Vintervardag!

Torsdagen gick fort...sysslor från morgon till kväll...men trevliga sådana! Vakna, ge barn frukost, vinka av, diska, tvätta, dammsuga...allt det vanliga morgonjobbet!

Och så min och sexåringens skola! Det flyter på bra! Vi har en så bra skola! Precis lagom för en sexåring! Matte och läsning och lite skrivning! Inte mycket av något men lite och det blir ju mycket gjort till slut...nu har N räknat ut den första matteboken - som ska vara under höstterminen i 1:an. Och i morgon startar vi i del två. Just nu är det allra roligaste i vår skola pianospelet! N VILL spela och sätter sig många gånger varje dag vid pianot. Han njuter av att kunna ta ut låtarna och idag försökte han få ihop en ny låt med båda händerna utan min hjälp! Det gick faktiskt ganska bra! 

Matteboken är så där. Den är lite väl barnslig. Och det är så mycket kringsaker...sånt som tar tid men ger väldigt lite. Idag var det tex en bild som skulle färgläggas...varje färgfält var märkt med ett mattetal som skulle lösas och svaret var liksom värt en särskild färg. Räkna ut uppgifterna gick som en dans...men sen skulle det ju färgläggas. Rätt vad det var frågade N varför han gjorde det här egentligen. Jag svarade att det nog var för att barn tycker att matten blir lite roligare om de får färglägga. N svarade att det gör de inte. Barn gillar ju spel bättre än målarböcker...underförstått tv-spel alltså...ja, han påstod till och med att barn är spelgalna nuförtiden....(han älskar tv-spel själv så han vet!). Men så kom han på hur det måste hänga ihop...de vuxna vill hålla barnen från tv-spelen och det är därför de har hittat på såna här målargrejer! 

Efter maten gick vi ut! N  längtade till pulkabacken igen! Det är så underbart vinterväder att man blir glad bara man tittar ut och ännu mer när man väl kommer ut i allt det vita! Skatorna verkar också njuta av vintern och hoppade runt i snön på vår baksida som om de lekte. Fast de kanske bara letade efter något att äta under all snö! 

Idag hade N med sig en slags snowskate han ärvt av en storebror! Den var kul! Det var andra gången han provade och det gick riktigt bra! Nästan hela backen klarade han innan han rullade av! 

Bobben var också med och det är ju alltid kul! 

Sen var det bara att fixa mellanmål...utrusta fiolkillarna med noter och fioler och skicka iväg dem den ena efter den andra på sina lektioner. Och så skulle maten förberedas...wok...smidigt att kunna hacka allt och ha färdigt...så vi skulle hinna till barngymnastiken! Det var så snöigt ute att vi inte kunde cykla idag men min pappa skjutsade oss...och så sprang jag över till affären och handlade lite till helgen och sen tillbaka och titta och hjälpa till lite på gympan. Sen kom maken och hämtade oss! Hem och woka allt. Äta mat. Hjälpa till med en läxa. Tvätten. Mästerkocken och te med de små barnen! Saga. God natt. En läxa till. Tvätten. Och nu är jag här! Vid datorn en stund innan jag sätter mig en stund till vid tv:n och slappnar av lite med min stickning! 

En bra dag har vi haft! Full av meningsfulla och roliga sysslor! Samma som de flesta andra dagar...om och om igen...men precis det jag vill göra! Jag är så innerligt glad över att kunna göra allt jag gör på dagtid, att jag kan hinna med allt som behöver göras och orka med det, inte bli stressad och utsliten. Jag är så innerligt glad över att jag får vara med till 100 procent i mitt eget liv...vara med barnen när de är här hemma hos oss, kunna vara ute i det underbara snövädret på dagtid med mitt lilla barn, kunna ägna tid åt honom...hjälpa honom utvecklas i det han gillar...Jag är så innerligt glad över att jag och maken är överens om att det här är bra för oss och att mitt arbete ger oss livskvalitet. 

Lita på mig!

Ibland tycker mina tonåringar att jag inte litar på dem. De kan bli riktigt ilskna och säga hårt "Du litar ju aldrig på mig! Om du kunde lita på  mig för en gångs skull!" Det kan gälla studier, läggtider, hemkomsttider...Jag brukar försöka förklara att det där med att lita på går i två riktningar. Att lita på någon gör man när man kan lita på någon. Märker man att barnet lägger sig för sent blir man tjatig...drar man ur sladden till internetanslutningen...Märker man att barnet inte läser tillräckligt mycket...ja, då blir man tjatig igen, man kanske rentav blir riktigt arg...inte på att barnet gjort något dumt mot mig...utan att barnet inte tar vara på sig själv...Så mitt tips till den som vill bli litad på är att uppföra sig så att man kan lita på den. Och det är inte helt lätt att ta in att det kan hänga på en själv...att tillit inte kan komma först utan att uppförande och mognad måste gå före. Och inte är det lätt när tonårshjärnan verkar var lite luddig...det verkar vara ganska mycket som ännu inte fallit på plats...konsekvenstänk, disciplin, självkontroll, planeringsförmåga...Mognad kommer ofta av sig själv, när tiden är mogen...men kanske att tjat, diskussioner, konfrontation, försoning...är med och lägger bitarna på plats? Man får se...det är en spännande och okänd resa att vara förälder till barn i alla åldrar får man konstatera.

Sagovinter!

Idag kom vintern på riktigt hit till oss! Hela natten snöade det och i morse var världen utanför inbäddad i ren vit fluffig snö! Och mer kom det under dagen...små, små, glittrande flingor som föll i ett fint puder! Vi stökade på som vanligt på förmiddagen...diska, tvätta, dammsuga, stryka, matte och läsning för sexåringen och så pianospel! Det är så roligt att N har fastnat för pianot och går stadigt framåt! Nu kan han själv ta ut en melodi med höger hand genom att läsa noterna...c, d, e, f och g kan han på höger hand nu och på vänster hand sitter c och g fast i hjärnan utan någon hjälp från mig! 

Efter lunch längtade vi ut i snön! Pulka och bob hämtades fram och så gick vi till backen i närheten! Det var så fint med alla träd i vitt och den vita himlen och farten i backen! Vi blev glada och svettiga och fick röda kinder! Härligt! 

Efter en timme fick vi ge oss hemåt...skolbarnen var på ingång! Det är så synd om dem som gått i skolan hela dagen en sån här dag! Och läxor hade de att göra...elvaåringen hade matteläxa och den tog nästan en timme att göra...och trettonåringen som inte kom hem förrän kvart i fyra hade religion och engelska att beta av. Matte ville han göra men hjärnan orkade inte så det får bli en annan dag. Efter fika och vila och läxor var det inte så mycket kvar av dagen...bara kvällsmat och lite tv och en saga och freerunningträning för trettonåringen! Sen god natt! Därute ligger snön kvar i tjocka sjok på häckar och i träd och som ett tjockt vitt täcke på gräsmattan...det lyser så fint i mörkret...

Tyska

Tyskan för en tynande tillvaro i skolan. Det händer inte mycket. Sonen har efter ett och ett halvt års studier haft kanske 10 glosläxor och ett par tre läxor med fraser. Han har fått lära sig att böja svaga verb i presens. De har haft några lektioner om substantivens genus (som om det skulle hjälpa att prata om genus!!! Man måste väl träna in varje ords genus...men det är inte på modet längre). Det är väl ungefär det hela.

Vi jobbar hemma. Inte mycket för det hinner vi inte. Men vi gör lite varje vecka. Jag har skaffat mig en lärobok från 1950-talet. Den är gjord för studenter som vill lära sig tyska på egen hand eller som vill repetera första årets tyska...alltså första året på realskolan...motsvarande 7:an i år alltså.

Det är chockerande att läsa listan på den grammatik som ska läras in under det första året av tyskstudier:

- Presens av verbet sein
- Presens av verbet haben
- Presens av svaga verb
- Presens av svaga verb; ändelserna -est och -et
- Substantivens sex deklinationer
- Personliga pronomen i nominativ och ackusativ
- Possessiva pronomen
- Dativ
- När skall dativen användas?
- Presens av modala hjälpverb
- Verbet werden
- Imperativ
- Imperfektum av svaga verb
- Imperfektum av haben, sein och werden
- Reflexiva verb
- Imperfektum av modala hjälpverb och wissen
- Prepositioner med ackusativ
- Prepositioner med dativ
- Perfektum
- Perfekt particip utan -ge
- Pluskvamperfektum
- Oregelbundna verb
- Prepositioner med dativ och ackusativ
- Genitiv
- Starka verb
- Hjälpverbet sein
- Adjektivets starka böjning
- Adjektivets svaga böjning
- Adjektivets komparation

Tja, vad säger man!? Man får väl konstatera att efter detta är man redo att börja skriva eget. Man har fått verktygen för att klara av det. Man har börjat i rätt ände.

En ny pedagogik?

Det där med egen produktion i språkundervisningen i skolan verkar vara det nya, det som liksom gäller.

Sonen i 7:an skriver i både engelska och tyska. Det är uppsatser som ska skrivas och det skrivna ska spelas in och vloggas om i engelskan. Lektion efter lektion går. I tyskan är det också uppsats. Det är extra svårt att skriva på tyska...det är ju så lite de kan av själva språket.

Orden...genus...kasus...verbböjning...tempus...adjektivböjning...pronomen...och allt ska böjas. Inte är det lätt. Men det blir väl som det blir...uppsatser med massor av fel. Fattar faktiskt inte...vad är vitsen? Varför ska man behöva skriva på ett språk som inte behärskas? Varför inte köra hårt med ord, grammatik och läxor...nöta, nöta, nöta...skapa ett språk och använda det språk man har...bygga lite mer...utöka territoriet gradvis och använda det språk man har...inte det man inte har. Inte ge sig ut i ett oändligt stort territorium utan karta utan erövra någon meter i taget...läsa kartan, fylla i detaljerna, bana väg och spåra...så småningom asfaltera och bygga motorvägar där trafiken...språket...löper lätt och smidigt.

Jag har tänkt lite mer på det där med att skriva brev...

...på ett främmande språk kan vara roligt! Det kan också vara bra att lära sig hur man skriver ett brev med inledande artighetsfraser, datum, styckeindelning och avslutande artighetsfraser. Det kan vara bra att försöka formulera ett brev på ett främmande språk. Kanske upptäcker man att man vill använda något ord man inte vet vad det heter på engelska. Kanske frågar man sin lärare om hjälp eller slår upp ordet i en ordbok...om man använder såna numera...är lite tveksam till det.

Så, att skriva brev på ett främmande språk när man inte har kommit jättelångt i sin grammatiska utveckling kan vara en kul grej...men jag tror inte att man ska inbilla sig att eleverna lär sig något särskilt på det.

Mitt barn hade efter fyra lektioner fått ihop kanske fem meningar. De var trassliga och snåriga eftersom sonen ville använda ett språk han inte behärskade. Han tyckte att han inte fick ihop det och att det hade låst sig.

Vi tog itu med det hemma. Han fick berätta vad han ville få sagt på svenska. Jag skrev ner meningarna han ville skriva och han fick översätta dem. Jag gjorde om hans svenska meningar lite så att de skulle gå lätt att översätta. Han översatte. Jag strök under sånt som var fel. Det var ett par stavfel, ett verbböjningsfel och en missad genitivapostrof. Jag berättade också om ing-form i perfekt och han fick försöka få ihop en mening som innehöll en sådan konstruktion. Det gick bra med lite hjälp.

Vad lärde han sig då? Jo, han fick höra mig berätta om genitiv. Det har jag gått igenom förut och han har hört det av läraren också. Men det hade inte fastnat riktigt än alltså. Annars var det inte något särskilt faktiskt. När han inte fick någon hjälp med styrning av innehållet valde han ett alltför svårt språk och det blev inte något av det. När jag hjälpte honom med innehållet kunde han skriva ett brev där höll vi oss till ett språk han redan bemästrade. Jag borde kanske ha försökt hitta en nivå som var precis över den han ligger på för att kunna höja honom. Men det är inte så lätt att hitta den bara så där.

Brevet har alltså inte hjälpt honom framåt i engelskan. Det har låtit honom stå kvar och stampa på samma nivå han redan befinner sig på.

Och det är helt ok...att göra sånt här då och då...varenda moment behöver inte leda framåt. Men när skolan i stort sett bara består av sånt-här-då-och-då-stoff...ja, då blir det ju inte så värst med inlärningen.

Hur ska det vara då?
Jag anser att språkundervisning (och annan undervisning också) bör följa en struktur med få avvikelser. Strukturen ska vara så fast att den känns som en struktur. Den bör bestå av:
- Textstudier - översättning, uppmärksamhet på idiom och uttryck, grammatiska nyheter samt frågor och samtal om texten.
- Ordstudier
- Grammatikgenomgångar
- Övningar till den grammatik som tagits upp. Översättning och annat.
- Läxor och uppföljning.
- Prov med jämna mellanrum på det instuderade.

Stoffet i undervisningen bör bygga på det föregående. Repetition är av nöden.

Inom denna ram kan man göra små "utflykter" av roligheter och sånt som kan vara matnyttigt. Tex skriva små brev, hålla små föredrag, leka lekar, sjunga, spela teatersketcher...

En bra lärobok hjälper till att hålla strukturen. Så som det var förr.

Någon kanske invänder att det inte var "roligt" förr. Och att det är "roligt" nu. Och att det måste vara "roligt" för att man ska lära sig. Jag köper det inte. Att ha en struktur betyder inte att det måste vara tråkigt. Att träna och repetera mycket är visserligen till en början arbetsamt men det måste ju vara så. Hur kan man annars lära sig? Och något som är bra med att lära sig jobba...det är att man blir bra på att jobba och anstränga sig...precis vad man behöver kunna för att klara av det mesta i livet. Nivå och grad av ansträngning avpassas förstås efter barnens ålder. Det nya "roliga" sättet att jobba behöver inte heller vara särskilt "roligt" för barnen. Frågar man efter kan man få höra att det är "segt", "trist", "obegripligt"...långsamt. Det händer inget. För mycket ansvar läggs på barnen som tappar fart. Då börjar barnen pyssla med annat, tänka på annat, greja och prata och kolla på roligare saker på plattan. Det blir inget av det helt enkelt. Varken när det gäller inlärning eller rolighet. Det blir tidsfördriv.

Måndagsnöjen!

En trevlig måndag går mot sitt slut! Det är skönt att slippa den omtalade söndagsångesten inför måndagen och skönt att kunna njuta av en vanlig grå måndag...en sån som det var idag! Förmiddagen gick i rasande fart...frukost till barnen...varm choklad och mackor framför tv:n ...för där brukar vi äta frukost! Det har blivit så...det passar bra helt enkelt! Ett halvt avsnitt av Akuten hann vi med idag! Och sen det vanliga...disk och tvätt och plock. Sen var det dags för skola för sexåringen...piano..vi tränade på Till Paris rätt länge och den sitter snart! Och så matte och läsning och lite handstående. Sen var skolan slut! En bröddeg hann vi sätta i rasten mellan pianot och matten och när vi hade läst färdigt var det dags att baka ut! N var med och rullade små baguetter och hjälpte till att laga broccolisoppa! 

Efter lunchen gick vi till isbanan igen! Det var nyspolat och isen var mycket bättre idag! Jag hade också med mig mina skridskor och åkte lite jag också! Härligt! 

Vi avbröt skridskoåkningen lagom för att hinna möta storebror. Sen blev det eftermiddagskaffe framför Harry Potter...den fjärde filmen...vi kör på och vill se allt när vi ändå håller på!

Lite fiol spelade hann vi med och så hjälpte jag trettonåringen med ett stort, stort arbete i religion. Vi får ta lite i taget för att han ska klara av att bli färdig! 

Sen kom kvällen...raggmunkar och bacon och lingon blev det idag! Det går hem hos alla och är billigt och gott! Bamse och Beatrix Potter och en kapitelbok om vikingatiden i sängen och så god natt till de små! Denna dagen...ett liv!