Instagram

Jag finns även på instagram...under namnet hemmahosfrug

onsdag 14 oktober 2020

Nu är det dags...

 ...nästa steg i den sociala ingenjörskonsten är på g. Det är socialdemokraterna som lagt en motion om förskolan. De vill att den ska:

- bli gratis.

- ska bli obligatorisk från 2 års ålder. 

- ge rätten till alla barn att gå där oavsett föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden.

De som kommer med motionen menar att ett jämlikt samhälle börjar i förskolan.

De drar upp alla de vanliga argumenten...att "barn som gått i förskolan presterar bättre i grundskolan och senare i livet och det är därför viktigt att en likvärdig tillgång till förskolan säkras genom lagstiftning." Som vanligt säger jag att det är väldigt skumt att barna nuförtiden inte presterar som 17...jag menar med tanke på att nästan alla barn går i förskola från 1 års ålder. Men det är väl så att de där ynka procenten som inte går stjälper hela lasset. Bara man får fatt i dem...ja, då blir det nog ordning på torpet. 

Sen är det den där jämställdheten. Den är viktig. Och då måste den vara i den rätta tappningen. Kvinnorna måste ta skeden i vacker hand och förvärvsarbeta som hela karlar för att den äkta jämställdheten uppnås. Som det är nu utför fortfarande kvinnor merparten (är det verkligen så?) av det obetalda arbetet hemma. De tar ut fler VAB-dagar och mer av föräldraförsäkringen. Och det är där den obligatoriska barnomsorgen kommer in. För om det blir lag på att barna måste lämnas in så har inte längre kvinnor någon ursäkt att gå och lulla runt hemma och jobba obetalt. Det obetalda arbetet ska skötas efter det betalda är gjort. Arbetslinjen gäller...först jobba borta och sen jobba hemma. Barna är i vägen. Hindren måste undanröjas. 

Sen skriver s-människorna att det kan låta drastiskt med förskoleplikt. Men så förklarar de att det faktiskt inte är nån big deal. Alla går ju redan. Det är bara några få som har slunkit undan. Så ingen behöver bli upprörd. De allra flesta har redan fattat galoppen liksom. De vet att man ska lämna in ungarna så fort de lärt sig gå. Man måste bara få tag i de där obstinata elementen. Och vilka är dessa då? Jo, det är invandrarkvinnnor och kvinnor från arbetarklassbakgrund. De envisas med att leva ojämställt. Och det kan man inte tolerera. Fostran måste ske. Invandrarkvinnor och arbetarklasskvinnor måste tvingas till lydnad. Här kör vi inte omskolningsläger. Vi nöjer oss med att ta barna från dem för att få bukt med dem.

Och så kommer slutklämmen. En stark välfärdsstat bygger på individens möjlighet till frigörelse från klass, kön och familjebakgrund. Och den här frigörelsen börjar redan i förskoleåldern. Yes. Så ska det vara. Barnen måste frigöras från sina mammor. Redan vid 2 års ålder skall frigörelsen ske. Och fattar inte mamma och barn att det är så det ska va', ja, då får man helt enkelt ta till hårdhandskarna. 

Jag är både förvånad och inte förvånad. I S-kvinnornas manifest Familjen i framtiden från 1972 står det klart och tydligt att man vill ha en obligatorisk förskola. Anledningen till att den måste vara obligatorisk därför att om den INTE skulle vara det skulle bara föräldrar som fattar att förskolan är bäst sätta sina barn i den. ALLA barn måste gå i förskola så att ALLA barn blir fostrade på rätt sätt. Och det är alltså därför förskolan måste vara obligatorisk. S har alltså sedan 1972 närt denna idé, haft denna vilja, och långsamt och målmedvetet jobbat för den. De har inte förrän nu drämt fram förslaget så här oförtäckt och ärligt. OBLIGATORISK. Från 2 år. De har helt enkelt sett till att först få in barna i verksamhet genom att använda ekonomiska styrmedel. Först nu, 50 år senare, är tiden mogen för det sista steget, att göra förskolan obligatorisk. Om det går igenom är det lite finputs kvar bara. S-kvinnorna krävde nämligen också att den obligatoriska förskolan skulle omfatta en större del av dagen. 

Så, det är inte förvånande att detta förslag läggs. Det är bara en naturlig följd. Men samtidigt är jag förvånad. Jag är förvånad över att man vågar. Vågar gå ut med ordet OBLIGATORISK. Vad jag vet blir Sverige det enda landet i EU (i världen?) som har obligatorisk förskola. Vad jag vet är det bara diktaturer som har obligatorisk förskola...DDR, Nordkorea. Vad är det som gör att ett demokratiskt land väljer en sådan väg? 





lördag 10 oktober 2020

Coronaspecial 35 - den där mystiska smittan

Coronasmittan ökar igen. Man pratar om familjekarantän. Om någon i huset blir sjuk i corona ska numera de andra i familjen också stanna hemma. Men det gäller inte barn. De kan gå till förskola och skola som vanligt. Barn sprider inte smitta. De driver den inte. Och därför kan de gå i förskolan som vanligt även om mamma eller pappa är coronasjuka. Men nu är det snart halloween och då verkar det som om det ändå är lite bekymmersamt med barna. För FMH säger nu att barn inte ska gå bus eller godis. Det kan vara farligt ur smittsynpunkt. Inte för att barna skulle smitta ner någon om de sprider ut lite coronabasilusker på godisbitarna...för de kan ju inte smitta andra...men de kan visst bli smittade själva och alltså bli sjuka av kontaminerat halloweengodis. Så FMH säger att barn inte ska gå bus eller godis i år. Förskolan kan de fortsätta att gå på även om de har coronasmittade föräldrar. Det verkar som om det är ett specialfall...smittat godis smittar mer än smittade föräldrar och eftersom föräldrar tydligen inte kan smitta sina barn så kan heller inte de ickesmittade barnen smitta ner andra barn eller förskollärare i förskolan. Eller så kan man tänka sig att det är så väldigt viktigt att barn inte är hemma från förskolan i onödan. Det kan kanske sätta griller i huvudet på föräldrarna. 

fredag 9 oktober 2020

En krönika...

 ...har fått stor spridning på sistone. Det är en förskollärare som skriver att hon är trött på att vara snorpolis. 

Förskolläraren börjar som man ska. Hon vill att barn ska komma till förskolan. Hon tror på förskolan som en viktig del i vår livslånga utbildning. 

Sen startar hon...hon berättar om hur hon haft det under alla år. 

Hon har tagit emot barn med och utan snor.

Hon har vaggat febriga gråtande barn i väntan på en förälder.

Hon har torkat kräk.

Hon har tvättat nerkräkta textilier.

Hon har smort nästan blödande rumpor...de har blivit det efter svår diarré.

Hon har sett barn krokna efter lunchen när alvedonen slutat verka.

Hon har torkat bort grönt slem som nysts eller hostats upp.

Hon har anpassat verksamheten efter de barn som inte orkar, de som egentligen borde vara hemma och vila.


Hon har också jobbat sjuk själv. Haft feber, halsont, magsmärtor. Käkat piller. Bitit ihop. 


Men sen kom coronan. Alla med minsta lilla symptom skulle vara hemma. Och det blev bra. På förskolan fanns de friska barnen. De andra, de med en eller två snorsträngar hängandes från näsan fick vara hemma. Snoret försvann från förskolan, och också magsjuka och influensa. Både barn och pedagoger mådde bra på förskolan.

Samma regler gäller ännu men något har ändå ändrat sig. Föräldrarna försöker lämna in sina barn på förskolan trots snor. Folk klagar...hur ska de kunna jobba när barna inte får vara i förskolan om de är minsta snoriga? Förskolläraren funderar...hur ska det gå till då? Förskollärarna ska själva vara hemma om de är minsta snoriga. De ska dessutom hålla koll på hur länge varje barn varit hemma. Vem är snorig? Vem är det inte? När ska de snoriga få komma tillbaka? 

Hon är trött på att vara snorpolis. Förskollärarna ska utbilda barnen. Inte hålla koll på deras snor. 


Jag vet inte ja...men listan på hur barn kan ha det i förskolan skrämmer mig. Ska barn ha det på det här sättet? Ska det vara barndomen det? Snor och röda rumpor, trötthet, feber...Ska inte barn få ha det bra? Vara utvilade och få vara friska under de där åren när så mycket händer i kropp och själ? Bygga upp en styrka och stabilitet både fysiskt och psykiskt? Ska folk, kvinnor, ha det så här på sitt arbete? Hålla på med sjuka barn, som inte är deras egna? Borde inte förskolan vara frivillig på riktigt och inte bara på pappret? Borde inte föräldrar som själva vill ta hand om sina egna barn få lov att göra det? Och borde det inte vara lag på att de som nu ändå vill använda sig av förskola absolut inte får lämna in snoriga barn? Både för barnens och fröknarnas skull? Borde vi inte göra upp med tanken på att småbarn behöver utbildning av lärare? För på riktigt...tror verkligen någon på det...på riktigt? Men det blir nog inget av det...corona skapade en lucka i tiden...ett glapp när folk fick tänka efter...förskollärarna bland annat. Men något annat än ett glapp är det inte meningen att det ska få lov att bli. Saker måste återgå till det normala. Barn måste få vara snoriga utan att behöva vara hemma. Om inte funkar inte samhället. Det får nog förskollärarna bli varse vare sig de vill eller inte. 




Veckan är

...snart slut...om man räknar vardagsveckan alltså...Den har varit bra! 
å
I lördags kom våra två söner som inte längre bor kvar här hem. Hela familjen var samlad några timmar...Det var mysigt. Vi åt lunch tillsammans, vi gick till mina föräldrar för att fira min pappa som fyllt år, vi gosade med äldste sonens hund, vi promenerade, vi var lata och beställde pizza till kvällsmat och sen åkte äldste sonen hem till sig igen. Den yngre stannade hemma flera dagar...och det tycker jag var väldigt trevligt...
Kalas...
Pizzakväll!
Avsked...

Annars har vi...
...promenerat flera gånger till fågelsjön/kohagen...Korna har numera gott om plats att röra sig...de kan gå på det som en gång var en sjö, ända bort till järnvägen, in i en stor del av skogen...de verkar gilla det! Aspbladen som singlar ner som stora gula guldpengar gillar de...
Och de är inte särskilt skygga...det går att klappa dem! 
Vi har gått några turer i skogen...det är härligt nu på hösten när himlen är hög och luften klar!
Jag har klippt en lång och väldigt hög tujahäck...det var jobbigt men också roligt! Lite hjälp fick jag av yngste sonen!
Vi har fikat ett antal gånger...
Vi har gått till en lekpark för yngste sonen kom på att han längtade efter att åka linbana! 
Och efter att gunga högt!
Vi har gått på höstliga vägar bland gyllene löv! 
Vi har gått till kohagen igen...i dimma och gråväder...och det var lika vackert det....
Vi har gått snabba promenader eftersom yngste sonen älskar att susa fram på rullskridskor!
Vi har fikat utomhus...en dag när det helt plötsligt kändes som sommar igen! 
Vi har gått en skymningspromenad och plötsligt stått inför en hel rådjursfamilj...mamma och två barn....
...och en pappa med horn en bit ifrån...vaksam, stilla, knappt synlig!
Ja, sen har vi gjort det vanliga också...jobbat, pluggat, tvättat, städat, sett på tv, läst böcker...En bra vecka är gången och en ny helg kan börja! 
 

tisdag 6 oktober 2020

Coronaspecial 34 - härliga corona...

 Corona är hemskt. Trist och allt möjligt. Men också härligt. Jag gillar att man ska vara hemma för minsta förkylningssymptom. Eller att ens barn ska vara det. Jag är ju hemma ändå. Förra veckan var 9-åringen hemma. Han var snorig och tät på morgnarna...hostade lätt. Och då ska man ju vara hemma. Samtidigt var han inte riktigt sjuk utan orkade jobba på som vanligt...ha kul som vanligt. Och just det här tycker jag om med corona...att man får dagar hemma när vi både kan jobba med viktigheter och ha kul tillsammans. Ca 3 timmar om dagen tar jobbet. Resten blir vad 9-åringen själv vill. 

Vi hann med att räkna en himla massa matte. N är nästan färdig med åk 3:s mattebok...en gammal bok från 50-talet där man riktigt gnuggar de fyra räknesättet, enhetsbyten från cm, dm, m, liter, dl, kg, hg, gram...Han har också räknat en hel del i den moderna matteboken...vi har särskilt riktat in oss på klockan.

Vi har tränat stavning och uppsatsskrivning och välskrivning.

Vi har läst om vilda djur i våra svenska skogar.

Igelkottar är söta och spännande...och roliga att rita av! 

Älgar är inte det lättaste att rita av men man kan alltid prova! 

Vi har läst om vikingatiden.

Vi har läst om olika växter...den här gången nyttoväxter men kan odla i vårt land. 

Sonen har fått läsa högt och lyssnat på när jag har läst. Och svåra ord har jag förklarat för honom. Och han har ställt frågor och varit och rotat fram olika grönsaker och kollat in potatismjöl och ritat av några grönsaker...kollat upp hur de ser ut inuti.

Vi har ritat massa teckningar bara för skojs skull...mest monster som vi hittat på pinterest och ritat av eller inspirerats av.

Sen har vi spelat fiol och piano och sjungit. 

Vi har haft en riktigt bra vecka alltså! 






























torsdag 1 oktober 2020

Sensommarväxtligheten...

...är härlig tycker jag. Det är stilla och fuktigt och fullt av dofter...helt annorlunda än sommarens dofter...fulla av något slags mäktigt liv trots att doften av förruttnelse och död är tydlig...
Jag gillar att gå ett varv runt trädgården efter att barnen åkt till skolan. I gräsmattan blir det spår i daggen. 
I rabatterna kämpar rosorna på...de sista för året är nästan de vackraste tycker jag...
Det finns fortfarande mycket att plocka in och sätta i en vas på bordet...ringblommor, luktärtor, sköldpaddsört, rosor, stjärnflocka...
Ute i naturen är det också vackert...
Enstaka lupiner har orkat få fart på sig...
Jag älskar lönnarnas svarta grenar med allt det gula omkring! 












 

måndag 28 september 2020

Stora barngrupper...

 ...verkar vara ett ett stort problem i förskolan. Varje år poppar artiklarna upp. Det larmas. Förskollärarna orkar ej. Det är kris. Varje år. 

I år kan man läsa att:

i Västra Götaland är 49 % av de åldersindelade barngrupperna större än de borde vara.

I Skövde kommun är siffran 70 %

i Tibro är den 73 %

I Västerbotten är 8 av 10 barngrupper för stora.

I Värmland är barngrupperna för stora.

I Stockholm är en majoritet av barngrupperna för stora. I Nykvarn gällde det alla barngrupper. Alltså alla barngrupper var för stora.

De stora barngrupperna får konsekvenser. Hälften av förskollärarna säger att de inte hinner med sitt jobb. Tydligen stämmer inte det Skolverket säger om barngrupperna med verkligheten. Skolverket säger nämligen att barngrupperna inte varit så små sedan 19912. Men Lärarförbundets egna undersökningar visar att bara 262 av 1306 svarande förskollärare arbetar i en barngrupp där riktlinjerna följs. Detta var i oktober förra året. I februari ska förutsättningarna ha förvärrats. Inte nog med att barngrupperna är för stora, det är också brist på personal. Detta leder till stress och press och förskollärarna mår dåligt. De sjukskriver sig. Och i slutändan drabbas förstås barnen.

Googlar man hittar man samma information varje år. Samma saker sägs. Förskoleupproret fortsätter att göra uppror. Inget händer. För vad ska hända liksom? Var ska pengarna komma ifrån? Redan nu, när alltså barngrupperna är alldeles för stora och när personalstyrkan är för liten, kostar en förskoleplats ca 150 000 kr per barn och år...och då får vi alltså inte bättre kvalitet än den som är nu. Och tillräckligt många människor har visst ingen lust att bli förskollärare. Det är brist på dem. Och de som är förskollärare blir ofta sjuka och är hemma från jobbet. Man får försöka få tag i vikarier. Och det är också svårt tydligen. Så det verkar som om det blir svårt att få till någon förbättring.

Och det är väl just därför det är så tyst från politikerhåll. Det finns inte mycket de kan göra. Det faktum att barnen är utrustade med ett par föräldrar är inget man heller vill kännas vid. För om man gjorde det skulle ju en tänkbar lösning på problemet kunna tänkas möjligtvis vara att hugade föräldrar fick chansen att hjälpa till lite. Kanske nån hade lust att mot en rimlig ekonomisk ersättning, eller ännu hellre genom ett skatteavdrag, ta hand om sin egen avkomma några år. Men det blir nog aldrig aktuellt.