En undersökning har gjorts. Det handlar om våld i skolan. Många lärare upplever tydligen våld i sin lärargärning. Förvånande nog löper lärarna i förskoleklass och fritidshem störst risk att råka illa ut. Nästan 60 % av lärarna i fritidshemmen har utsatts för fysiskt våld minst en gång de senaste två åren. I förskoleklass är det inte mycket bättre. Och de som utsatts flera gånger är i nästan 50 % i fritidshemmet och nästan 40 % i förskoleklass.
Det är inte bara fysiskt våld lärarna måste utstå. Det verbala våldet är också vanligt förekommande. Barnen säger "håll käften kärring." "jävla idiot"...håller en matkniv mot lärarens strupe och hotar att döda den. Drygt 70 % av lärarna säger att de har utsatts för verbalt våld minst en gång de senaste åren och drygt 60% att de utsatts flera gånger. De yngsta barnen är värst när det gäller det verbala våldet.
Sen har vi föräldrarna. Drygt 20 % av lärarna säger att de utsatts för vårdnadshavare de sista två åren.
Man vet inte riktigt om våldet i skolan har ökat men det finns sådant som tyder på det.
Ja, visst är det konstigt! Vad 17 kan det bero på att småbarn kan bära sig så illa åt gentemot vuxna människor? Känner de ingen respekt? Hur kan det komma sig? De flesta barn går ju på förskola numera och alltså borde de allra flesta barn vara väldigt väluppfostrade. De har ju socialiserats sedan tidig ålder, är vana att vara tillsammans i grupp, lärt sig vänta och att äta själva, klä på sig själva, somna utan mamma på en madrass på ett golv utan knot...de har lärt sig att umgås med främmande vuxna och lärt sig knyta band med dem. Allt borde vara frid och fröjd i skolan. Eller är det tvärtom? Kan alla förskoleåren ha gjort något med barnen? Blir det lite flugornas herre över det? Behöver barn egentligen sin mamma eller pappa nära de första åren...behöver de någon som finns där för bara dem, som kan tolka alla deras signaler, sätta ord på saker och ting, ger kroppskontakt och pratkontakt, jämnar vägen lite åt dem? Behöver barn lite lugn och ro för att utvecklas som de ska? Är det dåligt för barn att slitas upp varje morgon i hela sin barndom och fraktas iväg, vara tillsammans med massa människor (de flesta lika omogna som dem) många timmar? Är barn skoltrötta redan innan de börjar skolan? Ja, det är lite sånt man kan fundera på om man har lust. Fast det har nog ingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar