Det är oordning i riket. Så blir det ibland. Förr var det häxor. Nu är det invandrarkvinnor. Farliga och obekväma element som måste elimineras. Häxorna brändes vi upp. Invandrakvinnorna ska stöpas om. Inte med eld utan med information och indragna bidrag.
Eva Nordmark, vår överstepräst...närå...bara vår familjeplanerings-, arbetslivs- och jämställdhetminster, har grunnat.
Hon slår fast rikets viktigaste och främta budord
ALLA SOM KAN SKALL ARBETA.
Invandrarkvinnorna lyder än så länge icke detta budord. De svävar i okunnighet och nu är det dags att på allvar missionera bland dem. De skall medelst information, kanske genom uppsökande verksamhet, upplysas om konsekvenerna av att skaffa många barn. De måste förstå att de inte kommer till himlen om de envisas med sitt barbarei. Närå, men de ska inte tro att de får några penionspoäng i alla fall. Information är inte enda vägen framåt. Det kan också bli fråga om att dra in bidrag. Flerbarnstillägget kan komma att fasas ut. Får man inte bukt med dem på annat vis kan det komma att bli aktuellt. Money talks förstås.
Och här blir det aktuellt med ett nytt budord.
MAN SKALL ICKE SKAFFA FLER BARN ÄN MAN KAN FÖRSÖRJA.
Det är inte fråga om något förbud mot att föröka sig på otillbörligt sätt. Förtås. Det vore inte demokratikt. Men om man drar in bidraget så blir det ju svårt. Barn kostar pengar. Inga pengar, Inga barn.
Lite studsar jag över skenheligheten ändå. Man skall icke skaffa fler barn än man kan försörja säger Eva. Och det ska man förstås inte. Det vore väldigt dumt. Men kan de flesta föräldrar verkligen i nuläget förörja sina barn helt på egen hand? Verklgen? Nä, det kan de inte om man tänker efter. Att ta hand om barn i dagens läge innebär att man lämnar bort dem vid ca 1 år ålder. Det är inte gratis. Inte på riktigt. En förskoleplats kostar ca 150 000 kr per år. Det är inte många föräldrar som har de pengarna att punga ut med.
Men staten (alla skattebetalare - även de om inte har lust att lämna bort sina barn och även de om har många barn) betalar så gärna. Inte ska föräldrarna behöva betala för sånt.
Orättvist. Ja visst! Men det är inget att prata om. Det är skillnad på lort och pannkaka nämligen. En svensk jämställdhetscertifierad tvåbarnsmamma som lämpar in ungarna till dagis och går och jobbar på ett annat dagis gör rätt för sig. En invandrarmamma (eller en sån som jag...vit med 6 barn?) med 8 ungar som hon tar hand om i hemmet. Hon är lat och omodern. Så det så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar