Barnafödandet går ner i riket. Kraftigt. Och det är tydligen en trend.
Man funderar på vad det kan bero på. Och man har kommit fram till att det kan vara föräldraförsäkringens fel. Fruktsamheten har nämligen en stark koppling till den där försäkringen. Man vill etablera sig på arbetsmarknaden innan man slår till. Förstås...man får ju inte så bra föräldrapeng annars. Och om det då är lågkunjunktur och kris så blir man ju förstås mer noga med pengarna. Fast det är ändå konstigt säger en demograf vid SCB. För det har ju inte varit någon kris under alla de år nativiteten gått nedåt. Det är ett mysterium. Kanske beror det på klimatmedvetenhet eller en osäkrare arbetsmarknad. Och så ser man att det hela är en del av ett globalt mönster.
Kanske är det som så att intresset för barn har minskat helt enkelt. Det skulle kunna vara så. För varför ska man egentligen skaffa barn? Längta, vänta, föda, amma...och sen ta hand om bäbisen på heltid i cirkus 1 år. Kortare om pappan vill hälften av dagarna. Som sig bör. Sen vidtar åren av lämnande och hämtande. Och vabbandet. Och så finalen. Ha ungen hemma ensam på eftermiddagarna och hela/delar av loven. Mycket väsen för ingenting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar