tisdag 26 augusti 2014

Sensommar!

Vardagen är igång igen och fastän skolan bara varit igång en vecka känns det redan ganska gammalt och vant. Alla har kommit in i sina rutiner och tycker att det känns bra. Ja, de tidiga morgnarna är väl inte så kul men det är roligt att komma igång och få något gjort, träffa vänner...Förhoppningarna är stora hos barnen. De längtar efter att lära sig mycket, att det ska bli lite svårt, att utmanas...Jag hoppas så på att de inte ska bli besvikna.
 
Jag och 3,5-åringen är hemma. Vår vardag är också i full gång. Vi städar och tvättar och röjer, lagar mat och bakar bröd precis som vi alltid gör. Vi gör yoga och gymnastik, ritar och sjunger, är ute och går...Det är roligt.
 
Det är lustigt det där med att vara hemmafru. Tiden är så annorlunda än när man yrkesarbetar. Mitt arbete pågår hela tiden och tillfälle till pauser kommer och går lite då och då under dagen. Arbete och fritid vävs samman och går inte riktigt att separera. Vad är vad? Är det arbete när jag ritar med mitt lilla barn? Nej, det är det ju förstås inte. Fast om det hade skett på en förskola hade ju förskolläraren betraktat sin insats som ett arbete. Matlagningen - är det ett arbete? Jo, ibland är det verkligen det. När jag är trött och inte har någon fantasi. När det känns tungt att stå där vid spisen igen. Men oftast är det ju roligt. Det är roligt att fixa till goda maträtter till mig själv och resten av familjen. Det är roligt när barnen kommer hem och sniffar redan när de öppnar dörren och utropar att det luktar gott.
 
Igår arbetade vi inte alls på förmiddagen. Vi var ute och hade det bra i naturen. Vi promenerade vid en liten sjö och plockade blåbär och lingon, tittade på grodor och andades frisk och fuktig sensommarluft. Det är så roligt att vara ut med lillen. Han pratar och funderar. Han är nyfiken på allt som finns att titta på - svampar, djur, växter...Han älskar att använda sin kropp - springer, hoppar, klättrar...Det är en fröjd att se honom "in action" och jag är så glad över att jag får uppleva det med honom på heltid.
Sommaren är härlig men sensommaren och hösten som väntar bakom hörnet är också helt underbar. Färgerna, dofterna, luften...Molnen och skogen som möter sin glänsande spegelbild...förtrollande vackert.
 
Vi har knappt sett till några blåbär i skogarna i år. De få som finns har varit små och torra. Det har inte blivit några alls plockade alltså. Men här fanns de! Många och stora!
 Lingon fanns det också gott om! Helt mogna redan så det brådskar att plocka dem.
En liten groda kom hoppande över vägen. Den tyckte lillkillen om förstås. Han ville hålla och klappa och vi fick prata en hel del om hur man håller och att man ska vara försiktigt och släppa tillbaka den nästan på en gång. 

4 kommentarer:

  1. Så mysigt och visst är det toppen - det bästa! att vara med barnen och familjen! Så roligt och lärorikt både för liten och sig själv. För barnen lär mig att se världen på ett sätt som man som vuxen förbiser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är det så - att man ser världen på ett annat sätt när man är med ett litet barn.

      Radera
  2. Vad kul att ha hittat till din blogg! Jag är också en hemmafru. Eller deltidshemmafru.... Just nu är jag föräldraledig skulle man kanske kunna säga med minstingen och den äldsta går deltid på förskola, lillen ska in pyttelite på förskolan snart också.. men till väldigt stor del så kommer jag vara hemma med barnen också. Och jag älskar det! Tänk att få vara så delaktiga i deras dagliga liv och att göra det här som en familj där kvalitén blir så mycket mer värd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Roligt att du gillar min blogg! Och roligt att höra att det finns fler som väljer att vara hemma mycket med sina barn, som väljer en annorlunda livsstil! Tycker som du - att det är så fint och givande att kunna få vara med i barnens vardagsliv - ha ett vardagsliv tillsammans!

      Radera