Instagram

Jag finns även på instagram...under namnet hemmahosfrug

torsdag 22 oktober 2020

Jag orkar bli upprörd...

I tidningen Förskolan kåseras det om den där motionen...den jag tjatat om i mina senaste femtioelva blogginlägg. Eva Lindström, förskollärare, funderar på varför folk har orkat bli så upprörda över den. För upprört blev det ju. Det skrevs både här och där i sociala medier och i tidningar. 

Eva fattar inte varför. Hon säger att folk verkar ha hängt upp sig på det där ordet..."obligatorisk". Och hon bara skrattar åt det..."kom igen" säger hon..."tror ni på allvar att svenska staten skulle bestämma om skolplikt från två års ålder? Det var ju typ nyss det blev skolplikt från sex års ålder." För folk var liksom tydligen inte upprörda över själva det faktum att förskolan i så fall skulle bli obligatoriskobligatorisk utan mer det att de inte längre skulle få ta sig en liten mysdag med sitt barn då och då. För som alla vet...är ju alla barn redan där, i förskolan...så det där inlämnandet är liksom ingen big deal. Det är redan ett faktum. 

Fast så finns de där...de där märkliga människorna...de olydiga...de där 11 % av föräldrarna som håller sina tvååringar hemma från förskolan. För de är så in i bänken korkade att de tror att det värsta som kan hända en tvååring är att gå i förskola. Och då slänger Eva fram påståendet att ute i Europa vet folk bättre...eller sämre...oklart vad...men där lämnar de i alla fall in sina ungar mycket tidigare än vid 2 år. De lämnar bort...eller så får man inte säga enligt Eva...de lämnar till förskolan....redan när barna är några månader gamla. 

Eva berättar också att det finns en skrämmande mängd människor som arbetar inom förskolan som tycker att barnen har det bäst med mamma och med myslivet hemma! 

Eva är riktigt chockad...det finns människor som säger att barn under 3 år inte har något utbyte av förskolan! Liksom va! ojar sig Eva. För hon har minsann jobbat med de allra yngsta i förskolan i många år. Och  Eva vet att det allra viktigaste arbetet i förskolan gäller just de små barnen...för det är då det börjar...det är med de små barnen förskolepersonalen lägger golvet i det stora utbildningshus som barnen ska bo i under hela sin skoltid. Och det vet ju alla att barn som inte börjat vid 1 års ålder i förskolan ligger i utbildningskällaren i mörkret...grunden fattas, de kan inte ens bygga sig en trappa för att kravla sig upp i ljuset. Det är därför alla människor äldre än typ 30 år är helt handikappade...obildade, korkade...ja, allt det där man blir när man inte utbildats av proffs sedan 1 års ålder. Jag själv är ett sånt där exempel på en sån där halvmänniska...en som som varken har golvet eller våning ett, eller två i utbildningshuset. Började skolan vid 7 års ålder. Lyckades ändå som genom ett mirakel att ta mig igenom hela grundskolan, gymnasiet och tom en femårig utbildning på universitetet. Min make också. Märkligt nog. Och våra barn...ingen eller mycket sparsamt med förskola...det verkar ändå gå rätt bra...mycket bra till och med. 

Men det hjälps inte...det är den där forskningen...den som alltid poppar upp i såna här sammanhang. För forskning visar alltid att det är bra att börja förskolan tidigt. Dessa barn presterar bättre i skolan än de som börjat sent. Hur det än ser ut i verkligheten så...ja, det spelar ingen roll. Forskningen visar det. Och då är det så. Typ. Eva säger det själv...det finns ju undantag. Men det är just undantag. För den stora massan är förskolan bäst. 

De som blir upprörda över det här hotet om obligatorium är de som kan välja. Och våra politiker kan inte tänka på just dig...dig som kan välja. De måste tänka på ALLA barn som finns i landet. De behöver tänka på de barn som har en förälder som inte kan välja. Politiker kan inte tänka på folks känslor. De måste ta sina beslut utefter vad vetenskapen visar...på forskningen. Och då vet vi ju hur det är...vetenskapen säger att förskolan är bra för barn, även för små barn. Och när vi nu vet det måste alla som kan välja avstå från sin rätt att välja...för de utsatta barnens skull. De måste tvingas in i förskolan...för det är bra för dem...och då får vi andra helt enkelt bara gilla läget. 

Och nu när Eva har slagit fast detta viktiga...att vi helt enkelt dels ska lyssna på vad hon har att säga eftersom hon vet är det är eftersom hon har jobbat med de allra yngsta i många år och vet att de har det jättebra i förskolan och att alla förskollärare som tycker att barn behöver mammamys mer än förskola eftersom de kanske vet hur det ser ut i förskolan på riktigt med överfulla grupper, trött och ofta sjukskriven personal, vikariebrist, snoriga barn, barn som gråter och så vidare har fel....och dels att forskningen faktiskt visar att det är bra för små barn, alla barn, att vara i förskolan. Man vet att barn som börjat förskola tidigt presterar bättre i skolan senare. För det har man tydligen forskat fram här i Sverige. Det sägs så. Och då är det så. Och då ska vi inte bli upprörda över en motion framlagd av 11 s-regeringspersoner som säger att förskolan borde vara obligatorisk för den skulle ändå inte gå igenom för staten skulle aldrig vara så dum i huvudet så att den gjorde förskolan obligatorisk från det att barnen är 2 år gamla. Fast OM förskolan skulle vara obligatorisk från 2 års ålder skulle det absolut inte vara något att bekymra sig för eftersom nästan alla redan går och de som inte går är de som borde gå och då vore det bäst att se till att de också gick. Eller nåt.

Ja, jag orkar bli upprörd. 

Vi borde nog bli mer upprörda. Vi borde kräva att våra barn ska få ha det mammamysigt i många år och att vi mammor borde ha rätt att mysa med våra barn så länge vi bara har lust! För kom igen! Ärligt! Ska inte barndomen vara lite mysig!? Ska det inte vara mysigt att ha barn!? Ska vi inte låta barnen vänta med att gå in i utbildningshuset tills de är lite äldre? Och tror vi verkligen på allvar att 1-åringar, 2-åringar, 3-åringar osv i första hand behöver undervisning för att utvecklas? Ska inte barn få lov att ha det lite lugnt och skönt...slippa fraktas hit och dit vareviga vardag under hela sin barndom? 

Ja, jag orkar bli upprörd. 


onsdag 21 oktober 2020

Instagram

 Nu finns jag på Instagram också...under namnet 

hemmamammaliv

Elasticitet...

Det är så häftigt med ord. Ord är så...elastiska...de kan betyda nästan vad som helst...bara man töjer lite på dem. Och det allra bästa med dem...orden...är att man kan dra ut dem lite som man har lust...så att de betyder det man vill att de ska betyda. 

Förskoleplikt har varit på tapeten ett tag...efter den där s-motionen om obligatorisk förskola från det att barnen är 2 år...den som absolut inte var ett skarpt förslag...hur kan nån vara så dum som kunde tro det? Det var ju bara en liten trevare. Man sa att det var ett sätt att få upp förskolan på debattbordet. Men jag tror att det var en test...en sondering av marken...är tiden redo? Nä, det var den inte. Inte riktigt än. Det kommer. Vad det lider. 

Nu har stormen blåst över...alla har glömt. Men inte jag. Bara några små efterdyningar sköljer över landet. 

I Sydöstran kunde man igår läsa om den här motionen. Här riktar man sig inte mot motionärerna utan mot hemmaföräldrars nätverk...ett forum på fb som Madeleine Lidman har startat och driver och där föräldrar som vill ta hand om sina egna barn kan prata om allt som rör familjeliv, barn och ge varandra tips om hur man ska kunna vara hemma längre än vad normen i Sverige slår fast. Och i Sydöstran skriver Annacarin Leufstedt att problemet med den här motionen inte är det som sägs i motionen utan det faktum att hemmaföräldrarna har kokat över. 

Hemmaföräldrarna är nämligen såna där märkliga människor som gillar vårdnadsbidrag och föredrar familjedaghem framför förskola. De tycker inte heller att tvååringar behöver förskola. Och det är därför de gick i taket av den här motionen. Den här underbara motionen som bara vill ge alla tvååringar möjligheten att gå i förskolan. För det är ju så fint...viljan att göra förskolan avgiftsfri och obligatorisk från 2 års ålder...det är att säkerställa alla barns lika rätt till förskola. Det blir inte lätt...det blir svårt, och det kommer att ta tid...det måste bli minst en utredning, och sen blir det förstås svårt för kommunerna att få till alla förskoleplatser som behövs (det är ju redan nu trångt i förskolorna och det är svårt att få tag i folk som har lust att jobba i verksamheten). Men bara för att det är svårt kan man inte väja...barn måste få rätt till förskola. Barn som får syskon ska inte behöva vara hemma med mamma (det behöver de inte nu heller om mamma inte vill). Och barn till arbetslösa måste få ha sina förskoletimmar (det får de redan nu...men...) Och föräldrar ska inte vara tvungna att avstå från förskola för att avgiften är för hög (haha). 

Så nu är det dags...att gå vidare...förskola måste bli gratis. Så måste det bli för förskola är en bra start på livet för alla barn. Det är viktigt på riktigt. Och det vet Annacarin. Och de flesta sossar. Annacarin tycker dock att det var lite klantigt att kalla det förskoleplikt. Men so what...det är ju bara ett ord. De flesta tvååringar går ju i förskolan redan idag. Så det kvittar ju om man kallar det plikt eller inte. Motionen handlar liksom inte om dem...om folk i största allmänhet...de som redan lyder...

"Förskoleplikt" betyder liksom inte att det är "obligatoriskt" med förskola...orden betyder bara att de som ännu inte lyder blir tvungna att lyda. Och då är det väl inte så mycket att bråka om. Eller? 

Det är så snitsigt med ord...de är liksom elastiska. 


lördag 17 oktober 2020

Ilskan över att tvingas till nåt man redan gör

 Anna Ekström lade igår ut ett inlägg på sin fb-sida...det handlade om hur fantastisk den svenska förskolan är. Hon skriver det för att dementera att S skulle ha några planer på att göra förskolan obligatorisk från 2 års ålder. Det var visst bara 11 stollar som fick lust att slänga in en motion. För skojs skull. Eller för att reka. Anna inleder med att hylla förskolan. Hon har varit på besök i en förskola också och det visar hon med ett foto på sig själv på ett förskolegolv omgiven av 2 förskolepedagoger och 2 barn. Hon skriver att förskolan är det 

"första klivet i det livslånga lärandet, en rolig, lärorik och trygg barndom samt möjligheten för både mamma och pappa att jobba eller plugga."

Sen kommer det vanliga...

"Barn som går i förskolan klarar sig bättre i skolan och får ett riktare språk."

Och det är därför som sossar vill att ännu fler barn ska gå i förskola. 

Och så...S är stolta över förskolan. Det är de som byggt upp den och byggt ut den. S har på sin kongress beslutat att göra förskola från två års ålder till en möjlighet och inte till en skyldighet.

Men...de vill absolut inte göra den obligatorisk. 

Kommentarerna väller in.

Folk är inte imponerade av varken hyllningen eller bilden. 

Folk är provocerade.

Varför?

Man kan koka ner skälen till följande:

- barngrupperna är för stora

- personalen för få

- att barn som gått i förskola blir bättre i skolan än de som inte kan inte stämma

- personalen är slutkörd och sjukskrivningstalen är höga

- förskolan är ingen trygg plats eftersom barngrupperna är för stora och de vuxna för få.


Jag uppfattar det som att hotet om ett obligatorium var det som triggade igång ilskan. Det är ganska märkligt om man tänker efter. Ca 90 % av barnen som är mellan 1 och 1,5 år gamla går redan i förskola. 94 % av alla barn över 3 år går redan i förskola. De allra flesta föräldrar i Sverige gör redan som man ska. Och man gör det till och med tidigare än vad s-gänget tycker är av nöden. Ändå blir man arg över att ett obligatorium ska införas. Man blir arg över att kanske bli tvingad till något man redan "frivilligt" väljer. Inga protester har hittills framförts. Vad kan det bero på? Var kommer ilskan ifrån? Är det själva känslan av att staten nu äntligen skulle erkänna på riktigt att det finns ett förskoletvång? Eller är det en ilska som ligger och pyr under ytan och som nu håller på att bubbla upp? Kan hotet om ett tvång göra att undertryckta känslor och tankar och åsikter kan ta sig uttryck? 

Jag hoppas det. Och jag hoppas att Anna och andra sossar och andra politiker av annan färg darrar lite. 




fredag 16 oktober 2020

Konspirationsteorier

Den där motionen som S har lagt fram med ett förslag om att förskolan ska bli obligatorisk för barn från 2 års ålder har väckt stor uppmärksamhet. Folk blev arga. Till och med folk som gärna lämnar in sina ungar vid 1 års ålder eller som jobbar i förskolan blev arga. Det blir lite hårt kanske...tanken på att man måste göra något, att alla i hela landet måste lämna sina barn när de är två år, att man inte har minsta lilla öppning...om man nu skulle vilja välja något annat...upprör väl. 

Det verkar som om S-gänget har blivit lite nervösa av alla reaktioner. Sossarna har nämligen inte alls menat att förskolan ska vara obligatorisk. Hon som har blivit taleskvinna, Anna, för motionsgänget, säger att motionen blivit helt misstolkad. Motionen var tillspetsad för att lyfta förskolan in i debatten, upp på den politiska dagordningen. Det var därför man använde ordet "obligatorisk". När en journalist rakt ut frågar hur det ligger till...Vill de ha en obligatorisk förskolan från 2 år eller inte...svarar Anna att nej, utan man behöver forska och utreda mer kring förskolan än vad man gör idag. Då frågar journalisten vidare...om de alltså backar från förslaget. Men, se, det gör de inte...De vill ha en obligatorisk förskolan men det är inget skarpt förslag.  

Det är förvirrande. Man vill inte att förskolan ska vara obligatorisk och man vill att den ska vara obligatorisk. På samma gång. 

Vad tycker utbildningsministern då? Hon som av en händelse också heter Anna. Jo, hon säger att regeringen inte alls har några planer på att göra förskolan obligatorisk från 2 års ålder. Men hon tycker också att fler barn behöver gå i förskola. Typ att att alla barn behöver gå när de är 2 år. Tror jag. Anledningen till att hon tycker så är det där gamla vanliga...barn som gått i förskola lyckas bättre än de som inte gjort det. Regeringen vill vara mildare än motions-Anna. De vill bara försöka öka deltagandet i förskolan för barn i åldrarna 3-5 år. En utredning är på gå! Så snart får vi se vilka metoder som skall tas i bruk. 

Om jag ska gissa vad allt det här går ut på så tror jag så här: 

man vill att förskolan ska bli obligatorisk. Men man vet att folk inte gillar tvång. Man försöker därför bearbeta folk. Manipulera dem. Man petar och joxar...slänger ut ett förslag som verkar helt horribelt. Säger att man inte menar så. Bidar sin tid. Väntar. Så kommer nåt nytt förslag. Kanske blir det en ny förskoleklass...nu när förskoleklassen har blivit obligatorisk och första året i den "riktiga" skolan. Det blir en ny obligatorisk klass för 5-åringarna. Det känns inte så dramatiskt. 5 år...då är man ju stor...alla går redan. Och så har man naggat lite mer på friheten. Sen poppar nåt nytt förslag upp...man kanske provar 2-årstanken igen. Ge det ett par decennier till...och vips så har man jobbat sig fram till målet. Kanske kommer nåt nytt...kanske är 15 eller 25 timmar eller vad nu obligatoriet innehåller...för lite...kanske måste det vara 35 eller rentav 40 timmar undervisning i veckan för de små eleverna. 

Man får se. Det är spännande att leva. 





onsdag 14 oktober 2020

Hösten...

...är här på allvar. Det är kyliga dagar med klar luft. Det är så vackert ute nu...allt står och väger...värme och kyla, brandgult och gråbrunt...fukt och sol...
Vi tog en liten tur till min nya favoritskog. Den är så välskött och fin...raka stammar med perfekt undervegetation...inget ris och sly...bara mjuk mossa och blåbärsris. När man är ute och ingen annan är det är det så stilla...alldeles tyst, bara fåglar som far upp och iväg när man rör sig...
Vi åkte förbi...och stannade till vid en gammal kanal från den tid när våra trakter var fyllda av aktiviteter som hade med järnhanteringen. Här fanns förr ett bruk som bedrev stångjärnssmide. Sen blev det en spiksmedja av det...och till slut återstod en kvarn som drevs med vattenkraft. Här bodde min mormor och hennes föräldrar, farföräldrar och ett myller av äldre släktingar. 
Höjdskillnaden mellan vattnet på ena sidan fördämningen och den andra är stor. 
En arbetarlänga finns kvar. Det har funnits ytterligare en men den har brunnit. Här har släktingar bott förr i tiden. 
Allén som leder mot herrgården men som nu är avskuren av en större väg finns kvar...träden är gamla och skruttiga, några döda...men det är vackert ändå. 
En trevlig förmiddag fick vi tillsammans. 




 

En annan approach

 S vill ha obligatorisk förskola från det att barnen är 2 år. Det blir intressant att se hur övriga partier ställer sig. Det är svårt att tro att ett så odemokratiskt och totalitärt förslag ska kunna gå igenom. Men den där idén om ett obligatorium ligger och skvalpar i bakgrunden lite här och var. 

Kd tycker inte om tvång. De vill att föräldrar i större utsträckning ska få välja hur de vill ha det med barnens omsorg. Kd vill också att man ska tona ner de utbildningsmässiga kraven på förskolan. Barn behöver kärlek och trygghet. Det är inte det pedagogiska innehållet som är viktigt utan att "bli sedd, få ett leende, en trygg famn att vila i" för de yngre barnen. Men när det gäller familjer med bristande kunskap i svenska ska det inte riktigt funka på det sättet. Då ska valfriheten inskränkas. Då ska en obligatorisk språkförskola gälla för barn över 3 år. Det ska vara som ett skydd för de barnen, så att de inte halkar efter i skolan. Det ska vara som en del i integrationen och en förebyggande insats mot kriminalitet då elever som inte klarar grundskolan har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

Det låter ju fint. Men samtidigt...vet man verkligen om hur barns inlärning av språk fungerar? Har man studerat barn som kommit till Sverige senare än vid 3 års ålder...vid 6, vid 8, vid 10? Hur har det gått för dem med svenskan? I skolan? Hur blir det i förskolan om många andra barn inte kan svenska? Vad lär sig barnet då? Hur mycket svenska får barnet höra i förskolan...finns det vuxna nog för att verkligen åstadkomma en ordentlig språkinlärning? Tänk om barnet hamnar i ett språkglapp...där det får höra och prata och träna för lite svenska och inte heller träna på sitt eget hemspråk? Vad händer med barnets utveckling då? Har politiker tillräckligt på fötterna för att ta ett så stort beslut? Jag tänker att ett barn som är med sin mamma, pappa och ev syskon får höra, använda, träna, på sitt eget språk mycket och att detta gör något med hjärnan...det ger en språklig säkerhet som kan användas till andra språk också. Ett barn som tillbringar timmar utan den intensiva språkkontakt mamma-barn-samvaro innebär riskerar att gå miste om något som är väldigt viktigt både för språkutvecklingen men också för den allmänna utvecklingen.