Höstlovet är över...

...och vardagen är här igen! Vi har haft ett trevligt lov. Maken har jobbat som vanligt och även jobbat hemma eftersom vi bygger om vårt kök! Jag har försökt att skapa lite lovstämning och tycker att jag har lyckats rätt bra! Vi har sovit ut på morgnarna, sett på en hel del film och läst en del böcker...de som ska plugga har pluggat mycket! Vi har lagat god mat...både vardaglig och lite finare...en prestation eftersom jag inte har något riktigt kök utan bara kokplattor i tvättstugan! Jag tänker på böcker jag läst om folk i tex Sovjetunionen som haft undermåliga kök och tänker att jag ändå har det rätt bra! 

Ja, sen har vi gjort några små utflykter också! 

Vi har varit ute i skogen och tagit ris och fikat och promenerat! 

Vi har varit på ett ställe där man kan göra experiment!

Vi har åkt till de kyrkogårdar där vi har anhöriga som ligger och pyntat och tänt ljus!

Vi har varit i en liten stad nära oss och gått på café samt tittat på ett hus där Fröding bodde några år i sitt tidiga liv! 

Vi har sajtseeat lite i vårt närområde...bland annat promenerat vid min absoluta favoritherrgård! 

Vi har ätit god mat!

Vi har umgåtts med alla våra barn...även de som flyttat hemifrån kom hem några dagar...och så fick vi vara hundvakt till äldste sonens söta och goa tibetanska spaniel! Jag och yngsta barnet sköter det mesta promenerandet...och vi gillar att gå i skogen...och att leka kurragömma tillsammans var roligt! 

Kort sagt har vi alltså haft ett fint och vilsamt lov! Och som alltid är jag glad över att jag slipper att förvärvsarbeta så att jag kan få dela mina dagar med mina barn!

 

Självklarheter

Jag lyssnar på Magdalena Gad i Söndagsintervjun. Det är intressant att höra om hennes arbete i Afghanistan. Det är också intressant att höra om hennes bakgrund. Hon talar om sin mamma och pappa. Reportern frågar om det inte känns ensamt att arbeta på egen hand. Magdalena svarar att hon trivs med att vara ensam. Har alltid gjort. Hon berättar att hon inte gått på dagis. Hon trivdes med att vara hemma...att läsa och drömma sig bort till fjärran platser...att lära sig. Jag tänker att det är skönt att höra en människa säga så...att det blir något slags erkännande på att förskola inte är av nöden. Det går att bli en smart, stark, kapabel och intelligent människa utan. 

 

Tiden

Vardagarna rullar på...den ena efter den andra. Livet går sin gilla gång. Jag känner mig som navet, eller kanske solen...rör mig i små cirklar och runt mig snurrar resten av familjen runt. Hälften av barnaskaran befinner sig långt bort...har sina egna liv...studerar, träffar vänner, utvecklas...drömmer och åstadkommer. Barnen hemma har sin skola, kämpar och strävar, roar sig. Den minste, 10 år gammal, börjar bli stor. Han är som en jojo...nära och långt bort. Han markerar...han är en egen person, med egen vilja, egna intressen, egna vänner...han återkommer, njuter av att ligga nära framför tv:n på kvällarna. Jag passar på...njuter av att frossa i actionfilmer och dystopier som han älskar...vet att det håller på att rinna ut...just den här sortens närvaro. Jag tar raska och långa promenader som jag kanske inte trodde att jag hade lust med...men jag vill att han ska få susa fram på rullskridskorna så länge han njuter av det, så länge han vill ha mig med! Det är förändring i luften. Det är lite smärtsamt men ändå inte...det är förändring. Det finns annat som kan uppta min tid. Jag är en egen person också...med egen vilja och egna intressen. Jag njuter av att vara ensam några timmar...jag tycker om lugnet och att kunna stöka runt här hemma. Och när stöket är gjort finns allt det andra...böckerna, akvarellblock, en trädgård, tv-serier, stickningar, en dator att skriva på...med ett antal tangenter som kan bilda oändligt många ord...ord som trilskas och som inte riktigt hamnar som jag vill ha dem men de finns där ändå för mig att brottas med. Det är fint. 

 

Att bryta sönder

Det närmar sig valår och då drar allt det vanliga igång igen. Jämställdheten hamnar på tapeten. Ja, alltså föräldraförsäkringen då. För det är den som är själva grejen med jämställdheten. Det är där det börjar liksom. När kvinnor får barn. Då blir knas. Och det måste rättas till. Centerkvinnorna vet hur det ska gå till. 

Till att börja med tar kvinnorna ut alldeles för mycket föräldraledighet. De tar hela 70 % av all föräldraledighet. Oacceptabelt.  

Varför? Jo, kvinnornas livsinkomster är 3,6 miljoner lägre än mäns och kvinnors genomsnittliga lön motsvarar 69 % av männens. Och varför är det så? Jo, det beror på de där eländiga föräldradagarna. Kvinnorna vänjer sig vid att hushållsarbeta och ta hand om barn när de är föräldralediga så här länge. Kvinnorna är borta längre från arbetsmarknaden. Deras möjligheter till löneutveckling hämmas. Och deras karriärer går i stå. Och ännu värre...

föräldraledigheten skapar NORMER i hemmet. Kvinnorna blir de som tar störst ansvar hemma. och detta leder till...

att kvinnor oftare arbetar deltid, vabbar mer och är sjukskrivna mer. 

Och detta leder till...

LÄGRE LÖNER, SÄMRE PENSIONER. 

NORMER OCH SEGA STRUKTURER upprätthålls och dessa måste BRYTAS SÖNDER. 

Det enda sättet att göra det är genom att ändra föräldraförsäkringen. 

Centerkvinnorna vill öronmärka fler dagar till pappa. Hela 150 dagar vill de öronmärka till pappa. Centerpartiet säger nej. Men kvinnorna ger sig inte. De kommer aldrig att lägga sig i denna fråga. Öronmärkning...alltså tvång...är den enda åtgärd som får effekt på kvinnornas sega normskapande. Och det är för kvinnornas bästa också. Om de är hemma längre än männen med barnen får det allvarliga konsekvenser för kvinnors hälsa, lön och privatekonomi. Och pensionen...den vill ni inte ens tänka på. 

Ja, så är det. Det finns en väg mot paradiset. Och den finner man bara om man delar lika. Barna ska födas in i denna värld och så får mamma sin del och pappa sin. Snabbt ska det gå. För sen ska dagis ha sin del. Den stora delen. Så att mamma kan tjäna pengar och tänka på sin pension. Man skulle önska att man kunde dela på graviditeten också. Och amningen. Men det kanske går, någon gång i framtiden. Det är roligt att leva i ett land där politikerna är så där snälla mot oss kvinnor. Att de vill oss så väl. De förstår att det är jobbigt att sköta hem och barn och vill avlasta oss med det...genom att se till att vi jobbar mer utanför hemmet. Pappa kommer då att få mer tid och lust att sköta om hemmet. Och barna...ja, de tar ju dagis hand om...stället där kvinnor gör karriär och tjänar pengar och jobbar in till sin saftiga pension. Och de förstår att vi kvinnor skulle bli mindre sjukskrivna om vi jobbade mer...bara vi slipper att ta hand om ungarna på heltid några månader av deras barndom blir vi friskare och starkare. Den logiken fattar väl alla? Det måste vara härligt att vara en sån där planerare...som sitter och tänker ut hur vanliga mammor ska leva...som vill BRYTA SÖNDER sånt de anser vara fel. Mammanormen. Den är fel. En mamma är en person som väntar ett barn, föder det, ammar det, tar hand om det lilla lilla barnet och sedan skickar stafettpinnen vidare...först till pappa. Sen till dagis. Mamma ska jobba. Mamma ska tjäna pengar. Det blev inte mycket mer än statare av oss tror jag visst. 

Dåligt inflytande

 Socialdemokraterna har slagit ihop sina kloka huvuden. Sommarlovet behöver kortas. Anna säger att sommarlovet är för väl tilltaget. Det finns barn som far illa under sommarlovet. Lite konstigt resonemang kan man tycka...det finns ju också barn som har det bra under sommarlovet. De ska då i solidaritetens namn bli av med kvalitetstid under sommaren. Och de där stackars barnen som far illa under sommarlovet far väl illa annars också...på kvällar och helger och andra kortare lov. Är det ok? Är problemet ledigheten eller är det att de far illa? Men det är inte bara det där med att barnen far illa när de är lediga och utlämnade åt sina föräldrar. Det är också kunskaperna det gäller...forskning (alltid forskning) visar att det i vissa fall sker ett kunskapstapp under lovet. Eleverna kan lite mindre när de kommer tillbaka. Ja, det är ju väldigt synd förstås. Det är ju egentligen väldigt dumt att barnen är lediga överhuvudtaget. Tänk vad de skulle lära sig och minnas om de gick i skolan hela tiden. Internat utan lov kanske ändå vore det bästa. 

Men det här med skoleleverna är inte det enda socialdemokraterna går och grunnar på. De bryr sig också om de små barnen. Ja, de är ju också skolelever förresten. Det glömde jag bort i all hast. Man har ju nosat lite på obligatorisk förskola förut...folk blev arga...och backat. Nu skrider man fram lite försiktigt istället...trevar lite och förbereder marken ännu lite mer innan fällan slår igen någon gång i framtiden. Man vill nu införa allmän förskola från 2 års ålder. Alla 2-åringar ska skrivas in automatiskt och föräldrar som inte vill att 2-åringarna ska bli små skolelever riktigt än får tacka nej. Samhället ska ta sitt ansvar. Trots att nästan alla barn redan nu går i förskola från väldigt unga år finns det ett antal som är utanför...barn man ännu inte fått in i fållan. Och det kan vara de barn som behöver förskolan allra mest. 

Jag läste nyss Ray Bradburys Farenheit 451. Ray hade sina aningar och på vissa sätt var han helt rätt ute. 

"Arv och miljö är lustiga faktorer. Man kan inte bli kvitt alla fula ankungar på bara några år. Hemmiljön kan omintetgöra en mängd av det som skolan försöker bygga upp. Det är därför vi sänkt kindergartenåldern år från år tills vi nu tar dem nästan direkt från vaggan." 

Tid för familjen

 Det är jobbigt det där med barn. De tar tid. Är de små tar de mycket tid. Är  de stora tar de även lite tid av sina föräldrar. De har studiedagar, tandläkarbesök och gu vet vad! Och det är därför regeringen nu vill införa den sk familjeveckan. Fast det blir till att börja med inte en hel vecka utan tre dagar per barn och förälder som kan tas ut fram till barnet är 16 år.

Näringslivet tycker inte om det. Det är inte rätt med mer ledighet. Vi har redan ett av världens mest generösa semestersystem. Små företag kan drabbas hårt när föräldrar är mer lediga. Signalvärdet är att svenskan ska jobba mindre och vara ledig mer. Men näringslivet tycker istället att vi ska jobba mer så att vi kan KÖPA mer tjänster. Även de som tjänar under 30 000 ska kunna köpa tjänster. En representant tycker att istället för att ge föräldrarna mer ledigt så ska vi korta sommarlovet med tre veckor. För då jobbar ju alla liksom mer, till och med barnen.

Man kan tycka vad man vill förstås…det ena gänget tycker att det är rimligt att satsa till att börja med 3,5 miljarder kr på att föräldrar ska kunna ta ledigt tre dagar om året för att gå på utvecklingssamtal och ett tandläkarbesök. Det andra gänget tycker att föräldrarna ska jobba mer så att de får pengar nog att hyra in en ledsagare till barnen. Inget av gängen verkar fatta att barn och familj och hem inte är en hobbyverksamhet utan faktiskt ett arbete. Alla föräldrar kanske inte VILL KÖPA tjänster av oskäligt folk utan hellre skulle vilja utföra tjänsten själv. De skulle kanske vilja hyra in sin partner för såna här privata tjänster och det skulle kunna vara möjligt om vi hade sambeskattning och skatt efter försörjningsbörda. Det andra gänget tycker att föräldrar är som småbarn…här lilla Kalle och Stina ska ni få varsin dag…en dag för mamma och en dag för pappa. Då ska vi gå till tandis! Det blir ju kul. De som är kvar på jobbet får täcka upp för de som är hemma när det vabbas, sjukskrivs, tas ut familjedagar. Arbetsplatserna förvandlas till rena dagis. Det fanns en tid när mammor tog hand om sina barn, när arbetslivet kunde löpa friktionsfritt utan vare sig vabb eller familjedagande. Och när barnen hade någon som fanns till för dem, som skötte ruljansen och hade tid. Det var på den gamla onda tiden.

Murar

 I Tyskland tar man nu beslut om att alla barn upp till åk 4 ska ha rätt till heldagsskola. I Tyskland slutar annars barnen kl 13. Då måste det finnas någon hemma som tar emot barnet och ger det mat och så där. Och det är oftast mamman. I Tyskland finns redan nu möjligheter till heldagsskola genom "after school clubs". Men det behövs större tillgång. Idag går ca 50 % av barnen hela dagarna i skolan. De andra 50% går hem till sin mamma. I de delar som tidigare utgjorde DDR är andelen barn som går i heldagsskola störst. I de södra och västra delarna är det färre barn som går i heldagsskola. Varför vill man införa detta? Jo, för jämställdhetens skull förstås. Så att mammorna inte ska behöva vara hemma hos barnen. Och så för den sociala utjämningens skull. De barn som inte kommer från så bra förhållanden kommer att lyftas...barnen kommer att utjämnas så att säga och bli mer lika. Så som skett i Sverige får man väl förmoda. Förutom att det inte har skett då. I heldagsskolans förlovade land spelar föräldrarna större roll än någonsin. Men strunt samma. Att barn ska fostras utanför hemmen verkar vara en del i en historisk utveckling. Det går inte att stoppa den. DDR-stilen vinner liksom. Undrar om nån någon gång får lust att riva den muren.