Det är så mycket prat om förskolan för tillfället. Det är de där 40 timmarna som på tapeten. Hur ska det vara nu då? Ska alla barn få rätt att gå i förskola lika mycket som de som går mest. Heltid alltså. För det är barnens rättighet att få ta del av den fantastiska pedagogiken och av socialisationen som sker på förskolan. Få vara med kompisarna. För det är viktigt. Inte en minut ska man behöva missa om barnet inte vill det. Eller om föräldrarna inte vill det. För hur kan barn veta? Vad vet en 3-åring, 4-åring osv om sina behov, vad som är bra för den?
Förskollärare och vissa föräldrar har reagerat. Många tycker att det känns märkligt att föräldrar som ändå är hemma vill lämna bort sina stora barn till förskolan på heltid. Varför skaffa barn om man inte vill vara tillsammans med dem? Så säger många...
Men experterna och tyckarna har sin sanning. De levererar den smidigt och lätt...samma fraser återkommer...inövade och inarbetade...
En förskoleprofessor (jo, det finns såna) säger att svensk förskola är bra eftersom den ingår i ett enat utbildningssystem. Barnen ingår alltså från tidig ålder i skolsystemet. Och detta är då förstås bra. Men varför är det bra? Ingen vet. Det bara är så. Ett axiom. Det är bra att vara i ett skolsystem från 1 års ålder för att det är bra att vara i ett skolsystem från 1 års ålder. Och på heltid också.
Förskoleprofessorn säger också att förskolan är en pedagogisk verksamhet som innefattar lek, lärande och utveckling. Förskolan är en unik miljö där barn lär av varandra och skapar relationer med andra barn och vuxna. Jaha? Och? Så i andra miljöer leker inte barn, lär sig ingenting och utvecklas inte? Och andra miljöer är inte unika...i andra miljöer kan inte barn skapa relationer till andra människor? Och vad lär sig egentligen barn av varandra? Vad lär sig en 1-åring av en annan 1-åring? Ett litet barn lär sig alltså mer av andra barn än av närstående vuxna? Hur kan man veta det? Varför föder mammor barn som är hjälplösa och behöver hjälp många, många år om det inte vore fördelaktigt för barnet att vara nära sin mamma i alla dessa år det är beroende av vuxennärvaro för att överleva? Varför får inte människor en kull barn varje år? Varför får inte människor ett eller två barn varje år som sedan lämnar mamman för att klara sig själv därefter? Svaret borde väl vara självklart. Men det är det inte.
Förskoleprofessorn som också forskar i förskolan säger att barngruppen är mycket viktig i barnens kognitiva, sociala, emotionella utveckling. Barnet lär sig att bli en social person och lär sig att möta demokratiska värden i barngruppen. Urk. Hur kan man ens skriva något sånt här utan att skämmas. Jag vill gråta när jag läser. Förskoleforskaren underkänner hela den mänskliga historien. Det finns väl inte ett samhälle där man fostrat barn i grupp på institution i så stor skala som vi gör i detta land, i detta nu? Hur har människor tidigare kunnat utvecklats kognitivt, socialt och emotionellt? Men det behöver man inte forska i. Man bara vet. Det räcker att säga fraserna. De är sig själva nog.
En annan tyckare, i en stor tidning, skriver att det inte finns någon anledning att skuldbelägga någon förälder. Det viktiga är att prata om barnen. Förskolan är till för barnen. Det är där barnen lägger sin grund för fortsatt lärande...ja, det kan handla om språkutveckling men också om matematik. En bra förskola är en förutsättning för förbättrande av Pisaresultat i framtiden. Och detta gör att det är viktigt att alla barn i hela landet får ta del av pedagogiken i förskolan oavsett om de har småsyskon eller inte. Tja, det är tydligen så att barn som inte går i förskola inte utvecklas vare sig när det gäller språk eller matematik. De kanske inte kan tala eller begripa sig på matematik. Fast det vet vi ju alla om vi tänker efter att barn faktiskt i alla tider har lärt sig tala genom att vara tillsammans med sina föräldrar, sin mamma. Och vi vet ju faktiskt att Pisaresultaten har gått nedåt trots att fler och fler barn gått längre och längre dagar, och börjat allt tidigare i förskolan. Och vi vet ju att svensk skola var väldigt bra förr i tiden...innan barn gick på förskola överhuvudtaget. Men sånt säger vi inte. Det är inte något som är sanktionerat av de som fastlägger sanningen.
Sanningen är plastisk och flexibel. Vill man att förskolan ska vara bra och absolut livsviktig...ja då är den också det. Det är bara att bestämma det och hitta på lämpliga fraser som bevisar det. Och sen upprepar man, om och om igen, fraserna. Och så blir fraserna sanningen.
Själv känner jag mig både arg men också tom när jag läst den dagliga dosen av propaganda. Det är så sjukt...så vridet...att man i våra dagar, i vårt land, anser att mammor eller pappor, inte klarar av att ta hand om sina barn på egen hand efter 1 års ålder. Vad har det blivit av oss? Hör ingen hur märkligt det låter? Hur kan vi tro att det är rätt att lämna bort våra barn hela dagarna från 1 års ålder, många timmar varje dag, varje vardag, hela deras barndom? Hur kan vi inbilla oss att småbarn behöver ingå i ett skolsystem från sin tidigaste barndom? Varför tror vi inte att vi själva, som föräldrar, duger till att se till att våra barn utvecklas kognitivt, emotionellt och socialt? Varför tycker vi att det är ok att man forskar på våra barn...hittar på en massa skit rent ut sagt om hur de ska tas om hand, hur de ska lära sig, hur de ska utvecklas?
Men så tänker jag...varför bryr jag mig egentligen? Föräldrar vill ha förskola. Experter vill ha förskola. Allt är frid och fröjd. Förskollärarna kan ropa sig blå i ansiktet. Ingen är intresserad ändå. För alla vet. Förskolan är fantastisk. Utan förskola skulle mänskligheten gå under. Vi skulle få kravla runt i mörkret, förlora talförmågan och återgå till apstadiet. Nä, förresten. Det skulle vi inte. För apor tar hand om sina barn. De lejer inte ut fostran till proffsmammor som jobbar med massa apbarn i speciella avdelningar i djungeln medan apmammorna ägnar sig åt viktigare saker. Passa andra apbarn till exempel. De har heller inte börjat forska om sina ungars behov än så länge. De fixar det där ändå. Märkligt nog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar