är det i förskolans slitna och sunkiga lokaler torftigheten finns. Hemmen är fräscha och oanvända.  Fulla med roliga prylar. Förr fick barnen gå och dra i gäng eftersom mammorna inte hade tid med dem. Nu drar de omkring i förskolan för personalen har inte tid för dem. Förr var det föräldrar som inte lärde sina barn något. Förskolan skulle göra det. Nu hinner inte förskollärarna så föräldrarna får skola hemma, efter arbetstid.

Vad gör vi nu då? Kallar vi in en tredje instans? Eller kanske vi ska krångla oss tillbaka i ringdansen...snurra tillbaka till början...när föräldrar sågs som det naturliga alternativet när det gällde att ta hand om barn.

She for he

Kvinnolobbyn i Sverige vill befria männen. De är fast i det patriarkala systemet. De kan inte visa sina känslor, de har för få vänner, de super och slåss för mycket och de konsumerar för mycket porr.  De har också problem med att få lov att bli insläppta av kvinnorna när det gäller köksarbete och barnavård. Så nu måste de befrias. Och det är kvinnorna som ska göra jobbet. Hon ska hjälpa honom. She for he.

Det är lite märkligt alltsammans. Kvinnorna är förtryckta av männen. Och  männen är förtryckta av patriarkatet. Eller om det är så att patriarkatet helt enkelt är något fristående som ligger ovanför alltsammans. Männen har liksom skapat patriarkatet genom att ta för sig för att vinna fördelar. Samtidigt har de fått sitt känsloliv förkrympt. Patriarkatet liksom trycker ner dem och inskränker dem och på samma gång får de lust att förtrycka kvinnorna. Men det är tur att kvinnorna ser det här. Så de kan komma till männens räddning och befria dem. Och samtidigt befria sig själva. För egentligen är vi ju alla förtryckta av det där förbaskade patriarkatet. Om det inte vore för den här manskulturen skulle vi vara fria som fågeln. Sitta och prata känslor, dricka te och ha massor av vänner allihopa.

Det ska bli spännande att se hur befrielsearbetet ska fortskrida. Och det ska bli spännande att se vilka metoder som ska användas. .

Simskoleavslutning!

I min stad har de så bra sommarsimskola! Eller det kanske de har i alla städer, inte vet jag...Men det är hursomhelst bra här! I tre veckor får barnen simma varje dag i 40 minuter och det finns tre olika svårighetsnivåer. Mina barn har gått allihopa i många somrar var. Tyvärr har det tunnat ur lite med barn...det är inte så många som det var när mitt första barn började gå för 13 år sen. Och barnen slutar allt tidigare. Går kanske en eller två somrar. Våra barn har gått många somrar var för de har tyckt det varit roligt att ta märken och utmana sig själva lite. Göra sånt som är lite jobbigt och svårt. Men det är inte så roligt att gå när "alla andra" är yngre och i år knorrade 12-åringen innan. han ville inte. Han var för gammal. Det var fånigt. Jag gruvade mig. Hur skulle jag göra? Jag tog beslutet att anmäla honom i alla fall. Och se hur det skulle gå. I värsta fall skulle han väl få hoppa av då. Och det var lite träligt de första dagarna. Det kändes lite fånigt. Men han gick ändå...och så blev det helt plötsligt roligt. Han och lillebror gick i samma grupp och 12-åringen ville göra den första magistern och 9-åringen kandidaten. Ledarna tyckte det var roligt att de hade kommit så långt och det peppade killarna en del. Och så började en tjej i gruppen som också skulle ta magistern. Och då blev det ännu roligare. Och plötsligt började 12-åringen prata om att han vill ta fler magistrar och han och brorsan bestämde att de ska gå nästa år också! Det kändes roligt! Återigen kände jag mig stärkt i det jag redan sedan länge klurat ut - att det inte är så farligt att bestämma, att köra över barnen lite när man själv vet att det är något bra. Det kan kanske till och med vara bra att bli lite tvingad, att tvinga sig själv, och komma på att saker man inte trodde är roliga!

Idag var det avslutning och de som tagit de svåraste märkena fick simma ett ärevarv med varsin krans på huvudet! Sedan fick alla barnen visa vad de hade tränat på. Alla de olika simsätten, dyka från kanten, längddyka och göra olika hopp!