För ett tag sen tvittrade Amanda Sokolnicki ”Så många texter, böcker, som aldrig hann skrivas av kvinnorna som blev lämnade ensamma med barnen.” Mmm, kanske. För alla kvinnor som slipper ta hand om barn skriver böcker. Och att skriva böcker är viktigare än att ta hand om barn. Barnen tar nån annan hand om. Nån som inte behöver skriva böcker, förskollärarna och barnsköterskorna och den outbildade personalen…i stort sett alla kvinnor. Det är inte så noga med dem. Men nog om det. Tillbaka till böckerna. Kanske skrivs det för många böcker tänker jag ibland. För kom igen…väldigt många böcker är ändå ganska onödiga. Rätt mediokra. Rätt ointressanta. Bara skrivna för att underhålla en stund. Kanske är det inte bokskrivandet som är en kvinnas viktigaste uppgift? Kanske är det viktigare att ta hand om sin avkomma. De där små, söta, underbara barnen som man får om man har tur! Det är som att skriva en bok…att ta hand om ett barn. Det kräver fantasi och uppfinningsrikedom, uthållighet och tålamod. Det är roligt att folk skriver böcker, men det är också fint att se till att fler människor föds och växer upp, har det bra när de växer upp…det blir fler bokläsare på det sättet. Och de som skriver behöver ju någon som läser.