tisdag 11 november 2014

Skolstart!

Jag och 3,5-åringen är på biblioteket. Det är lite folk där. Mest äldre personer som läser tidningar. I ett angränsande rum sitter ett gäng mammor med pyttesmå barn i famnarna. Det verkar röra sig om en sån där föräldrakurs. En skolklass är på biblioteket också. Barnen verkar vara ganska unga, kanske en förskoleklass, eller en 1:a. Några andra barn ser vi inte till. Det är bara mitt barn som är där i egenskap av "privatperson" - alltså ett fritt barn som inte deltar i någon verksamhet. Vi har det mysigt i alla fall. Vi väljer ut några böcker vi vill låna hem, några barnböcker, en receptbok och en bok om hjärnans utveckling. Sen lägger vi lite pussel och besöker kojan för barn där det finns utklädningskläder.
 En bibliotekarie kommer och frågar om lillen vill ha ett glas saft med ett sugrör i. Det blev ett över när skolbarnen fick saft och frukt. Sonen blir jätteglad och säger tack och börjar dricka. Vi sitter vid ett bord och när saften är urdrucken börjar han titta lite själv i en bok med fina bilder i. Själv hittar jag en tidning i en hylla för föräldrar. Det är Föräldrar och Barn. Det var längesen jag läste såna tidningar så det känns lite mysigt att bläddra och titta på fina barnkläder, prylar för hem och barn...Tidningen är från i somras, innan valet och innan skolstarten. Ett helt avsnitt ägnas åt de olika partiernas syn på föräldraledighet och barn. Intressant att läsa även om valet är över sen länge och jag redan vet vad de olika partierna tycker. Sen kommer ett avsnitt om skolstarten. Jag hajar till lite och tittar flera gånger. Det här är vad jag såg:
En liten pojke klädd i "gubbiga" kläder. Han ska tydligen börja skolan! Själv ser jag en bäbis. Kan han ens gå? Ska den lilla börja skolan!? Och är det dags för en nystart när man är så här liten? Man har ju just startat sitt liv. Kan man inte få fortsätta på samma spår ett tag till?
 
Sen kommer texter om att börja i förskolan. Tips och råd. Ett avsnitt handlar om  huruvida alla barn passar i förskolan:
Är det här verkligen sant? Passar vissa småbarn i stora barngrupper? Och andra inte? Vet vi hur barnen reagerar egentligen, innerst inne? Är det bara reaktionen som skiljer, eller är det känslorna i barnet också? Vem vet? Och är det rätt att bara de som tror att deras barn trivs i stora barngrupper får ekonomisk stöttning (förskolesubventioner) medan de som har barn som inte trivs inte får något?
 
Sen kommer ett avsnitt om avsked och bakslag:

Vilka råd!! Ska man strunta i ett barn som gråter hysteriskt? Kan det vara bra för barnet? Vad händer när barnet utsätts för detta? Tvingar vi barnet att resignera, inse att hur jag än gråter så hjälper det inte. Mamma kommer inte. Pappa kommer inte. Det är naturligt med bakslag. Men det är inga problem om man bara håller fast vid rutinerna. Men tänk om bakslaget är barnets sätt att visa föräldern att det här är inte bra för mig? Barnets sätt att ge föräldrarna en andra chans att förstå hur barnet känner inför separationen. Jag blir ledsen och rädd när jag tänker på att hysteriskt gråtande barn, barn som inte vill bli lämnade, barn som på alla sätt visar vad de vill men inte blir lyssnade på har blivit normalt, naturligt, en del av barndomen...En käck nystart, skolstart! 

 
 
 

 

 

 

 

 
 
 
 
 

 
 
 
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar