Det har forskats om de sk pandemibarnen, alltså de som fötts under pandemin. De har skolats in, eller ska skolas in, i förskolan. Och det är inte lätt. Att skola in dem är ganska komplext. De har nämligen inte vant sig vid att lämnas bort, till exempel till barnvakter, redan innan förskolestarten. De har heller inte gått i öppna förskolan eller sett sina föräldrar interagera med väldigt många människor. Som en följd av detta har barnen blivit blyga och oroliga och håller sig nära föräldrarna vid inskolningen.
Ja, så konstigt har det blivit. Jag har svårt att sätta ord på det. Det har
blivit ett problem att riktigt små barn är blyga och håller sig nära sina
föräldrar. Det har blivit ett problem att riktigt små barn inte har tränats i
att lämnas bort innan de tränas i att lämnas bort i och med inskolningen på
förskolan. Det har blivit alldeles naturligt att riktigt små barn ska lämnas
bort till förskolan istället för att vara med sin mamma på dagarna. Men som
forskarna säger. Det är ingen fara. Barnen kan vara osäkra, blyga och hålla sig
nära föräldrarna…men det går över. Det tar bara lite längre tid än det brukar.
Halleda alltså… den här forskningen tror jag inte alls på. Jag tror verkligen att de hade fått exakt samma resultat innan pandemin. Alltså att många barn inte tycker om att bli bortlämnade till främmande människor, som ju dagisfröknarna är. Vår dotter har precis fyllt två år (föddes i början av pandemin) och går inte i förskolan men är definitivt inte blyg, utan snarare nyfiken och framåt (kanske för att hon har fått tid att bli trygg i sig själv här hemma). Hur som helst vill jag passa på att tacka för din blogg och alla kloka tankar. Tror jag har läst nästan alla inlägg här inne och de ger mig ”pepp” att gå lite emot normen. För alltså gud vad omvärlden tycker man är konstig när man inte sätter sin lilla ettåring i förskolan alldeles bums på direkten… Så fort hon fyllt ett började frågorna komma: ”när ska hon börja dagis, står hon i kö?” Och nu när hon är två är det ju såklart ännu värre och vissa bekanta som har barn i samma ålder kan verkligen inte dölja sin irritation på att vi gjort andra val än dem..
SvaraRaderaTack så hemskt mycket för dina fina ord! Vad glad jag blir!
Radera