Vardagarna...

...går sin gilla gång...Vardagssysslorna måste skötas, maten, tvätten, disken, undanplockningen, städningen...varje dag måste allt upprepas. Sånt är livet. Detta är ramverket. Det är så vant att det känns helt naturligt...precis som att gå upp på morgonen, klä sig, äta, borsta tänder...jag gör det i samma ordning märker jag...en sak i taget. Ramverket är nästan fast...men inom det ryms annat än hushållsysslorna också...roliga saker. 6-åringen är ju här med mig, än så länge hela dagarna, det är mysigt, trevligt, härligt! Han gör det han vill...idéerna är många. Vi gör en hel del tillsammans också.

Just nu är memory en favorit! Och han är bra på det också...par efter par plockar han hem...minnet är skarpt! 

Och rita är roligt...just nu är det mest hundar som gör olika saker...går vilse i snöstormar, gråter efter sin mamma, letar efter sin mamma, kommer hem till sin mamma och pussas! 

Pyssel är kul! En dag tog vi oss tid att göra gipsprylar! Det var roligt! Både att hälla i och vänta och ta ur och sen måla! 

Greja med papper och sax och tejp och lim är också kul! Svärd och knivar och spjut tillverkas av hopvikta eller hoprullade pappersark! 

Och så är det ju barngympa en gång i veckan! Det är jättejättekul! Och vägen dit blir ett eget gympapass med spurter och hopsasteg och baklängesgång! Och vägen hem är likadan! Jag får inte vara med i gymnastiksalen. Mammor och pappor får inte det. Det är lite synd för det hade varit så roligt att få se honom i farten! Men mammor och pappor är tydligen till besvär...vi skapar en oro i lokalen...barn som inte har sin mamma eller pappa där skulle bli oroliga och längta efter sin mamma eller pappa...Nåja, N bryr sig inte direkt! Han pussar mig hejdå och skuttar in och sätter sig i ringen! Det är inte svårt att skiljas åt en stund! Och det känns skönt att veta...att han är mentalt mogen för att på egen hand klara av att vara ifrån mig en stund. Det frestar inte på anknytningssystemet längre...det är inget problem. Och dit kom vi helt utan träning. Det mognade fram. 

Det är kul att vara ute och leka varje dag! Och det går bra att leka helt på egen hand också om jag inte har tid eller lust att gå ut precis när N vill. N fixar och donar ensam, leker rollekar och hittar på! 

Och så är det förstås kul att leka med närmsta storebrorsan! Fast det nästan är 5 år mellan dem leker de intensivt varje dag och kommer väldigt bra överens. Det är härligt att se. Med sina andra större bröder har han mest pratkontakt och lite mer vuxenaktig kontakt men med 10-åringen är det lek som gäller! 

Piano är roligt! Varje dag spelar N lite grand! Han har börjat lära sig lite noter och kan C, D, E och A än så länge! Han kan läsa dessa noter nästan säkert nu och hitta rätt ställe att trycka ner på pianot. Men roligast är det att hitta på själv eller leka följa John tillsammans med mig på pianot - härma varandra och försöka hänga med!

Och skriva är plötsligt roligt! Små lappar ligger här och där med ord på! Igår fick jag en liten lapp med två ord på som gjorde mig glad! 

Ja, vardagarna går sin gilla gång...en efter en...och det är fint! 

VInterväder!

 När vi vaknade i morse hade det snöat under natten! Hela världen var vit! Mjuk, vit snö och flingor som singlade ner! Vi åt frukost, läste lite matte och engelska och sen gick vi ut! Uppfarten var täckt av tjock snö och de tre yngsta barnen skottade undan allt på ett kick! Och roligt var det! Sen blev det snölyktebyggen och lite andra snöiga lekar! 

På eftermiddagen gick vi till barnens mormor och morfar! Det var härligt att promenera genom vinterlandskapet! Jag och 13-åringen gick och pratade om allt möjligt och de två yngsta lekte soldat och marscherade nästan hela vägen. 16-åringen tog cykeln och kom lite efter oss! Vi blev bjudna på hembakta semlor och sen pratade vi och tittade på gamla papper...teckningar jag och brorsan hade gjort när vi var barn, uppsatser vi hade skrivit när vi gick i högstadiet, en uppsatsbok min mamma hade skrivit när hon gick i småskolan...så roligt att se den fina skrivstilen och de fina teckningarna min mamma gjorde som barn! 

 De yngsta gav sig upp i skogen efter fikat. De lekte jägare och byggde koja! Jag gick och tittade till dem när de lekt själva en stund! De visade spår de hade hittat: katt, rådjur, hund, räv? och något vi inte fattade vad det var först! Men sen kom vi på det...ekorre! Fullt med små spår som satt i små grupper om fyra...något litet som hoppat fram! Under träden, avgnagda kottar, kottspån...klart det måste vara ekorre! 

 De yngsta ville sova över och det fick de! 6-åringen har sovit över en gång förut men sen har han inte haft lust! Inte riktigt känt att han velat vara ifrån mig. Men nu ville han igen! Kom med förslaget själv! När jag skulle gå sa jag att "nu går jag". N sa bara att "det går bra" och gav mig en förströdd puss! Det är skönt när barnet kan få ta allt i sin egen takt...vänta in sin egen mognad och lust och behärska det som ska göras och tycka om det. 

Fredag!

Det är fredag och det känns så skönt! Det har varit en lång vecka med sjuka barn och alla rutiner satta ur spel! Det blir segt att vara inne hela dagarna...tur man får hämta lite post och slänga sopor ibland så man kan andas lite luft! Men nu börjar vi se slutet på sjukdomsperioden...barnen börjar piggna till och har orkat leka lite, göra lite, lite matte, och ritat lite. 5-åringen ville rita en riktigt stor teckning så vi rullade ut en sån där pappersrulle från IKEA på golvet och så ritade vi. Jag ritade en prins och en prinsessa och så var hans fantasi igång. Han ritade en egen prins och en regnbåge med en skatt i mitten. Prinsen skulle ut och hämta skatten och sen blev det en stor bil som prinsen skulle köpa för pengarna. Tankar på rymdraketer och flygplan poppade fram men då var orken slut och han gick och lade sig i soffan och tittade på en film i stället. 

Till kaffet läste jag högt ur en gammal historiebok jag fyndat på Bokbörsen. Min pappa hade just den här historieboken i folkskolan och den är så bra. Visst, den är präglad av 40-talstidsandan men den är bra ändå. Det står så lagom mycket om varje kung och alla krig och freder men även en hel del om hur folk levde i olika tider. Vi började med Olof Skötkonung, eller rättare sagt hans mamma, Sigrid Storråda. Det var spännande berättelser om krig och hat och kärlek. Och så läste vi om kung Inge som kom sen och hans kamp med Sven, eller Blot-Sven som han kallades. Barnen var fascinerade av alla våldsamheter och att allt detta hänt här i Sverige...Strängnäs, Sigtuna, Eskilstuna...namn man känner igen, städer som finns nu!

Nu är det snart kväll! Maken kommer snart hem med mat från affären och äldste sonen slutar snart sitt jobb. Och jag ska snart börja laga mat! Det ska bli så skönt att sätta sig vid matbordet och äta lite gott! Vara tillsammans hela familjen och prata lite. Och sen bara slappa framför tv:n! 

Sjukt!

Sista dagen i januari...det är alldeles vitt därute...dimma, fukt...när jag slänger soporna njuter jag en stund av den härliga luften, av fåglarnas kvitter...ett par talgoxar spritter förskräckt till när jag kommer runt husknuten...och så flyger de iväg...

Det är segt just nu...barnen är sjuka. Någon slags influensa. Näst äldsta sonen var sjuk hela förra veckan. Han pinade sig på fredagen och gick till skolan för han hade prov. Och han hade pluggat också fast han var dålig. Sen blev det 12-åringens tur i torsdags. Han kom hem från skolan och var helt matt...ont i huvudet och ögonen och så blev det hög feber på natten. Han är fortfarande matt och hostig och orkeslös. Så i söndags kväll blev det 5-åringens tur. Han fick så ont i huvudet och på natten vaknade han av hög feber. Nu är det andra dagen han ligger i soffan eller i mitt knä...man får badda pannan, komma med kallt vatten...inget annat vill han ha än så länge. Så här dålig har han aldrig känt sig förut...och det är jobbigt och ledsamt. Men snart blir han väl bättre. Man får bara vänta på att få reda på om de andra barnen också ska bli sjuka, eller jag själv? Hoppas inte det. 

Men man får vara glad över att det är smidigt att ta hand om barnen när de blir sjuka. Att vi slipper pussla och trixa för att få ihop det. Det verkar krångligt annars. Det ställer ju till det på ett eller annat sätt när man förvärvsarbetar och har sjuka barn. Någon måste vara hemma och då blir jobbet och arbetskamraterna lidande. Eller så får barnen bli lidande och klara sig på egen hand fast de är sjuka. Jag är glad att vi slipper och att vi bara drabbas av själva sjukdomarna och den där segheten det är att man inte kan gå ut och att det blir lite stillastående i ett hus med sjukdom. Men snart är det väl över och allt blir som vanligt igen. 

Lite mysigt har vi det också fast det är sjukt. Vi tittar på en del film för att få en stund att gå, glömma det onda i kroppen. I morse såg vi en sån där gammal Pippi Långstrump-film. De är bra tycker både jag och 5-åringen. Nu när jag suttit här vid köksbordet en stund tittar N och hans sjuka storebror på Mästerkatten. De ligger nedbäddade tillsammans i soffhörnan under en varm filt. Det är mysigt. 

Torsdagen...

...var trevlig! Jag och mina föräldrar och 5-åringen åt lunch på restaurang och sedan gick vi en promenad ute i naturen! Vi hann precis innan skolbarnen kom hem! Det var trevligt att äta ute på lokal. N brukar vara kräsen med maten, och det var han nu med, men han var väldigt nyfiken på att prova. Han provade i princip allt, smakade, kände efter, bestämde sig...och kom fram till att han gillade...cole slawen, gurkan, det hembakta brödet, potatis och fisk och smörsås, pepparkakrutor med frosting...sånt han gillar hemma också! Men han testade ju allt! Och så småningom kommer han antagligen att gilla det mesta, precis som vi andra! Han gillade att hämta mat, gå och kolla lite på egen hand och så pratade han förstås en hel del och en teckning hann han rita också! Fast det var en rätt lång sittning och han var det enda barnet var han helt nöjd och glad! 

Efter maten åkte vi iväg till en liten sjö i närheten. Vi tänkte titta lite hur skridskoisen var. Det har varit milt i ett par dagar och på isen var det mycket vatten! Men själva isen var tjock och slät och fryser det bara på så kan vi kanske ta oss en skridskotur här snart! Det var riktigt kallt fast det var plusgrader...rått och en snål vind...men så vackert, färgerna, ljuset, sjöns frusna yta...Och N tyckte inte det var kallt...han sprang ju en hel del som barn gärna gör! 

Jag trivs ju som bekant väldigt bra som hemmamamma, hemmafru, hemarbetande...inte lätt att hitta ett namn som känns rätt...men vissa dagar känns det extra bra! Igår var en sån dag! Det är skönt att ha den där friheten att kunna göra något roligt en vanlig vardag, att kunna vara tillsammans med sina egna föräldrar...och att kunna vara tillsammans med sitt lilla barn så mycket det går innan han också ska in i verksamheten! Det är skönt att verkligen kunna vara tillsammans med honom...inte känna att jag måste ägna mig aktivt åt honom en viss tid...för att det är den enda tiden jag har...utan att vara tillsammans. Jag tänker att det är så det passar bäst med små barn...att man har hela dagarna, liksom livet...tillsammans...att jag är tillgänglig jämt, ser honom, finns där...när han behöver, när han vill, på hans villkor. Idag är också en sån där dag när jag är extra glad över att vara hemarbetande. De två yngsta skolbarnen är sjuka. 12-åringen var riktigt dålig i går kväll och i natt och det blev inte så mycket sömn. Han hade hög feber och ont i huvudet. Jag fick vända kudden, gå med till toa, hämta vatten, badda pannan...Då var det skönt att kunna sjukanmäla innan jag gick och lade mig, veta att vi kunde sova längre än 7 om det blev på det sättet, slippa vabba eller hitta på någon lösning, eller i värsta fall lämna barnen ensamma hemma...Det är skönt att finnas här helt enkelt. 

En förmiddag...

...har passerat förbi. En av många andra. Precis som alla andra vardagar. Jag funderar över det där med heltid...att kvinnor borde jobba heltid. Att kvinnor ska korta ner tillvaron i hemmen ännu mer. Föräldrapenningen måste kortas. Vabbandet måste delas lika. Sjukskrivningarna måste fås ner. Det måste jobbas. Utanför hemmet. Först då är du till nytta. Först då gör du din plikt som kvinna. Om icke...är du onödig, en parasit, en idiot, en nolla.

Jag sitter här och grunnar. Tänker på min förmiddag. På allt det onödiga jag gjort. Maken är bortrest i främmande land så det är jag som är ensam ansvarig för hus och hem just nu, med lite hjälp av mina stora och små barn förstås. Jag och de tre yngsta barnen brukar sova tillsammans när pappan är borta. Det är så mysigt. Så jag och de två barnen som skulle gå till skolan smög upp vid 7, vi ville ju inte väcka 5-åringen som inte behöver ge sig i väg än så länge. Barnen klädde sig och jag fixade frukost. Sen hade jag tid att sitta ner med dem framför tv-n när de åt frukost. Vi såg en dokumentär om robotar. Det var intressant. Sen gjorde de sig färdiga för att sticka iväg till skolan, jag checkade av att de hade med sig det de skulle...kramade om dem, vinkade hej då...

Och så vaknade 5-åringen. Han fick sin frukost...också framför tv-n och jag satt med och gosade och tittade på Babar och lite annat!

Sen drog vi igång vårt arbete...bädda, tvätta, vika, plocka, torka...Jag fick lite hjälp av N och roliga samtalsämnen bjöd han också på innan han tröttnade och började bygga lego istället.

Sen vaknade 16-åringen som hade sovmorgon. Jag satt ner med honom vid köksbordet en stund och pratade lite innan han gav sig iväg. Och sen vaknade 19-åringen som var ledig från jobbet idag. Han var pratsugen och vi avhandlade en mängd samtalsämnen medan vi drack varsin kopp kaffe. Röda havet och Döda havet och abortfrågan och sen halkade vi in på hans eget liv...vi pratade om hur han tänker sig sin närmsta framtid...vad som är smartast, bäst för honom, hans önskningar och så där...N satt med och grejade och lyssnade och när storebror tillslut avvek läste jag och N en bok om djur. Tittade på bilder och N funderade över det han såg och hörde och associerade till djur han sett i verkligheten och på tv. Och så kom en bild upp av en stare och då ville han lyssna på fågelljud på datorn...stare, berguv, grönsiska, domherre...han älskar att lyssna på fågelljud och titta på bilderna som hör till. Och sen ville han tävla och då blev det en "lästävling" - en poäng för varje mening han kunde ljuda fram i en gammal läsebok! 5 poäng blev det...av 5 möjliga...och hade det inte blivit rätt så hade det i alla fall blivit 5 poäng! Och sen hade han inte lust mer utan sprang iväg till sitt....och jag fortsatte med tvätten. Och hann städa toaletterna också innan jag började laga lunch.

Ja, det var min förmiddag...fem onödiga timmar. Inget blev det gjort som kom samhället till godo. Eller? En dålig förebild var jag för mina barn...en mossig mamma, i hemmet, med kvinnosysslorna...de som är dubbelarbete när man gör dem efter förvärvsarbetet men inget arbete alls om man inte har ett förvärvsarbete. Jag vet inte...jag blir inte klok på det...

Studiedag!

Igår hade barnen studiedag! Det var skönt! Och jag är så glad över att jag är hemmamamma så barnen kan få ledigt på riktigt! Att jag inte behöver ta med mig mitt minsta barn till förskolan och låta resten vara hemma ensamma. Lämna hemmet när de ligger och sover...Vi fick en extra sovmorgon och det njöt vi av! När vi hade vaknat låg vi kvar och kramades och pratade en stund...jag och de tre barn som hade hamnat i min och makens säng (tur vi har en riktigt stor säng så några barn får plats också!)! Sen blev det frukost och allmänt slappande ett par timmar..tv, tv-spel, klipp och klistra...Jag städade undan precis som jag alltid gör. Framemot lunch åkte vi till en hamburgerrestaurang...jag och fyra av barnen och min man kom också och mina föräldrar! Efter skräpmaten var maken tvungen att åka tillbaka till sitt jobb och det äldsta barnet som var med ville hellre gå på stan med en kompis, men vi andra gav oss ut i naturen! Det var en så fin dag att det kändes som om man bara måste ut i solen...inte sitta inne hela dan! Vi åkte till vårt vanliga ställe! Det är så fint och promenadslingan är så lagom lång för en eftermiddagstur! 

Det är så vackert nu när hösten är igång på allvar! Varje år tänker jag likadant...att det ska bli trist med kyla och fukt...men varje år ändrar jag mig...det är ju härligt! Luften är härlig och färgerna och dofterna...På våren är jag hänförd över de spirande ljusa lätta gröna och gula färgerna men nu på hösten är jag lika hänförd över de glesa trädkronornas spröda blads färger...och marken som täcks av torra löv, ljuden som mildras och himlen som öppnas uppåt mot rymden.

Det var roligt att ha vårt minsta gäng med oss - de tre yngsta barnen! När vi är fler anpassar 12-åringen sitt beteende efter sina äldre syskon och är lugn och stillsam men när han är störst släpper han loss och blir springig och klättrig igen! Det är härligt att se! Och 5-åringen, han leker på ett annat sätt när bröderna är med...vildare, modigare...följer i deras lekar och härmar och blir tuff! Jag tänker att det är så skönt att han får båda...sina ensamma förmiddagar i vardagslag när han får vara lugn och upptäcka sina egna intressen, fixa och ta egna initiativ utan att behöva fundera över vad andra håller på med...och att han får så mycket prattid med mig utan att något annat intressant pågår som lockar honom bort från mig. Och att han har sina syskon som ger honom utlopp för sina mer spralliga sidor, som ger stoff till nya lekar, som brottas och skrattar och skämtar med honom! 

Halvvägs stannade vi och drack kaffe och festis och åt bullar och kärleksmums! Det är så härligt att sitta ute och fika när det är lite småkyligt! Kaffet värmer och sinnet blir lugnt av uteljuden. Barnen åt upp sina bullar rätt snabbt och sen började de leka, klättra, gömma sig bakom stenar, kasta kottar...En fin dag fick vi tillsammans! 

Kanelbullens dag och lite annat!

I dag är det ju kanelbullens dag! Och bullar är ju alltid gott! Så efter frukost satte jag en deg och när den hade jäst färdigt började jag och N baka bullar! Han tyckte det var roligt! Satte ut formarna och försökte kavla ut degen. Och så bredde han på smör...med lite hjälp för det är ju lite pilligt att få dit smöret utan att degen går sönder...och så strödde han på socker och kanel och rullade ihop. Jag markerade hur stora bullarna skulle vara och sen skar han till dem! Vi hade roligt tillsammans också! Sen blev det ju dags att pensla och strö över pärlsocker! Men då hade N tröttnat på att jobba i köket.

Han hade börjat fundera på klockan istället och ville lära sig hur den funkade. Så jag tog fram en gammal bok med en låtsasklocka i och så kollade han lite själv i den medan jag höll på med bullarna. Sen gjorde vi tillsammans! Läste och tittade och han fick ställa in visarna så att klockan var 1 och 3 och 8 och så där. Hel timme var ju inte så svårt! Och det räcker ju att ha lite koll på det när man bara är 5! 

Nu har vi ätit lunch och smakat på våra bullar! Och så ska vi ut i solskenet en liten stund innan skolbarnen kommer hem! Kanske går vi till vår lilla lekpark! Eller krattar löv och samlar ihop äpplen på tomten! Eller bara cyklar runt lite! Vi får se! 

Sportlov!

Det är sent på söndag kväll och i morgon börjar skolan igen. Lovet är slut för denna gång.

Vi har sovit ut på morgnarna. 

Tittat på några bra filmer och tv-serier. 

Lagat en del god mat. 

Varit på shoppingtur och ätit på restaurang.

Barnen har sportat en del. 

Några av oss har åkt skridskor.

Vi har varit i badhuset. 

Vi har sovit över hos barnens mormor och morfar en natt.

Vi har spelat sällskapsspel.

 Vi har gått till "vår" fågelsjö och sett sångsvanarna som kommit för året. 

Jag ser nu att vi har gjort ganska många saker. Inte några märkvärdiga saker men roliga. Vi hade ett skönt lov!