Lära sig leka!

Det är magiska dagar! Sagoaktigt och mystiskt. Redan när man vaknar märker man det. Ett lock har lagts över världen. Tjocka moln som sveper in oss i en mjuk filt som ständigt ändrar nyanser. På morgonen lilablå med rosa toner längst ner mot horisonten. Så gråvit med duvblå skiftningar. En märklig grårosa nyans...Stilla luft och absolut tystnad. Frosten som täckt varenda liten gren och blad i silver. Glittrande och frusen skönhet.

 

Igår kom en kompis till 9-åringen med hem. De fick fika och sedan gav de sig ut i vinterlandet! 9-åringen, kompisen och snart 5-åringen. De satte igång att leka på en gång. Krig började det med. Alla tre på samma lag. Kröp och gjorde framryckningar, skrek order, smög, blev sårade...Sedan byggdes en stridsvagn av en gammal rutschkana och lite andra grejer. Det kördes länge på den. Sen kom mörkret smygande. Barnen höll sig närmare varandra. Lite rädda men kittlade av faran. Jag kommer ihåg känslan. Den finns kvar i kroppen på mig. Sen hämtades ficklampor och leken flyttade över till lekstugan. Först var de inne och man såg hur ljusen fladdrade därinne och det skrapade med möblerna. Så vidtog matlagning bakom lekstugan. Gamla grytor och kastruller togs ut och en ficklampa lades in i en lykta och föreställde eld. De skrapade av frost och frusen jord och tog löv och gjorde mat av det. Länge, länge varade leken men till slut blev det för mörkt och någon hörde ett farligt ljud och så kom de in. Min roll i det hela? Ingen alls. Jag var inte ens ute hela tiden. Bara en stund i början när jag plockade undan grejer (som sedan ändå kom fram igen) och sen gick jag ut och in då och då och höll lite koll genom fönstren. Både för att se till att allt gick bra och för att det var så roligt att se dem leka och komma överens.

 

Lille N deltog i leken smidigt och lätt. Han lägger sig lite i bakvattnen när det är avancerade, extra roliga lekar. Trots att han gillar att bestämma och gärna domderar över hela familjen så följer han och härmar och är smidig och följsam i de här lekarna. Han vill göra som de stora. Han studerar och följer. Använder sen lärdomarna när han är ensam och leker för sig själv. Jag tänker att det är så märkligt att man numera tror att barn måste träna på att klara sig i grupp. Inte lita på att de har det inom sig. Och så tänker jag att om N hade lekt i en barngrupp med kanske 5-10 andra jämnåriga barn hade leken blivit något helt annat. Nu är han yngst. Han lär sig att följa de äldre. Han lär sig att världen är snäll. De äldre lär sig att ta hänsyn till de yngre. Man lär sig empati. Maktkampen är liten. Det finns en given ordning. Den äldre är alltid äldst. Den yngre försöker kanske mopsa sig lite men den äldre vet att det inte är så mycket bakom och gör oftast inte någon särskild sak av det. Om det blir för mycket kan det bli gruff men det finns nästan alltid en vuxen där som kan förklara och förstå och medla.

Stridsvagnsbygge

 Matlagning vid "elden".

 Spöklikt spännande mörker och fladdrande ficklampsljus i lekstugan.

 

Luciahelg!

Det blev en riktig julpysslarhelg i helgen. Precis som det ska vara när det bara är 10 dagar kvar till julafton! Hjälp!

 

Vi började i fredags morse med luciafirande på barnens skola. 11-åringen var stjärngosse. Det är alltid roligt att vara med och se och lyssna när barnen gör något extra i skolan. Det var i och för sig ganska strängt i år så vi kände oss inte direkt välkomna men det var ändå roligt och 11-åringen var så stolt och glad över att vi var med och tittade. Först blev alla ca 20 föräldrar utkörda ur gympahallen där vi hade satt oss läng väggarna allra längst bak. De visste inte ens om barnen skulle få plats. Sen, när alla barn tagit sig in, smög vi in igen och tog plats. Det gick bra. Vi fick plats. Sedan sa någon på ett mycket strängt sätt att vi inte fick filma eller ta kort (i det näst intill nattsvarta rummet). Jag fattar, man ska inte ta kort och lägga ut på andras barn. Men tonen...lite vänlighet har aldrig skadat! Men sen kom barnen! Och det var en överraskning! Med höga klara stämmor tågade de in! Och så fortsatte de sjunga klart och tydligt...artikulerade och höll ton. Det var så vackert! Efteråt frågade jag sonen hur det kom sig att de sjöng så högt. Annars brukar man få spetsa öronen ordentligt för att urskilja både melodi och text. Men musikläraren hade sagt åt dem att ta i annars skulle de skämma ut sig. Och han hade varit arg när de inte ansträngt sig. Och han hade varit glad och berömt när de började göra bra ifrån sig! Bra metod tror jag! Den funkade i alla fall och barnen var mycket stolta!

 Hemma har vi tagit fram lite mer julpynt. Vi håller inne på tomtarna än så länge men ett luciatåg har kommit fram, och två stora nötknäppare från Tyskland som vi fått av min mans mamma...

 ...en burk med ett doftljus från Lagerhaus. Det luktar så gott att man inte kan låta bli att sniffa lite när man går förbi.

 ...och en amaryllis slog ut lagom till fredagen!

 På lördagen gick vi till mina föräldrar och fikade. Mysigt!

 Och stämningsfullt att ge sig hemåt i den sena eftermiddagen i mörkret och kylan!

 Igår åt vi luciafrukost framför tv:n. Mysigt att sitta tillsammans och njuta av vacker musik och sång.

 Sen var det härligt att ge sig ut i silvervärlden därutanför. Hela trädgården var täckt av frost och det knastrade så härligt under fötterna och röken stod som kvastar ur munnarna på oss!

 Efter lunch satte vi igång med att bygga pepparkakshus...ja, eller pepparkaksgrejer i alla fall. De fyra yngsta barnen ritade upp varsin sak de ville bygga och sen gjorde jag ritningar. 14-åringen gjorde sin egen ritning. Sen kavlade alla och jag och 14-åringen limmade ihop med smält socker. Och så fick var och en garnera sin egen. Det gick smidigt och bra men efteråt var jag rätt mör...och händerna var ganska svedda...

Så var det måndag och sista veckan före jul! Det känns härligt men ganska stressigt. I lördags kunde man läsa att julen är ojämställd här i Sverige. Det är fler kvinnor än män som planerar julen och kvinnorna lagar mer mat och gör mer julgodis än vad männen gör. Detta är jobbigt för kvinnorna eftersom de också jobbar. De blir ännu mer dubbelarbetande än vad de redan är under julen. På tisdag kommer rapporten som beskriver detta problem. Jag förstår problemet. Fast det är ändå fascinerande att man gör såna här rapporter. Jag ser framför mig hur någon identifierar ett problem, funderar ut hur man ska undersöka det, engagerar medarbetare, utför en undersökning, skriver ihop en rapport...Fast det är tydligen Livsmedelsföretagen som tagit fram undersökningen. De vill väl komma på att man ska köpa allt färdigt. Det gynnar ju både tillväxten och jämställdheten. Hur som helst är det nog jobbigt det där med julstressen. Tycker ju själv att jag blir stressad och att extraarbetet är påfrestande ibland. Och jag har ju inget förvärvsarbete. Hur ska det då inte kännas när man ska klämma in julförberedelserna också? Det är nog tufft.

Andra veckan i december!

Nyss var det måndag och nu är det fredag! Veckan har gått fort! Vi är lite trötta och längtar efter jullov nu! Två gånger har vi försovit oss den här veckan! Men det har gått bra och fördelen har ju varit att vi har fått lite extra sömn! Men idag hade vi ställt klockan och vågade inte lita på att vår inre väckarklocka skulle funka - den verkar ju har råkat i olag! Vi har gjort lite av varje den här veckan. Jag försöker förbereda oss lite inför julen.

 

Vi har bakat en del! Fast det vete 17 om det var en så bra idé egentligen. Det mesta äts i alla fall upp innan jul så nästa vecka får vi baka mer!

 

Vi har bakat bröd:

Nils Emils bröd med lingonsylt och linfrön och råg- och vetekross i! Jättegott och numera uppskattat av några av barnen också!

och lite tunnbrödsaktiga kakor med vetemjöl och grahamsmjöl i!

och lussekatter...för tredje gången! Men den här gången ska de väl i alla fal räcka till lucia! Jag gjorde varsin lite större lussekatt - en dubbelkatt! Såna gjorde alltid mamma till lucia och det var så festligt att få en sån där dubbel. Det kändes väldigt lyxigt! Mamma hade inte pärlsocker på men jag tog ett djärvt beslut och strödde på lite!

och så har vi bakat ett par sorters småkakor! Syltbrysselkex och schackrutor.

Snart 5-åringen har varit med och bakat en hel del. Han tycker det är roligt att mäta och hälla i och dra på maskinerna...och provsmaka! Allt är gott - utom bröddegarna - men man kan ju prova i alla fall!

Här fixar han med lite egna experiment. Jag brukar ju säga vad vi ska hälla i - ta en deciliter socker...och så frågade han vad det där deciliter var för något. Jag förklarade - 10 decilitrar får plats i ett litermått. Han testade och var både förvånad och lycklig över att han kunde räkna till 10 och det stämde varje gång! 10 decilitrar i ett litermått. Sen hittade han en genomskinlig kanna som rymde 15 decilitrar och hällde i den en bra stund. Det var kul att se hur det ökade på för varje deciliter och att det stämde - hällde han in den tredje decilitern så hamnade vattennivån på trean! Som trolleri nästan!

N får hjälpa till med det mesta och många saker är ju faktiskt till riktig hjälp. Det är skönt när någon penslar bullarna medan man själv röjer undan i köket lite. Och N brukar tycka att det är roligt! Men den här gången kom han av sig efter en halv plåt. "Varför ska jag göra det här egentligen? Det är ju jättemånga bullar. Det här får du göra!" Jaha!  

Sen har vi grejat med tvätten - precis som varje dag. Den slipper man aldrig undan. Två, tre maskiner varje dag. Det låter så banalt- men vilket jobb! I maskin, ur maskin, upp i bastun och hänga, ta ner, vika ihop, sortera, lägga in i skåp och så om igen! Här har jag hjälp av både katt och barn i sorteringsarbetet för kläderna som ska in i skåpen på nedervåningen! N grejade mest med sina gosedjur men det var trevligt sällskap! Mycket prat och några sånger under arbetets gång...

Den här veckan städade vi ur soffan också! Det behövdes för det var några veckor sedan sist. Det började med att N satt och knäckte nötter i soffan. Jag var inte medveten om det och upptäckte det först när soffan var full av nötskal och nötfnas. Jag suckade lite men N hade svar på tal. Han tycker om när vi städar soffan för då får han hoppa på alla läderkuddar och bygga grottor med dem. Så det var därför han hade knäckt nötterna just där! Så det så! Och det var ju faktiskt bra för det var inte bara nötknäck under soffkuddarna utan en del andra smulor och legobitar och sånt...Och så drog vi ut soffan och torkade golvet under och torkade av alla kuddarna och skakade mattan och så blev det rent och fint!

Vi har ju lagat en del mat förstås! Vi gjorde grekiska köttfärsbiffar en kväll och de räckte till en lunch också. Här äter vi dem för andra gången. Första gången hade vi bara stekt potatis och tsatziki och en tomatsallad till. Men nästa dag fanns inga tomater kvar och knappt någon potatis heller. Men jag hittade lite rödbetor i kylen och en paprika och så svarta oliver och detta rostade jag i ugnen. I biffarna är det bara nötfärs, smulad fetaost, ägg, grädde, timjan och salt och peppar. Gott!

Barnen har ritat en hel del! De laddar för jul och ritar tomtar för det mesta! Alla ska få en fin julteckning har de tänkt! En fin idé tycker jag. Här har 9-åringen ritat en tomte han blev särskilt nöjd med!

 Emellan allt jobb är vi utomhus! Vi tar en tur varje dag! Går genom våra små skogar eller cyklar på cykelbanorna. Roligast är att klättra runt på oländiga ställen. Den här gången hittade vi en koja vi inte sett förut. En riktigt fin koja var det som måste ha tagit en hel del tid att bygga! Roligt att se spår efter barn som är ute och leker i skog och mark!

 Ja, så var vardagsveckan slut! Och detta var en del av vad vi har gjort! Vi har gjort en massa annat också förstås...varit på julfest, åkt och handlat, varit på fiollektion, gjort läxor, tränat på piano, läst sagor, dammsugit...Nu ska vi röja undan lite och göra fint inför helgen och sen ligger två lediga dagar framför oss! Skönt!

 

Skilsmässor

Den här veckan har man kunnat läsa om skilsmässor. En forskningsrapport har försökt få svar på varför småbarnsföräldrar skiljer sig i så stor utsträckning som de gör. För det är så att var tredje par som har små barn skiljer sig. Medelåldern på första barnet vid skilsmässan är 4 år och 8 månader.

Forskarna kunde slå fast sju orsaker till separation: påfrestningar av föräldraskapet, påfrestande omständigheter, brist på intimitet, bristande kommunikation, skillnader i personlighet och intressen, bristande engagemang i relationen och negativa effekter av missbruk.

De frånskilda papporna saknade tid för sig själva och de frånskilda mammorna ville ha mer tid tillsammans med både partner och barn.

Forskarnas relationsråd under småbarnsåren är:
- Tydlig kommunikation, att prata öppet, tydligt och med raka "jag-budskap".
- Sensualitet i vardagen, att slösa med kramar, pussar och fysisk beröring
- Tid tillsammans är viktigt både som par och som familj
- Bekräftelse, ge varandra uppskattning och kärlek.
- Sök hjälp när ni har problem och vänta inte för länge.

Det är ju väldigt sorgligt. Tänk att 30 % av småbarnsföräldrarna skiljer sig. Och att barnen är så små när det händer. Jag funderar på varför det händer just då. När barnen är så små. Men så tänker jag att det kanske inte behövs så mycket forskning för att förstå vad det är som händer. Båda föräldrarna jobbar. Barnen lämnas och hämtas på dagis varje dag. Hemmet ska skötas. Handlingen utföras och maten lagas. Tvätten skötas och räkningar betalas. Och barnen är små. Och små barn behöver hjälp med det mesta. Det blir nog väldigt stressigt att klara av allt detta. Hem och barn har en tendens att vara ett helt jobb och när barnen är små kanske det är mer än ett helt jobb. Det kräver en hel del. Så i realiteten har småbarnsföräldrarna kanske 3,5 jobb att sköta om på två personer. Det går ju inte. Det begriper vem som helst. Forskarnas råd är förstås bra - att prata, vara tydlig, vara rar och gullig mot varandra och spendera tid tillsammans är viktigt...men man måste också ha tiden för det. Och det är väl något det kanske är dags att prata lite om. Men då blir det farligt. Kanske kommer det fram något man inte vill veta. För det är ju så att vi har bestämt oss här i Sverige. Det är antalet arbetade timmar som räknas. Och då är det inte antalet arbetade timmar i hemmet utan på jobbet. Och vi har bestämt oss för att det SKA gå att kombinera arbete och familj. Och att det ska gå till på det sättet att båda föräldrarna jobbar heltid. Det SKA gå för så är det bestämt.

Mer julböcker!

VI har hittat ännu mer julböcker i bokhyllorna!

 

Jul i Stallet blev en riktig favorit för minstingen. Han tyckte det var så fint med det lilla barnet och alla snälla djuren.

 Boken om Nalle Puh är riktigt mysig. Fina julberättelser och fina bilder!

 Boken om Babar gillade lillen också! En rolig berättelse och fina bilder!

 Och Nicke Nyfiken! Snart 5-åringens absoluta favorit! Och den här var också rolig! Nicke var så där busig och nyfiken som han alltid är fast egentligen är det ju bara missförstånd och snällhet som ställer till det lite. Och så slutar allt bra förstås!

 

 

Måndagsmorgon och helgbestyr!

Helgen har kommit och gått precis som vanligt! Måndag igen och redan andra veckan i december. Och det känns lite stressigt precis som det brukar. Några julklappar till som måste köpas, mer bakning och pyntning och så är det ett av barnen som fyller år också...Men det går nog bra, precis som det brukar. Bara försöka sluta stressa upp sig och ta en sak i taget.

Helgen var trevlig. Vi gjorde inget särskilt men det var fullt upp ändå. På fredagen kom far i huset hem från en veckolång jobbresa. Det var skönt att ha honom hemma igen tyckte vi alla. En flickvän kom på besök också och stannade över till på lördag. Och den andra flickvännen kom på lördagen och stannade till på söndagen. Det är roligt att ha mycket folk i huset. Ja, vi är ju alltid många här förstås... Men det blir lite festligare och lite pratigare och skrattigare när vi är ännu fler! Det är roligt när barnen kommer överens och de som hälsar på kommer in i stilen här och deltar i familjelivet.

Fredagen blev annars väldigt lugn. Mat och sen tv. Jag och maken tittade på "På spåret" precis som väl alla andra gör. Barnen tittade på en film på övervåningen istället. Maze Runner såg de och den var tydligen väldigt bra.

På lördagen sov vi länge och sen gjorde vi läxor. Matte och svenska. Sedan gick jag och de två yngsta barnen upp till en second hand-butik i närheten. Vi skulle se om det fanns något roligt julpynt. Vi hittade inte mycket men några röda gammeldags ljusstakar för 5 kr stycket fick följa med hem.

Men så sprang vi på ett dragspel! Och 9-åringen som älskar dragspel och drömmer om att lära sig. 1500 kr skulle de ha för det. Det kändes lite för dyrt och jag tänkte att vi kanske kan vänta och fundera lite. Men så kändes det lite fel. Vi ville ju ha ett dragspel och jag vet att de är dyra att köpa både nya och begagnade. Så jag ringde min mamma och bad henne komma och provspela för att se om det var något att ha. När vi stod och väntade kom en äldre herre förbi och konstaterade att det låg ett dragspel där. Jag skyndade mig och säga att det hade vi precis tagit. "Attans också då kom du före mig då!" utbrast han. Mamma och pappa kom och vi tittade på dragspelet och det såg bra ut. Mannen stod kvar och småpratade lite om dragspel och berättade om att han hade ett. Han hade fått det som 14-åring. Ett Hagströmer var det visst. Sen blev det så att det blev han som provspelade. Taubevalser och en tango. Och hans fru kom och pratade lite och tog några danssteg. Ett roligt inköp blev det!

Och det var inte slut med detta. För dragspelet låg bland de lite finare möblerna. Annars är det mest skräp. Men här stod några gamla skåp och ett såg lite extra ut. En sekretär i mörkbrun fanér var det. För bara 400 kr. Jag bestämde mig hastigt och lustigt för att det ville jag också ha. Men bara det passade där jag ville ha det. Ett telefonsamtal hem bekräftade att det passade alldeles perfekt! Så vi kom hem med ett dragspel och en jättefin sekretär! Jag känner mig fortfarande lycklig över våra fina inköp!

Många små roliga lådor finns det i sekretären. Barnen var mäkta imponerade och det är så väldigt praktiskt. Var sak på sin plats. Nu vet alla precis var suddigum, limstift, sybehören...finns. Vi går och fäller ner klaffen emellanåt och drar lite i lådorna för att kolla lite...det är så finurligt och trevligt. Särskilt de lådor som är lite dolda och luriga. Riktiga lönnlådor konstaterade 9-åringen nöjt.

På söndagen blev det bara matlagning, skjutsning till olika aktiviteter och bastubad. Och en kompis till småbarnen var här hela dagen och lekte kurragömma och tittade på film och ritade. Till kaffet kom hennes pappa in en sväng och tog en kopp tillsammans med oss. Flickvännen till A var också kvar så vi var ett helt gäng kring kaffebordet. Flera samtal på samma gång och sorligt och pratigt men så trevligt.

Men nu är det måndag och tyst och stilla i huset en liten stund till innan skolbarnen droppar in. Vi försov oss i morse. Vaknade inte förrän tjugo över sju. Men vi hann! I med ett par mackor framför det som var kvar av julkalendern och sen iväg! Tur vi bor nära skolan! Sen gav jag och N oss ut för att titta på kranbilen som var hos mina föräldrar. De skulle lasta av takpannor uppe på taket. Det var en härlig morgon. Ljuset var fantastiskt, ljusblått, kallt gult, underbart rosa, en skärva av månen sken klar och en enda stark stjärna bredvid månen. Kanske morgonstjärnan? Venus? 

Vi tittade en stund och sedan gick vi en promenad. Vi tänkte gå till ridskolan en bit härifrån men det blåste så kallt när vi kom ut på grusvägen som går den sista biten så vi vände. Men vi hann i alla fall se en massa gräsänder simma runt i bäcken och plötsligt kom två svanar flygande och landade i vattnet. Vackert!

 Svanarna skymtar längst borta!

 Så, då är vi redo för en ny vecka!

Uppe med tuppen!

 

 Idag gav N och jag oss ut i ottan tillsammans med skolbarnen. Vi åkte med till skolan och sen fortsatte vi hem till barnens mormor och morfar. De byter takpannor och en stor lyftkran var där och skulle lasta ner alla gamla takpannor. Det ville N gärna se, och jag också för den delen!

 Det var spännande med den stora kranen och byggjobbarna som klättrade omkring på taket och lastade takpannor i en stor container som kranen hissat upp i luften. Vi stod och tittade en bra stund!

 När vi hade tittat färdigt gick vi en liten promenad. Vi gick genom en liten skog och det var så härligt att se den uppgående solen färga himlen rosa och lila. Luften var kylig och vintrig och vi kände oss pigga och glada...

 Vi hann stanna en liten stund för lite lek på en brant stenhäll. Barnens hemliga ställe...Här har de lekt många, många gånger och lekar har gått i arv och förändrats och blivit nya lekar...Krig och jägare och matlagning och uppfinnare och...

Efter promenaden fick jag en kopp kaffe av mina föräldrar. N åt lite saffransbröd och spelade ett gammalt kulspel min pappa hade när han var barn. Han satt ensam och spelade när vi pratade och han tittade på siffrorna och försökte räkna. Jag visade lite hur det funkade med nollorna - en nolla - 10, två nollor 100 osv. Det tyckte han var roligt och intressant!

 

Ja, idag fick vi prova på hur det var att ge sig ifrån hemmet på morgonen. Det gick bra. Det var spännande att ge sig ut i mörkret och kylan. I alla fall en dag då och då...Jag är så glad över att jag slipper varje dag. Jag var tvungen att väcka lillkillen. Normalt sett hade han sovit 40 min till. Jag hann inte äta frukost. Jag hann inte diska upp riktigt allt och hann inte bädda alla sängar...Tvättkorgen var full och dammsugningen var förstås inte gjord...Nu spelade det ingen roll. Jag var hemma vid 11-tiden igen och hann både bädda, diska och dammsuga innan lunchen...En maskin tvätt har också hamnat i tvättmaskinen och ska hängas när jag är klar här. Men annars...hur hade det blivit då? Komma hem till ett stökigt hus? Ingen mat lagad? Tvätten - den får hängas på kvällen? Och jag skulle ha fixat iordning både mig och barnen och varit representativ och pigg nog för att stå framför en klass vid 8? När går man upp för att hinna allt? Och när lägger man sig? Tidigt då antar jag för att orka nästa dag? Hinner man verkligen allt då? Och hur mår man? Och så undrar de varför sjukskrivningarna ökar. För mig är det uppenbart. Eller så är jag lite krakig och svag kanske. Jag vet inte. Alla andra kanske har mer krafter än jag. Men livet ska väl inte bara vara ett enda slit? Ska det inte vara lite trevligt också? Och barnen? Jag vill ju vara pigg och ha tid med dem när de kommer hem från skolan. Kunna hjälpa dem med läxor och lyssna på deras musik, prata, fika...Jag är glad att jag har krånglat mig ur systemet...att vi har fixat det här.